KORALLREV

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Varför valde jag att just arbeta med korallrev? Jo såhär är det; vi hade ett kort avsnitt om korallrev när jag gick i 9an och jag vart väldigt intresserad av det men olyckligtvis lärde vi oss inte speciellt mycket om det, utan bara var det finns mest korallrev, vad det är osv. Nu har jag valt att lära mig djupare inom detta ämne eftersom jag blir väldigt fascinerad av korallrev.

Hur ett korallrev bildas
Ett Korallrev är uppbyggt av koralldjur som har förmågan att kunna bilda kolonier. Koralldjuren kallas under deras livstid för polyper. Det är Polyperna som bildar kolonier som kallas för koraller. Koraller är alltså uppbyggda av stora antal polyper, men när korallerna blir äldre och större dör de äldsta polyperna och lämnar ett starkt kalkskelett. Vilket ger plats för nya polyper som kan bilda nya koraller.

Processen gör att korallerna bildar lager på lager och tillslut blir det som vi kallar för korallrev. Ett korallrev kan se ut på flera olika sätt men man brukar dela upp dem i två olika sorters koraller; förgrenade koraller och massiva koraller.

Förgrenad korall:

Massiv korall:


De koraller som bygger upp korallreven kallas för Stenkoraller. Det finns även Mjukkoraller men de lämnar inget hårt kalkskelett efter sig och kan därför inte bilda några korallrev.
Ett korallrev växer i genomsnitt ett tiotal millimeter per år men inte i oändlighet. De drabbas ofta av stormar som förstör eller maskar som gräver sig ned i korallen och försvagar strukturen.
Själva polyperna tillhör gruppen nässeldjur och är väldigt lågt utvecklade djur. Den är uppbyggd som en cylinder med en munskiva upptill. Polyper äter plankton.

Korallrevens historia
Korallreven började bildas för 205 till 250 miljoner år sedan. Man kan hitta dem på upp till 1500 meters djup, detta beroende på att havet under tidigare geologiska tidsåldrar varit mycket grundare. De flesta korallrev befinner sig i tropiska hav och de trivs som bäst i solbelysta vatten där det inte är mer än 20 m djupt. Speciellt sydost Asien har en stor mångfald av koraller.


Man brukar dela in korallreven i tre olika sorter;

Strandrev är en sorts utbyggnad på en ö eller en kust. Korallerna trivs mycket bra i dessa grunda vatten och de når tillslut vattenytan där de bildar en slags plattform.

Barriärrev finns utanför flera kuster i världens tropiska hav. Det sägs att det från början är strandrev som sedan skiljts från kusten och drivit ut till havs.



Atoller är ring eller hästskos formade korallrev som omsluter en grund, central lagun. De
anses ha bildats kring sakta sjunkande vulkaniska öar.


(Bilden visar hur en atoll uppstår.)



Korallrevets djurliv
Ungefär en fjärdedel av alla marina fiskarter över hela världen är olika arter av korallfisk. Det finns ca 4000 olika arter. Det är fiskarna som är den dominerande arten bland i korallreven men det finns många andra fiskarter också. På en fem kvadratmeter stor yta i Karibien hittades 534 olika arter. Just nu finns det 93000 olika bokförda korallrevs arter och det är även mycket troligt att det finns ännu en del att upptäcka.

Andledningen till att korallrev har en sådan stor biologisk mångfald kan tillexempel vara att den innehåller många ihåligheter som kan användas som skydd mot fiender. En annan sak är att koraller går att äta och det är en viktig födokälla för många olika marina arter.
Några exempel på olika djurarter som är vanliga i och runt korallrev, förutom fiskar, är: Reptiler, kräftdjur och blötdjur.

Korallrevens ekosystem
Det stora antalet arter som existerar i korallreven har under åren bildat olika slags växelverkan mellan varandra. Det viktigaste exemplet man kan se är Polyperna och dess grönalger som är bas grunden för korallreven. Evolutionen har gjort att de bildat ett slags partnerskap mellan varandra. Inne i varje polyp finns grönalger som kallas för zooxantheller. De ger korallerna dess vackra färger och genom fotosyntes upp emot 90 procent av polypens energi. I utbyte får algerna näringsämnen som kväve och fosfor.
En annan samverkan du kan hitta bland korallreven är bildandet av korallens kalkhaltiga skelett. Polyperna får kalket från vissa specialiserade fiskar. Dessa fiskar äter stora stycken korall. När de äter denna korall får de med både de döda och levande bitarna. De smälter maten och avger resterna i ett moln av fint kalk som senare tas upp av andra polyper.


Hoten mot korallrev

Människan har bidragit till ett flertal olika hot av korallreven. Turismen i områden där det finns korallrev har ökat mer än vad korallerna klarar av. Många turister plockar (dumt nog) med sig en bit av korallreven hem som souvenir.
Båtar och fartyg gör också skada på korallreven. En båt som går på grund skadar bara revet lokalt, värre är det med ankare som måste släpas över hela rev innan det fastnar.

Korallrev har alltid varit ett tacksamt och intressant ställe att fiska på. I och med att befolkningen i världen ökar, ökar även fisket i och runt korallreven, med en rubbning av ekosystemet som följd. Fiskarna kan tillexempel bli uppfiskade innan de nått vuxen ålder, vilket hotar arten.

Vissa fabriker bidrar till utsläpp av olika näringsämnen i havet. När detta sker så börjar algerna frodas. De växer över korallerna och korallerna dör. Vid algblomning bildar algerna en hinna på vattenytan som gör att ljuset, som är så viktigt för korallerna, hindras från att ta sig ned.



Ett annat problem som jag tror att vi människor också kan ta på oss ansvar för är korallblekningen. Detta sker när zooxanthellerna i polyperna dör. Eftersom det är zooxantheller som ge korallen dess färg, bleks den när dessa dör.
Man tror att detta problem kan komma i och med onormala förhållanden för korallreven, till exempel temperaturförändringar. Vi människor bidrar till denna uppvärmning av havsvattnet genom ökat utsläpp av växthusgaser.


(Statistik av hur länder drabbats av korallblekning med åren.)

En sorts sjöstjärna som heter törnekrona har även det blivit ett hot. Den äter upp korallernas polyper och lämnar bara skelettet kvar. Varför den har börjat äta upp polyperna vet man inte men det finns olika teorier. En anledning till törnekronans aggressivitet och snabba fortplantning kan vara minskade salthalter och närigsämneshalter i vattnet. Detta kan vara till törnekronans yngels fördel.

Slutsats (egna tankar kring arbetet)
Korallreven är ett viktigt ekosystem som förser oss med mat. Jag tycker även att de är gans...