Digital TV

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Av: Nicolette Nadj
Datum klart: 2007-05-28
Ämne: Teknik
Lärare: Göran Johansson
Inledning
Digital-TV är ett begrepp för olika tekniker som kan leverera TV digitalt, i mångt och mycket är det lika missförstått och missbrukat som begreppet bredband. Den vanligaste klyschan är nog att många tror att man måste skaffa en ny ”digital-TV” för att kunna titta på digital-TV.
Detta är dock helt fel då vilken TV som helst med scart-kontakt klarar att ta emot digital-TV (alternativt om man kopplar till videons scart och sedan från videon till TV via koaxialkabeln).
Digital-TV är precis som det låter, digitalt, dvs. man tar emot digitala signaler i form av ettor och nollor istället för de tidigare analoga sändningarna. Fördelarna kan ses som många även om de är mindre eller mer tydliga. Den största anledningen till att folk vill ha digital-TV idag är nog trots allt för att man vill ha fler kanaler.

Syfte
Jag har valt att arbeta om digitalt-TV för att jag vill lära mig mycket mera om digital-TV och dessutom utvidga mina kunskaper i ämnet teknik.

Frågor
1. Vad är digital-TV egentligen?
2. Vad finns det för digital-TV att tillgå här i Sverige, hur många har det, olika tekniker?
3. Hur fungerar sändningen och mottagningen av digital-TV och hur fungerar mottagarna?
4. Vilka olika krypteringstekniker använder sig de olika digital-TV leverantörerna av?
5. Vad är ett s.k. piratkort, hur fungerar det och hur vanligt förekommande är det?
6. Hur ser framtiden för digital-TV ut?



Olika tekniker
Det finns flera olika tekniker för att få digital-TV, här i Sverige har vi följande:

Digital-TV via satellit:
I många år nu har man kunnat ta emot fler kanaler via en parabolantenn. Detta gäller även digital-TV och denna teknik är nog den mest beprövade och bäst fungerade av de alla. Förr var det analoga D2MAC systemet mycket populärt och man kunde ta emot kanaler såsom TV3, Kanal 5, ZTV, Eurosport och Discovery helt gratis och lagligt. De analoga sändningarna på dessa kanaler upphörde dock 1 april, 2003 då de flesta gått över till digitalt.
I Europa har vi många satelliter uppe som sänder digitalt. Några av dessa är Astra, Sirius och Thor. En del är uppdelade i flera mindre satelliter istället för en enda stor. Exempelvis har Astra sju satelliter. Oavsett vilket land man bor i eller var man bor i landet kan man ta emot information från dem alla. Man måste dock rikta parabolens huvud (lnb) rätt, man mäter då positionerna i gradtal. Exempelvis hittar man Thor på 1 grad väst.
Sveriges två leverantörer av digital satellit-TV är Canal Digital och Viasat. Båda finns tillgängliga i hela norden, Canal Digital sänder på Thor och Viasat på Sirius. Dumt nog får man inte tillgång till alla vanliga ”standard” kanaler om man inte har abonnemang för båda, man måste då också skaffa ett extra lnb.
Detta beror på att både TV3 och ZTV blev uppköpta av Viasat koncernen (MTG), och eftersom Viasat och Canal Digital är bittra konkurrenter sänder inte TV3 och ZTV på Sirius.
Däremot har Canal Digital köpt ensamrätten för kanaler såsom Kanal 5 och Eurosport. MTV däremot är en av få kanaler som sänder på båda satelliterna. Om man tittar på de lite ”finare” s.k. betal-TV-kanalerna så sänder Canal+ Film 1,Canal+ Film 2, Canal+ Film 3, Canal+ Sport 1, Canal+ Sport 2, Canal+ Mix, Canal+ Film HD och Canal+ Sport HD på Canal Digital (ett mycket ungt företag som förövrigt ägs av just Canal+) och TV1000, TV1000 Action, TV1000 Classic, TV1000 Family, TV1000 Nordic, och TV1000 Plus One på Viasat.
Både Canal+ och TV1000 sänder relativt nya och aktuella filmer även om jag personligen tycker att Canal+ har betydligt bättre filmer. Canal+ har rättigheterna till Premier League och Italienska Serie A medan Viasat å andra sidan har rättigheterna till Spanska ligan och Champions League. Båda kanalerna har också s.k. PPV (Pay Per View) som Canal Digital kallar Kiosk och Viasat för Ticket. Där hittar man ungefär samma filmer, däremot har Viasat rätten att sända 6 av veckans 7 Allsvenska matcher (den sjunde har Canal+ rättighet till och får förövrigt välja först). På den biten är det klar fördel Viasat. Kiosk har än så länge inte sänt så mycket attraktiv sport men imponerade nog har de köpt rätten till samtliga matcher i Fotbolls VM (ca. 60 st !). Canal Digital har många fler kanaler att tillgå i sitt grundutbud än Viasat, vilket gör den mer attraktiv.
Det senaste inom digital-TV är den s.k. Free-to-air-tekniken. Reklamfinansierade kanaler sänder då okrypterat så vem som helst kan ta emot TV helt gratis (och lagligt).

Fördelar med digital-TV via satellit:
• Friheten. Alla kan få det, oavsett var man bor.
• Kanalutbudet. Har man både Viasat och Canal Digital får man ett större och mer attraktivt kanalutbud än hos någon annan svensk digital-TV leverantör. Vill man inte tvunget ha kanaler från just svenska leverantörer finns även möjligheten att ta emot kanaler från exempelvis England, Tyskland och länder i mellanöstern. I och med det är det mycket vanligt att invandrare har parabol för att kunna se TV från sitt eget land. Detta syns tydligt i invandrartäta höghusområden där man ser en parabol på nästan varje balkong.
• Kvaliteten. TV via Satellit är en mycket beprövad och välutvecklad teknik. Det är därför i princip aldrig något fel eller teknisk störning.
• Boxarna och parabolerna. Man kan själv välja här vad man vill ha för parabol och mottagare. Det är helt ok att köpa en box utan abonnemang och sedan starta ett abonnemang om man inte vill ha någon av boxarna som leverantörerna kan erbjuda. (De brukar oftast vara sämre).

Nackdelar med digital-tv via satellit:
• Jobbet. Det medför en hel del hårt arbete att sätta up en parabol. Inte nog med att man som villaägare t.ex. måste klättra upp på taket och skruva fast den, vilket kan vara livsfarligt. Man måste också dra en lång sladd från taket ned till vardagsrummet (eller var man nu ska ha boxen) och det medför ju att man får borra i en del fall. Man måste också ställa in parabolen rätt mot satelliterna, vilket är lättare sagt än gjort. Det kan ta upp till en dag att ställa in den rätt eftersom man måste göra en kanalsökning på boxen mellan varje justering för att se om man kommit rätt. Till detta ändamål finns det lyckligtvis underlättande prylar som man sätter parallellt med parabolhuvudet och dessa känner då om man är i kontakt med någon satellit, därmed kan man justera huvudet efter den. Ett annat problem som i och för sig var större under den analoga tiden är att under en kraftig storm eller oväder kan parabolen ändra riktning och man måste ut och justera den igen. Alla kanske inte heller tycker det är direkt vackert med en parabol på huset (?).

Digital-TV via kabel-TV nätet:
1986 var det stora genombrottet för kabel-TV. Nästan samtliga hyreshus och många radhusområden fick den installerad under slutet av 80-talet (ca 60 % av befolkningen). Redan då var det populärt då man fick fler kanaler och exempelvis TV3 och Kanal 5 fick sin början.
Det fanns även dekodrar till kabel-TV även när den var analog, som gjorde att man kunde få TV1000 bland annat.
Comhem (tidigare Telia kabel-TV) är ledande leverantör av kabel-TV i Sverige. Det finns dock en annan stor leverantör som heter UPC som levererar kabel-TV till hela Stockholm och det finns även mindre bolag som t.ex. Kabelvision, med flera.
Enligt svensk lag måste man som boende i en hyresfastighet erbjudas tillgång till SVT 1, 2 och TV4 utan kostnad. Vill man ha det vanliga kabel-TV utbudet med ca 12 kanaler får man betala för det (om det inte ingår i hyran vilket är inte är ovanligt). Det är då helt analogt.
Comhem har de senaste åren uppgraderat de flesta hyreshus till sitt Hipnet nät. Alla lägenheter har därmed 3 hål i väggen: 1. Vanligt koaxial TV-uttag. 2. Radio uttag (kopplas till digitalboxen om så önskas) 3. Internetuttag om man vill ha ”bredband”. Allt detta kommer från en central som vanligen befinner sig i källaren i varje hus. Till centralen leder en tjock kabel under marken från någon av Telias kabel-TV centraler. (Vanligen ca 10 000 hushåll per central). På centralen hittar man en enorm parabol som i sin tur tar emot information från Comhems huvudenhet i Stockholm. Comhem är den leverantör som kan ge flest kanaler i Sverige, ca 60 st.
Man kan säga att Comhem både får in Canal Digitals och Viasats utbud, även om det inte är exakt alla kanaler som just de erbjuder. Även Comhem erbjuder PPV och de kallar det kort och gott just för PPV. Här är det också en ”blandning” eftersom Comhem sänder samma filmer som Kiosk gör och dessutom sänder Allsvenskan vilket Viasat gör.


Fördelar med digital-TV via kabel:
• Smidigt. Kablarna är redan dragna så ingen speciell installation behövs. Man kan också flytta boxen runt om i lägenheten eftersom det inte spelar någon roll viket uttag man väljer.
• Kanalutbudet. Man kan få väldigt många kanaler via digital kabel-TV. Man har också större möjlighet här än av någon annan leverantör att skräddarsy sitt kanalutbud efter egen vilja.

Nackdelar med digital-TV via kabel:
• Kvaliteten. Digital-TV via kabel är nog den minst utvecklade tekniken av dem alla. Inte nog med att det ofta är störningar i nätet, boxarna är också rena skräpet. Som Comhem kund får man vara beredd på att boxen hänger sig, vägrar starta, stänger av sig själv m.m. Många känner sig också lurade efter att ha sett de lockande reklamerna, men efter att de väl skaffat Comhem inser att det inte är så bra som det framstod. Vill man ringa och klaga får man nog ett snäsigt svar, om man ens kommer fram vill säga...
• Menysystemen. De är otydliga, svårtolkade och innehåller kanske 1/4: s så mycket information om varje program som andra tekniker erbjuder. Exempelvis om Mission Impossible 2 går på Canal+ så kan det stå såhär ”Mission Impossible 2, Action USA 1999, 97 min. Fartfylld actionspäckad film med Tom Cruise när han är som bäst. Precis som i den första filmen har han ett omöjligt uppdrag, i alla fall för vanliga människor...” På Comhem hade det kanske stått såhär om man ville ha information om filmen: ”Action USA 1999, 97 min”. Detta tycker i alla fall jag är dåligt av Comhem.
• Komprimeringen. Trodde du att du kan uppleva digital kvalité på alla kanaler bara för att du har en digitalbox? Sällan. För att spara plats i näten tar man med boxen emot alla ”vanliga” kabelkanaler helt analogt, dvs. ingen kvalitetsskillnad alls. Comhem komprimerar också bildkvaliteten på en del kanaler och sänder med monoljud på vissa. Detta är mycket snålt och borde inte accepteras av kunderna. Bilden på Canal+ exempelvis tycker jag har mycket skarpare och bättre färgåtergivning via satellit eller digitala marknätet än Comhem.

Digital-TV via marknätet:
Digital-TV via det digitala marknätet är en väldigt modern och internationellt okänd teknik. Man tar emot signalerna via sin vanliga TV-antenn, som i sin tur tar emot från master utplacerade runt om i landet.
Boxer heter företaget som levererar boxar m.m. medan företaget Senda sköter programkortet och kanalförhandlingarna. Båda två är ägda av statliga Teracom som sköter masterna, Teracom ägs i sin tur av SVT. Mest känd för Boxer är nog Robert, den animerade mannen i TV-reklamen. Boxers målgrupp är just de som inte har kabel-TV och inte orkar eller vill sätta upp någon parabol. Därför har de sloganen: ”Digital-TV med vanlig antenn.”
Kanalmässigt erbjuder Boxer minst antal kanaler av samtliga svenska leverantörer och ingen PPV. Detta har en enkel förklaring, det är för dyrt att sända fler. På varje mast ryms ca 4-7 kanaler och varje mast kostar i sin tur ca 100 miljoner kr. Boxers förhoppning var att få över en miljon kunder första året men tråkigt nog lockades bara en dryg en tiondel till att skaffa systemet. Därmed har de inte så god ekonomi att de kan skaffa nya master och måste be om mer pengar av staten. När Boxer kom år 1999 kunde man få både Canal+ och TV1000, Kanal 5 och TV3 m.m. dvs. motsvarande Comhems utbud. Av någon underlig anledning drog sig Viasat ur i augusti -01 pga. för dålig lönsamhet enligt dem. Detta trots att det har bevisats att marknätet tagit marknadsandelar både från satellit- och kabelleverantörerna.
Parallellt med detta höjde Boxer månadskostnaden för grundutbudet från 89: - till 139:-. Detta fick mängder med kunder rasande och många sade upp sina abonnemang. Boxer ”ersatte” kunderna med några nya kanaler, dock inte lika attraktiva som Viasats.
Idag får man in ca 25 kanaler med Boxer, ungefär samma kanaler som på Canal Digital. Det finns många kanaler som står på kö att få sända i marknätet, men som sagt behövs det då nya master. Boxer funderar också på att börja med PPV ifall utbyggnaden blir verklighet. Internationellt sätt är det många länder som är imponerade av tekniken som Teracom i princip utvecklat helt själv.
I dagsläget kan man bara få digital-TV via marknätet i Sverige, England och Spanien.

Fördelar med digital-TV via marknätet:
• Smidigt. Antennen har man ju redan så det är precis som på digital kabel-TV att man inte behöver installera något och man kan välja uttag själv. En annan bra sak är att man kan ta den med sig till exempelvis sommarstugan m.m.
• Menyer. Eftersom Teracom ägs av SVT så prioriterar de SVT-kanalerna och man får massor med information om varje program som sänds på de kanalerna.
• Bild och ljudkvalité. Personligen tycker jag det digitala marknätet ger den absolut bästa och skarpaste bilden och ljudet är också mycket bra.
• Framtiden. Digital-TV via marknätet spås den ljusaste framtiden, både kanal- och kvalitetsmässigt.

Nackdelar med digital-TV via marknätet:
• Kanalutbudet. Det är kanske att man är bortskämd, men visst skulle man gärna haft fler kanaler, speciellt Viasatkanalerna och PPV. Detta måste ändras ifall Boxer vill överleva.
• Mottagning. Enligt Teracom når nu digital-TV via marknätet ca 90 % av den svenska befolkningen. Beroende på hur långt man bor från närmsta sändare rangordnas man från 1-4. Bor man inom område 1 får man den bästa mottagningen och då ska det räcka med en liten inomhusantenn, inom område 4 är det sämst mottagning och då rekommenderas man en ordentlig utomhusantenn med antennförstärkare. Fast så länge man bor i en större stad och har en ordentlig antenn är det absolut inga problem. Ska man däremot ta med boxen till sommarstugan är antennförstärkare att rekommenderas.

Egen sändning
Varje TV-kanal, eller alla kanaler inom en viss grupp, exempelvis BBC kanalerna, sänder själva sitt program på vanlig TV-vis från sin studio via en parabol. Ifrån parabolen går den upp till en egen satellit som sedan skickar vidare kanalen till någon av de olika leverantörernas gigantiska paraboler. Där samlas sedan samtliga kanaler som leverantören erbjuder. Efter det krypteras alla kanalerna (förutom SVT 1, SVT 2 och TV4 som måste vara gratis) och skickas sedan vidare till kunderna på olika sätt beroende på vilken teknik leverantören använder sig av.
• Via satellit: I det här fallet skickas alla kanaler upp en gång till, till leverantörens egna eller delade satellit. Runt jorden svävar ett pärlband av satelliter. Man kan tro att de står stilla på himlen, men i själva verket roterar de runt jorden i samma hastighet. (Den s.k. geostationära banan). För att ta emot signalerna behöver man en skålformad parabolantenn. Anledningen till att den är skålformad är för att samla den minimala effekten satelliten skickar till en brännpunkt (fokus). Brännpunkten är LNB (Low Noice Block Converter). Dess uppgift är att förstärka signalerna, (några hundra tusen gånger) och konvertera de korta Ghz-vågorna till lämpligare frekvenser till satellitmottagaren. Dessutom är frekvensområdet så stort att signalerna måste delas i två delar (hög och lågband) för att kabeln till mottagaren ska klara av överföringen. Oscillatorn på LNB bestämmer sedan vilka frekvenser som ska mottagas och det går bra att ha flera olika LNB om man vill få in fler satelliter som sänder på andra frekvenser.

• Via kabel: Många tror att kabel-TV är rikstäckande och att det från en central enhet går kablar till samtliga större städer. Detta stämmer naturligtvis inte då det skulle ha krävts hundratals kablar med en diameter på flera meter för att tillfredställa alla städer med rätt kapacitet. Istället har Comhem en central enhet från vilken de tar emot alla signaler precis som satellitleverantörerna gör. Sedan skickar de iväg all information till en egen satellit, inte alls lika stor och avancerad som digital-TV-leverantörernas. Ifrån denna satellit skickas sedan information till de olika lokalenheterna i olika städer. Som jag tidigare nämnt går det ca 10 000 hushåll per lokal central. I riktigt små städer med inte så många kabelanslutna hushåll händer det att man delar mer än en stad på en central. Från varje central går det hundratals kablar, liknande ett motorvägsnätverk under marken. Ofta ligger kablarna just under större vägar för smidighetens skull. Varje kabel kan sedan i t.ex. ett höghusområde förgrena sig till flera mindre kablar som går åt varsitt hus. I varje hus källare finns det en s.k. router, en slags dator, som har inprogrammerat vilka lägenheter som betalar och ska ha hela analoga kabel-TV utbudet och vilka som inte ska det. På så sätt vet routern vilka lägenheter den ska skicka vidare vilka kanaler till. Routern är själva hjärnan till det s.k. Hipnet. Digital-TV skickas dock vidare till alla lägenheter eftersom varje person själv har inlagrat på sitt programkort vilka kanaler som han eller hon betalar för och ska kodas av. Därmed krävs inget ”manuellt” underhåll till routern om man har digital-TV, vilket underlättar för leverantören (Comhem). Även Internet sänds i alla uttag, men för att ta emot det behöver man ett kabelmodem och loginuppgifter (användarnamn och lösenord). Skulle man få för sig att köpa ett begagnat modem och ”låna” ens kompis loginuppgifter fungerar det utmärkt och man har gratis ”bredband”. Dock kan Comhem spåra detta eftersom alla lägenheter har en unik IP-adress (Information-Protocol) som är ett unikt nummer för att kunna identifiera olika datorer på Internet.

• Via det digitala marknätet:
Teracom tar emot alla sin information precis som Comhem med en centralenhet. Därifrån krypteras signalerna direkt. Efter det skickas det vidare via marknätet till olika större centraler i Sverige (vanligen 1-2 per landskap). I Skåne t.ex. är Hörby den stora centralen. Ifrån Hörby skickas informationen vidare till lokala master. Masterna kan sända ungefär upp till 3-mils radie så det finns ca 10 st. i Skåne. Masten skickar sedan kanalerna i olika frekvenser på olika band (våglängder). VHF= very high freqency (metervåg) och UHF = ultra high freqency (decimetervåg). Exempelvis tar man emot VHF band 1 på 47-68 mhz och får då in kanal 2-4 och på UHF band 5 på 622-854 mhz får man in kanal 21-39. Det digitala marknätet sänder endast i UHF-kanalerna 21-69 (vilket motsvarar 470-860 mhz), t.ex. sänder SVT-kanalerna i 482 mhz och Canal+ kanalerna och Kanal 5 på 618 mhz.

TV: n gör om till bild och ljud
Mottagaren, eller boxen som den brukar kallas tar emot samtliga signaler och konverterar samtliga digitala signaler (ettor och nollor) till rgb-signaler som TV: n sedan gör om till bild och ljud som vi kan se och lyssna på. Man kopplar in sladden, antingen en vanlig koaxialsladd till kabel och marksänt eller en satellitsladd. Signalerna som boxen tar emot läses av och kopplas sedan till programkortet som fungerar som ett slags filter som filtrerar de kanalerna boxen ska få visa. När sedan programkortet godkänt att en viss kanal visas skickar boxen ut både bild och ljud som den konverterat från signalerna via scart-kabel in i TV: n.
På en del äldre boxar kan man även koppla till TV: n via koaxialkabel men det är dumt eftersom bilden blir sämre och man får monoljud istället för stereo. I många nya boxar finns det även optiska ljudutgångar så att man koppla till en hemmabioförstärkare. Det är dock ingen större idé med det idag eftersom alla kanaler sänder i vanligt i stereoljud som bäst.
Varje box innehåller mjukvara som också mottas via signalerna och uppdateras efter behov. På så sätt kan leverantörerna skräddarsy funktionerna för varje box. Man tar emot så mycket mer än bara TV-kanalerna i sig; T.ex.: programinformation, text-TV, interaktiva tjänster m.m.

Programkortet är som en nyckel
Naturligtvis är det inte gratis med digital-TV. Man ska endast få de kanalerna man betalar för och eftersom det vore krångligt och mycket dyrt att ha olika sändningar specialanpassade för varje kund så har man istället ett programkort. Programkortet kan liknas vid ett telefonkort i form och storlek, även chipkretsen är liknande ett programkorts.
En kodad kanal kan jämföras med en skattkista, för att kunna öppna kistan behöver man en nyckel. Den kodade kanalen behöver nycklar, s.k. operation-keys för att man ska kunna se på den. Dessa hittar man på programkortet. Kortet är som en checklista. På det ligger information om vilka kanaler man abonnerar på. Kortet innehåller inte en checklista om vilka kanaler som ska få visas utan vilka kanaler som inte ska få visas. Så om samtliga kanaler är inlaga på kortet kan det hända att leverantören spärrat Canal+ eftersom kunden inte betalar för det, kortet blir då förbjudet att visa just det kanalen. Det kommer då upp ett felmeddelande på TV: n där det står något i stil med ”Kanalen ingår inte i ert abonnemang” eller liknande.
Krypteringssystemet som är vanligast idag heter Viaccess. Det är ett gammalt system som är baserat på det Eurocrypt som uppfanns i början av åttiotalet. Från det att de första digitala Viaccess korten släpptes tog det inte lång tid förrän folk knäckt algoritmerna och insett hur signalerna kommunicerar med kortet. Därmed kunde man göra ett s.k. piratkort och få alla kanaler helt gratis utan att betala för dem.
Långt ifrån alla system är dock knäckta, några av dem som inte är det än är Conax (används av skandinaviska Canal Digital), Digiturk (Turkiet) och Cryptoworks (används av brittiska Skydigital). Det finns dock kort att köpa till Conax som kodar av alla kanaler inkl. Kiosk, men de kostar ca 4000: - och det är ett speciellt kort som kallas Dreamcard som tillverkas i Thailand. Med andra ord kan man inte själv göra sig ett kort till Conax.
System som är knäckta idag är bl.a. Viaccess (används i huvudsak i Sverige), Irdeto (används framförallt i Tyskland), holländska Canal Digitaal och Seca som används i Spanien, Frankrike och Italien mfl.
Det vanligaste krypteringssystemet de olika leverantörerna använder sig av heter Viaccess och används i flera Europeiska länder. Det är knäckt för länge sedan, med andra ord är det inga problem att göra ett piratkort till det. Ett piratkort är ett smartcard man programmerar med hexfiler för att koda av alla kanaler leverantören sänder genom att inte innehålla någon s.k. checklista går trafiken rakt igenom boxen utan problem.
Den svenska lagen är mycket ”snäll” vad piratkort beträffar. Det är helt lagligt att skaffa ett kort för privat bruk, lagligt att ha utrustning, lagligt att ge bort kort, lagligt att lägga upp filer på nätet m.m. Det är däremot inte tillåtet att sälja programmerade kort och att lägga upp sidor på Internet med koder som personen i fråga tjänar pengar på. I Danmark däremot är nästan allt olagligt som är lagligt i Sverige. Det finns även en nordisk organisation som heter STOP vars huvuduppgift är att på uppgift av leverantörerna få tag i försäljare av piratkort.


Fördelar med digital-TV:
• Fler kanaler att välja bland. De digitala signalerna tar nämligen mindre utrymmen i näten och därmed kan man lämna plats för ännu fler kanaler. Det får plats ca. 4-5 digitala kanaler där det bara funnit plats för en analog. Man får också möjlighet att skräddarsy sitt egna programutbud helt efter tycke och smak.
• Bättre ljud och bild. Digitala sändningar är helt opåverkade av störningar, till skillnad från de analoga. Bilden blir skarpare och mer högupplöst, man ser inte det minsta flimmer. Skillnaden på ljudet mellan analoga sändningar och digitala är nästan lika stora som skillnaden mellan ett kassettband och en cd-skiva, dvs. enorm. Dock är det inte alla kanaler som man märker skillnaden mellan digitalt och analogt med blotta ögat. Många blir antagligen också besvikna på att bild och ljudkvaliteten inte uppfyller förväntningarna. Detta är vanligast på kanaler som Kanal 5 som sänder vidare serier från USA. I USA används nämligen ett helt annat TV-system som heter NTSC och inte PAL som är standard här i Europa. I konverteringen från NTSC till PAL försämras tyvärr bildkvaliteten lite. Skulle man sända NTSC här skulle bilden med största sannolikhet bli svart/vit. Kanaler som jag själv anser verkligen har bättre ljud och bild är framförallt SVT-kanalerna och Canal+ där bild och ljudkvaliteten nästan når Dvd-gränser (Förutsatt att man bara har vanligt stereoljud och vanlig 4/3 TV). Normalt sett ska det inte vara några skillnader på kvaliteten beroende på vilken teknik man använder sig av, men så är det tyvärr. Discovery Channel på det digitala kabel-TV nätet är så kraftigt komprimerad att man kan se rutor i bilden och endast får mono ljud. Det har dock getts löften om att fixa detta.
• Smarta funktioner och interaktivitet. Med digital-TV kan man se vilket program som pågår och dessutom få information om det och när det slutar. Man ser också vilket nästföljande program är och får även information om det. Text-TV kan man även titta på utan någon som helst fördröjning på sidbytena (i de flesta fall). En del tekniker stödjer även RDS (radio digitalt system) vilket gör att man även kan lyssna på radio med mycket hög ljudkvalité via TV: n. Det finns även spel att spela och möjlighet till att titta på väderleksrapporter, handla m.m. En annan viktig detalj är PPV man ”hyr” då aktuella filmer och sportevenemang direkt med sin fjärrkontroll och betalar en fast kostnad för det man vill se. Det senaste just nu är boxar med inbyggd hårddisk för att kunna spela in program i digitalkvalité. Med andra ord är boxens syfte att ersätta så mycket elektrisk utrustning i hemmet som möjligt.

Nackdelar med digital-TV:
• Ej 100 procentigt. Digital-TV är i mångt och mycket en halvfärdig produkt.
Krångel med boxarna, driftstopp och inte lika mycket interaktivitet som utlovat är vardagsmat. (Detta gäller främst digital kabel-TV).
• Priset. Det är dyrt med digital-TV. Inte nog med att man måste köpa/hyra en dyr och avancerad box, månadskostnaderna är fruktansvärt höga. Det spelar ingen roll om man bara vill ha vanliga ”enkla” kanaler, det är svindyrt ändå.
• Mottagaren. Alla vill inte ha ännu en pryl hemma att trängas med alla andra. Det blir dessutom ännu en fjärrkontroll att slarva bort. Boxen tar lång tid på sig att starta jämfört med tiden det tar för en TV att få upp bilden. Det tar också mycket längre tid att byta kanal (gäller främst ”fina” krypterade kanaler).



Diskussion
Allt pekar på en positiv utveckling av digital-TV. Förhoppningsvis har då ”barnsjukdomarna” som finns idag eliminerats och priserna sjunkit. Jag hoppas också att rätten för enskilda kanaler mellan de olika bolagen försvinner eftersom ...