Amerikanska och franska revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

De senaste århundradena hade adeln, kugen och kyrkan haft privilegierna och makten i samhället. Samhället som till största delen utgjordes av bönder, men som inte hade någon rätt alls inom landsstyrandet, de arbetade bara och betalade skatt. Detta hade Gud bestämt genom att ge dem det ödet, på det här sättet skulle de leva, och kyrkans plikt var att förmedla det.

Ingen hade tidigare ifrågasatt kyrkan eller Gud, att man skulle betala skatt och ge marker till kyrkan var en självklarhet för folket, tills upplysningen kom.
Voltaire, Rousseau och Montesquieu hade nya ideer och tankar, vettiga tankar.
Var det verkligen OK att andra skulle bestämma öven en själv? Borde inte alla människor ha samma rättigheter? Alla är ju trots allt lika födda och lika värda. Vi var födda fria och med lika rätt till liv, frihet och egendom som andra.
Upplysningens ideer fick folk att tänka till och de spreds snabbt över stora delar av världen.
Människans längtan efter frihet, rättigheter, viljan att bli självstyrande, kunna bestämma om sitt eget öde och inte behöva betala skatter (ännu mindre om man levde i Amerika och skulle betala dessa till England), blev den tändande gnistan till den amerikanska revulutionen.

England hade sedan 1600-talets början haft kolonier i Nordamerika, dessa kolonier kom lite senare att styras av guvernörer, adelsmän som blivit utsedda av kungen i England.
Frankrike, Holland och Spanien var med och stred om områden i Amerika.
Efter en hel del krig mellan fransmännen och engelsmännen tvingades Frankrike pga förlåst av fjärde och sista kriget mot britterna överlämna hela Canada och området fram till Mississippi till England.
England var såklart intresserad av dessa kolonier för att tjäna pengar på dem; handel och skatter. Britterna menade att kolonisterna skulle vara med och betala skulder efter krigen, så de införde skatter.
Britterna och de fasta invånarna, indianerna, kom sällan bra överens, en av de viktigaste anledningarna var att de rika engelsmännen ville kontrollera och styra handeln i Amerika, och tjäna så mycket som möjligt på det, därför köpte de rika billiga varor från kolonierna och sålde industrivarorna mycket dyrt. Detta förlorade då de bofasta ekonomiskt stort på. Dock blev konflikterna inte stora, eftersom att båda sidorna var intresserade av fredlig samlevnad. Indianerna var intresserade av de europeiska varorna.
Ett sekel senare började de 13 engelska kolonierna i Nordamerika att mogna och bli självmedvetna. Invånarantalet var högt, ca 2,5 miljoner.
Varje koloni var oberoende av varandra, de stiftade bl a egna lagar med egna parlament som bestämde skatter. Därför blev reaktionen så stor när parlamentet i England beslöt att införa nya tullar och skatter på te för kolonierna. Möjligen för att Storbritanninen ville visa att det fortfarande var de som bestämde över kolonierna, och att de trots allt var brittiska.
Detta ledde till det sk ”The Boston tea-party” (Boston, Massachutetts), som ses som inledningen på revolutionen, där kolonister klädde ut sig till indianer och tog sig ombord på engelska fartyg i hamnen och vräkte massvis av te överbord. Det skedde året 1773.
Den 4 juli 1776 bildade amerikanarna genom oavhängighetsförklaringen ”Amerikas förenta stater”, efter flera år strider så inledde man fredsförhandlingar i Paris och England var tillslut tvunget att erkänna USA som ett självständigt land.
Amerikanerna kunde nu se sig själva som fria och självständiga människor, något de hade längtat länge efter. Det fanns mer rättvisa i samhället nu, och det kom att locka andra länder på olika sätt.

I Frankrike kämpade man dock inte efter sådan självständighet, men man ville ha ett rättvist samhälle där alla betalade lika mycket skatt!
I landet rådde det på 1760-talet en revolutionär situation som hade skapats av de ekonomiska och sociala förändringarna tillsammans med upplysningen i landet.
Landet befann sig också i en stor finansiell kris, Frankrikes utgifter hade stigit enormt genom dess stöd till de amerikanska revolutionärerna. Det var detta som satte igång revolutionen i Frankrike. Kungen, Ludvig XVI, behövde öka inkomsterna, vilket var väldigt svårt då adel, präster och många borgare hade privilegier som gjorde att de var skattebefriade. Det var alltså bönderna som fick stå för statens stora utgifter, vilket inte räckte till. Det fanns även stort missnöje, bönder och arbetare hade sett hur amerikanska kolonier självständighetförklarat sig och fått ett mer fritt samhälle med mer lika rättigheter bland folket. De ville då såklart också ha det så i sitt land, men i stället kände befolkningen sig nedtryckt av kungen och adeln.
Som sagt räckte inte böndernas skattebetalande till för att täcka utgifterna, så sommaren 1788 beslöts det att de tre stånden skulle sammankallas för att godkänna nya skatter.
Ståndens 1 200 manliga representanter hade röstats fram vid lokala möten runt om i Frankrike. Adeln valde såklart ombud som ville behålla adelns privilegier, medan präster valde landsbygdspräster som hade relativt goda kontakter med bönderna. Det tredje ståndet valde välutbildade män.

Kungens finansminister öppnadade mötet och presenterade de akonomiska problemen. Han lät också stånden bestämma hur de skulle rösta om nya lagförslaget. Majoriteten föredrog ståndvis, vilket det tredje ståndet vägrade att acceptera, de ville att varje ombud skulle ha en röst.
Detta löstes drygt en månad senare då tredje ståndet började kalla sig för nationalförsamlingen, de bjöd in de övriga stånden att delta i arbetet med en ny författning. Då de blev majoritet vann tredje ståndet. Adelstitlarna skulle försvinna och privilegierna avskaffas. Adel och kyrka skulle nu betala skatt, och kyrkans egendom skulle tillhöra staten.

Nationalförsamlingens seger gjorde att man började tro att motståndare till dem skulle starta en militärgrupp. Folk blev oroliga och började sprida rykten, tillslut utbröt revolutionen. Människomassor drog runt i Paris på jakt efter vapen för att försvara församlingen, det gamla slottet och fängelset Bastiljen stormades.
Missnöjet hos folket växte då Kungen vägrade att skriva under de Mänskliga rättigheterna och avskaffandet av privilegierna.
Som jag ser det ville fransmännen, till skillnad från amerikanerna, slå sig fria från kungen och hans orättvisa behandlingar och lagar. De ville ha ett fritt samhälle med lika rättigheter, fransmannen Montesquieu hade i sin bok Lagarnas Anda förklarat hur samhället borde styras för att nå så stor rättvisa som möjligt; makten bör delas upp i tre delar; verkställande, lagstiftande och dömande makt, och dessa bör ej påverkas av varandra. Förenta staternas författning bygger på dessa ideer och tanken var då att stoppa alla former av envälde. I Frankrike såg man att detta fungerade, i Nordamerika hade de strävat efter att bli självständiga från England, och det hade de blivit. Nu fungerade deras samhälle som en eftersträvansvärd modell.
Orättvisan i Frankrike ledde till att ett tåg av kvinnor tågade mot slottet i Versailles där kungen bodde och tvingade honom att skriva under de mänskliga rättigheterna och avskaffandet av privilegierna. Dessutom tvingade de honom att flytta till Paris, som en slags gissla.
Detta innebar att Nationalförsamlingen hade mer makt än kungen.
Senare kom de att proklamera Förklaringen om de Mänskliga rättigheterna.
Dess viktigaste reform blev den nya författningen; inga kvinnor, men alla män över 25 år med en viss minimiinkomst fick rösträtt. Trots att detta var en stor reform, så var den inte lika rättvis som i Amerika, där bestämde författningen att alla män som äge lite jord fick rösta, om han inte var en indian eller svart.
Nationalförsamlingen tog även itu med den tidigare statsskulden; kyrkans jordegendomar såldes, bönder och borgare kunde köpa jorden till lågt pris.

Senare hamnade Frankrike i krig med Österrike, som allierade sig med England och Preussen och tillslut var stor del av Europa indraget i i kriget mot Frankrike och dess revolution, läget vat kritiskt.
Frankrike drog sig då tillbaka, slutsatsen blev den att kungen stod på fiendes sida, och att drottningen var syster till kejsaren av Österriket avgjorde det hela.
Kungaparet anklagades för förrederi och Ludvid XVI och Marie Antoinette avrättades, och Frankrike blev republik., liksom Amerika, men det höll dock inte i sig.

De styrande blev alltmer beroende av militären för att upprätthålla sin makt, de fruktade revolter från både småborgare och de som ville återställa monarkin och privilegiesamhället.
Det slutade med att en av regeringens egna generaler tog makten, Napoleon Bonaparte, som skulle komma att bli krönt till kejsare och skydda medelklasssamhället och införa likheten mellan alla män inför lagen.
Så, trots att Frankrike lyckades bli en republik, blev dock landet återigen enväldigt.

Den amerikanska revolutionen ger intrycket av att den skedde mycket snabbare, och lättare och även på ett mindre våldsamt sätt. I Frankrike gick dom faktiskt från monarki med ett adel- och privilegiesamhälle, till republik, och sedan till en form av diktatur igen. Det känns en aning som om revolutionen skedde lite i onödan, befolkningen fick det dock lite bättre gällande skattebetalning och mänskliga rättigheter, men inte tycker jag att de fick mycket mer styrande och lagstiftande makt. I Amerika gick folket från att betala skatter till England och att vara beroende av landet, till att revoltera och inom kort tid vara ett självständigt land med republik, som varar ännu idag.
Franska revolutionen anser jag på så vis ha varit mer omständig och våldsam. Varför?
Det är svårt att ge ett enkelt svar, men i mina ögon ser jag det som att folket i Frankrike var mer desperata efter rättvisa. Att adeln och kyrkan int...