Utbrändhet

3 röster
16087 visningar
uppladdat: 2007-06-06
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Författare: Micael Öberg

Handledare: Kenneth Brohoff

2007-05-06
INNEHÅLL

• Inledning s.3
• Metod s.3
• Utbrändhet s.4
• Stress s.6
• Stressreaktioner s.6
• Kamp och flykt s.6
• Spela död programmet s.7
• Symptom s.8
• Sammanfattning av symptom s.12
• Behandla dig själv med respekt s.13
• Vem drabbas s.16
• Män och kvinnor s.17
• Ungdomar/Barn s.19
• Sammanfattning s.22
• Slutord s.23
• Källförteckning s.25
• Litteratur tips om utbrändhet s.26




Inledning

Det som var viktigt för mig är att få bättre förståelse runt denna problematik.
Ni kommer lära er att detta är en mycket ful reaktion/sjukdom med många ansikten.
Utbrändhet, Utmattnings syndrom, Maladaptiv stressreaktion, Burn out, gå in i väggen är många namn på samma sak.
Jag vill ta reda på hur detta tillstånd kan gestalta sig och bakgrunden till att man går in i ”väggen”.

Metod

Det jag tänker ta reda på är hur den uppstår och om det är skillnad på Vuxna och ungdomar.
I mitt arbete så använder jag mig av information ifrån böcker, Socialstyrelsen, skolarbeten ifrån databaser från högskolor och Mimers brunn.

I detta arbete går många begrepp in i varandra så som utbrändhet, stress, utmattningoch psykisk ohälsa.
Jag har gjort som så att jag försökt med enkla medel och någon teoretikers tankegångar runt utbrändhet och sedan stress.
Runt dessa tids epoker jag nämner så finns det allt som oftast andra teoretiker jag skulle kunna nämna som också är viktiga för historien men jag måste avgränsa mig.


Hoppas att detta kommer er till nytta



Utbrändhet

Ordet kommer ifrån engelskans Burn out och det syftar inte på ett livslångt sjukdomstillstånd utan snarare till ett cyniskt synsätt som syftar till ovilja att arbeta.
Utbrändhet är inget nytt fenomen utan människor blivit sjukskrivna för utmattningssyndrom som vanlig diagnos 1967.
Själva ordet utbrändhet myntades i vetenskapligt sammanhang av psykoanalytikern Herbert Freudenberg 1974 när han beskrev ett emotionellt tillstånd hos volontärer som arbetade med missbrukare i New York city (USA).

Den som skall tillskrivas det synsätt vi har på utbrändhet är psykologen Christina Maslach som beskrev ett tillstånd av människor i människor vårdande yrken.

Tillståndet har tre komponenter.

•Emotionell utmattning,
•Depersonalisering och
•En påtagligt nedsatt prestationsförmåga.

Maslach ansåg att utbrändhet var ett sjukdomssyndrom som gick att mäta i personlighetsförändring och förmåga hos den insjukna.
Hon utvecklade ett mätverktyg som hon gav namnet Maslach Burnout Index (MBI).
Vad Maslach fann var sex olika huvudsakliga orsaker som kunde resultera i utbrändhet.

•För stor arbetsmängd,
•brist på kontroll i arbetet,
•otillräcklig uppskattning och ersättning för arbetsinsatsen,
•sammanbrott av gemenskapen på arbetsplatsen,
•orättvisa i organisationen,
•en växande konflikt mellan den anställdes och företagets värderingar.

MBI innebär om man tillämpar att sjukdomsbegreppet till en viss del utvidgas,
tillståndet betraktas som behandlingsbart inom det medicinskt/psykiatriska kompetensområdet. (Maslach, 2001,a.a).

Marie Söderfeldt påvisar i sin doktorsavhandling Burnout, (1997) brister i Maslach resonemang.
Då hon beskriver tillståndet som ett entydigt sjukdomssyndrom. Söderfeldt drar slutsatsen
av sin relativt omfattande studie att begreppet burnout snarare är en social konstruktion
vilken allmänt beskriver olika utmattningstillstånd som drabbar människor i vårt samhälle.
Studien finner att de orsakssamband som Maslach hävdar mellan utmattning, depersonalisering (cynism) och emotionell utbrändhet vilket, enligt henne, gör tillståndet mätbart saknar tydliga samband med varandra. Söderfeldts slutsats är istället att MBI inte beskriver ett enhetligt tillstånd utan snarare flera olika dysfunktionella tillstånd med anknytning till arbetslivet.
Söderfeldts slutsatser stödjer antagandet att man, för att uppnå bra resultat, snarare bör
bidra till att konstruera och förstärka individuella strategier för att ta sig ur sjukdomstillståndet, än att använda de traditionella behandlingsmetoder som tillämpas inom sjukvård och psykiatri.

Som kuriosa så fann jag denna information i ett skolarbete som beskriver utbrändhet i skönliteraturen.

Utbrändhet används relativt tidigt inom skönlitteraturen för att beskriva ett tillstånd snarlikt
dagens betydelse. Bland andra har Graham Green använt sig av begreppet för att beskriva
utmattning hos en av karaktärerna i boken ”The burnt-out case” (1961). August Strindberg
använde även uttrycket i slutet av 1800-talet på ett sätt som också för tankarna till vår nutida
användning: ”Botemedlet för den utbrända hjärnan är endast att söka vid lifvets källor dit det
gäller att gå tillbaka” (ur boken Uttryckt och Otryckt 1849).



Stress

Det handlar om påfrestningar på psyket och i efterforskning fann jag ett stycke som jag tycker sammanfattar det hela på ett bra sätt . (Socialstyrelsen utmattningssyndrom stressrelaterad ohälsa, nätupplagan)

På 1970-talet blev stressforskarna uppmärksamma på det faktum att många
människor, trots att de utsätts för allvarliga påfrestningar, inte nödvändigtvis
blir sjuka av det. Snarare kan en del påfrestningar och ansträngningar betraktas
som en krydda i livet, och ge en känsla av aktivitet, makt eller möjligheter
att skapa något. Hur ska man då som stressforskare kunna förklara skillnaden
mellan positiva och negativa reaktioner på påfrestningar?
Jo, man kom snabbt till slutsatsen, efter en mängd studier på både djur och
människor, att det sällan är påfrestningar, belastningar eller hot i sig som är
avgörande för vårt sätt att reagera. Det är snarare relationen mellan belastningarna
och de resurser vi har för att hantera dem som kommer att avgöra vårt reaktionssätt.
Från den synpunkten är den enklaste definitionen av stress som vi
kan prestera just nu att stress är organismens reaktion på obalans mellan belastningar
som den utsätts för och de resurser den har för att hantera dessa.
Utifrån denna definition av stress som en obalans mellan belastning och
resurser följer att ett underskott, men även ett betydande överskott av resurser
gentemot de belastningar som organismen utsätts för skulle kunna resultera i
negativ stress

Stressreaktioner – ett försök att återställa balansen

För att få balans i tillvaron så har vi olika överlevnadsstrategier.
Vi människor tycks vara rustade för att klara stora avvikelser ifrån det normala.
Dessa avvikelser kan han om en upplevelse överbelastning som vi tvingas agera för att undanröja eller vi kan behöva fylla på våra resursdepåer.

I strategin ingår det att använda en analytisk förmåga till en väg för överlevnad.
Dessa kan vara språkbruk, mimik, känsloutryck för att påverka andra människor för att undkomma faran.
Oftast med rationella med hjälp av rationella bemästringsstrategier kan vi avvärja hotsituationer. Om det inte leder till något reagerar vi mer primitivt biologiskt.

Kamp och flykt

Detta är ett program som vi har i kroppen som är inställd på två saker.
Vid en hotsituation frigörs substanser i kroppen för att klara av situationen så som kortisol, adrenalin, nonadrenalin och tillväxthormoner.
Rektionsmönstret är till för att antingen bokstavligen förgöra angriparen eller att fly.

Denna kraftansträngning skall vara påslagen från några minuter till max någon timme för att sedan återgå till ett balanserat läge igen.
Om vi inte kan avaktivera vår kamp/flyktprogram så kan det leda till stressjukdomar.



Spela död programmet

Detta program är mer primitivt än de som nämnts tidigare.
Vi kan ta till att spela död programmet när vi står inför en övermäktig fara och ser ingen chans att ta sig ut ur situationen.
I det läget försöker vår organism hjälpa oss att försvinna.
Vid mera utdragna hotsituationer kan bromssystemen bli dominerande i
kroppen, vilket leder till en överdriven uppbyggnad av kroppen utan att några
större resurser förbrukas. Det är då vårt tröstbehov ökar markant. Det biologiskt
drivna behovet att ladda kroppen med energi kan leda till stor viktökning,
bukfetma och stor risk för störningar i insulinsystem och blodtryckskontroll
– ett sjukdomstillstånd som kallas metabolt syndrom.
I motsats till en allmän föreställning är den här typen av reaktion på en
övermäktig fara kanske mer vanlig hos oss människor än det uppvarvade
kamp- eller flyktprogrammet som vi oftast sammankopplar med stress. Den
uppgivna stressreaktionen att spela död medför ofta svimningskänsla, trötthet,
yrsel, muskelsvaghet och symtom från magen. På beteendeplanet innebär det
här programmet ett oerhört behov av tröst som ofta leder till ökad konsumtion
av sötsaker eller fet mat, alkohol, lugnande medicin eller sömnmedel. Man vill
också isolera sig, försvinna och begränsa sina sociala kontakter. Känslomässigt
kommer trötthetskänslor, ledsenhet, nedstämdhet, sorg och depression.

Tre faser av stress enligt Hans Selye (kanadensisk endokrinolog=hormonläkare)

Selye använde detta diagram för att illustrera hur stress såg ut.




Efter en kort alarmfas där alla aktiviteter avstannar och vi orienterar oss om
vad som pågår och fattar beslut om ett visst reaktionsmönster så inträffar en
motståndsfas där vi anstränger oss på alla sätt för att undanröja faran (se Figur
). I den fasen är vi supermänniskor och antingen utvecklar vi en enorm motståndskraft
eller så hamnar vi direkt i spela död-programmet, där vi inte heller
är speciellt sårbara. Syftet med denna fas är ju att undanröja faran och antingen
lyckas vi med det och kan återgå till det vanliga hushållningsläget eller går vi
under om vi misslyckas med våra ansträngningar. Om varken det ena eller det
andra inträffar, vilket är typiskt för våra moderna livsvillkor, kan stressreaktionen
bli mycket långvarig. I den fasen börjar vi tala om kronisk stress, dvs.
faran har inte gått över och våra ansträngningar är fruktlösa. Denna fas kallade
Hans Selye på 40-talet för utmattningsfas. Våra resurser börjar då ta slut och
ändamålsenliga stressreaktioner kan vändas emot oss och börja förstöra vår
egen kropp i stället för angriparen. Vi får rikligt med information om att vi
börjar närma oss utmattningsfasen.
Denna innebär ofta sömnsvårigheter, problem med energi, en rad kroppsliga
symtom samt psykiska reaktioner (olust, ångest, depression). Om vi ändå inte
lyckas komma undan hotet, kan en utmattningsfas inträda med en rad följdsjukdomar.


Symptom

Dessa illustrationer är hämtade ifrån Vestlund&Bronsberg * ”Nya bränn inte ut dig”



Panikångest.
Det är också ganska vanligt att människor kan få panikångest - någonstans på vägen... Jag pratar med människor som lider av det men kan inte säga att det är min starka sida. Däremot har jag hört talas om ett seriöst projekt ( Uppsala universitet) dit du kan anmäla dig - och få hjälp. Har läst i någon hälsotidning om detta och mailat till projektet. Undersök själv och se om det kan vara något för dig. Berätta sedan gärna för mig om du tyckte det var bra.

För att göra det ännu tydligare kommer här en teckning som jag gjort som visar fyra olika stadier som människor som bränt ut sig har beskrivit. När du tittar på den ska du inte genast identifiera dig med den lilla figuren. Det är inte ens säkert att du finns med här?! Och tro inte att du med ödesbestämdhet kommer att bränna ut dig om du känner igen dig på några eller fler av faserna. Det har att göra med hur mycket och hur länge du befinner dig i de olika faserna. Det går dessutom närsomhelst att ta sig från de olika faserna - med självinsikt, kunskaper om stresshantering och utbrändhet och beslutsamhet om att förändra sitt liv.
Jag tycker att bilden är bra att ha i bakhuvudet för att hålla ett öga på var du befinner dig - och kunna bromsa i tid innan du går in i sista fasen - med överaktivitet eller apati.

Entusiastisk fas
Stagnationsfas
Frustrationsfas
Apatisk fas








Entusiastiska fasen
• Arbetet upplevs som stimulerande. Det är roligt att få börja efter studierna eller det gamla jobbet.
• Det är krävande men vi tycker att vi får tillräckligt tillbaka. Motgångar fäster vi oss inte vid så mycket utan tar nya tag och tänker att bara vi har ordnat upp det här blir det bättre.
• Vi identifierar oss mycket med dem vi arbetar med, arbetslaget och hela organisationen.
• Att arbeta övertid är inget problem. Arbetet är ju roligt. Och extra insats i början får man räkna med.
• En person i den här fasen upplevs ofta som ett hot av arbetskamrater som varit länge på arbetsplatsen.
• Oklara mål löser vi genom att själva sätta upp högre mål än arbetsgivaren förväntar sig.


Stagnationsfasen
• Vi börjar känna förlust och tvivel, men vet inte riktigt vad det beror på.
• Ser inga resultat av det vi hoppades på. Vi börjar känna oss otillräckliga. De orealistiska förväntningarna blir en tyngd. Tomt på "humanistkontot".
• Pendlar i vårt engagemang och blir ibland ineffektiva, vi tvivlar ju samtidigt.
• Börjar sakta smittas av kollegers negativism, men försöker hålla det från oss.
• Isolerar oss för att skydda oss mot besvikelse och negativism.
• Hälsan börjar svikta. Lite magbesvär, huvudvärk osv. ibland.


Frustrationsfasen
• Arbetet känns meningslöst. Vi ifrågasätter meningen med arbetet, om vi har valt rätt yrke, om inte utbildningen var helt fel.
• Känner framtidsskräck - sak det vara så här tills vi pensioneras?
• Börjar bli negativa själva och ser hinder framför oss och hos dem vi arbetar med - "det kommer aldrig att fungera".
• Känner oss alltmer maktlösa och okunniga. Inga insatser vi gör tycks hjälpa.
• Det uppstår lätt irritation och konflikter i arbetslaget. Vi drar ner varandra.
• De psykosomatiska symtomen är nu kroniska. Vi drar oss tillbaka ännu mera. Verklighetens saldo stämmer aldrig med vad vi hade tänkt oss i form av konkreta, snabba, positiva resultat med påföljande uppskattning.


Sista fasen kan upplevas på två sätt:

Överaktiva fasen
• Vi tappar kontakten med oss själva.
• Säger ja till för mycket. Arbetar ständigt.
• Lyssnar dåligt, är forcerade.
• Får inget gjort.
• Sedan går vi in i väggen.
Apatiska reaktionen
• Hoppet lämnar oss. Vi resignerar både inför arbetet och möjligheterna att förändra något.
• Distansen blir stor till klienterna, kollegerna och familjen.
• Det dåliga självförtroendet går i botten. Tror oss inte om något, allra minst om att förändra eller byta arbete.
• Struntar i arbetet."Skrotar" i korridorerna. Sköter föreningsarbeten, smiter och väntar på katastrofen eller blir helt apatiska.

UTBRÄND!
• Fysisk, emotionell eller mental kollaps som tvingar oss att sluta/bli omplacerade/byta arbete. MEN också en möjlighet att förändra våra liv till det bättre.




Fotnot:
Barbro Bronsberg och Nina Vestlund är båda Socionomer i grunden.
De har både egen erfarenhet av utbrändhet.
Idag lever Nina som chefscoach och Barbro har Sverige, Finland och Spanien som arbetsfält.
De båda skrev boken Bränn inte ut dig som har lästs av mer än 80.000 personer.



Sammanfattning av symptom


Kognitiva symtom

• Minnesstörningar
• Svåra koncentrationsproblem
• Oförmåga att tänka klart
• Låg stresstolerans
• Överkänslig för ljud, ljus, lukter
• ”Tunnelseende”

Somatiska Symptom

• Trötthet/utmattning
• Sömnsvårigheter
• Ökad infektionskänslighet
• Ökad smärtkänslighet
• Muskelproblem
• Mag-tarm problem

Psyke

• Känslolabilitet
• Nedstämdhet



Behandla dig själv med respekt

Barbro skriver i sin bok ”Nya bränn inte ut dig” (rev version) några tänkvärda ord.
Dessa råd har jag hört ifrån många olika håll men Barbro sammanfattar detta mycket väl.

Detta handlar om vägen tillbaka ifrån en utbrändhet.

1. Du är den allra viktigaste personen
Du ska ge det allra bästa till dig själv. Det bästa du kan ge alla runt dig - din personal, dina klienter, din familj - är att ta väl hand om dig själv. Ta reda på vad du behöver för att orka med det liv du lever och se till att ge dig det.
2. Lita på din inre röst och visdom
En av de största anledningarna till att vi bränner ut oss är att vi inte vågar lita på vår egen inre röst. Vi jämför oss med andra och försöker alltför mycket anpassa oss efter deras behov, krav och förväntningar. Lyssna inåt på vad din visdom säger dig. Låt den leda dig steg för steg till ett bättre liv.
3. Glädjen som drivkraft och kompass
Det är inte kamp som gäller längre. Kampen och lidandet ska bytas ut mot glädje och lust
Att följa glädjen i sitt hjärta är att leva. Det ger också kraft. Låt glädjen fatta besluten åt dig - både hemma och på arbetet.
Om du har svårt att känna att något är roligt, fundera då på var du har någon liten glädje kvar. När du är med en viss person, spelar spel med barnen, målar akvarell eller skriver dagbok. Se till att göra just dessa saker så ofta du kan, så att du fyller på med kraft.
4. Se till att få påfyllning
Omge dig med människor som gör dig glad och ger dig påfyllning. (Det är också tillåtet att välja bort dem som inte är bra för dig.) Människorna i din omgivning får inte bara ta av din kraft. Du ska inte behöva vara starkast hela tiden. (Det orkar ingen med i längden.) Andra sätt att fylla på är att unna dig tid att göra ingenting, gå ut i skogen, motionera, läsa böcker, lyssna på kassetter, gå på teater, föredrag, kurser och ha det roligt på det sätt du tycker om.
5. Be om hjälp
Försök att släppa dina höga krav på dig själv. Du är inte dum, svag eller misslyckad om du ber om hjälp. Be om hjälp från dig själv (din inre visdom och din vägvisare), från andra människor (vänner, arbetskamrater, proffs på kropp och känslor) och från högre krafter (andliga guider, kosmos, Gud, Universum).
Du är aldrig så ensam som du tror! Allt blir så mycket lättare när du inser det. Du behöver inte gå hela vägen mot ett bättre liv alldeles ensam.



6. Träna dig på att ta emot
Vi tror att du åter behöver öva på att ta emot. Det får kraften och energin att vända tillbaka. ...öva dig på att njuta av sådant som inte kräver så mycket, som att se på något vackert, se en inspirerande film, känna solen värma huden, ta emot massage, äta riktigt gott, låta katten stryka sig mot dig, ta emot ett leende från ett litet barn, eller låta någon bära dina kassar.
7. Få ur dig!
Att dela sin verklighet med andra är viktigt. Ensamma kan vi inbilla oss de mest konstiga saker om oss själva och livet. Vi behöver läka känslor genom att få dem ur oss, dvs känna dem, låta dem ta plats och låta dem uttryckas på olika sätt. Prata med andra och dela med dig av din utvecklingsprocess. Det kan vara din man eller hustru eller dina vänner. Men var försiktig med att hela tiden älta dina problem. Om du har stort behov av att få tala ut kan du fördela tiden mellan flera personer eller söka upp en proffssamtalare (kurator, terapeut, psykolog eller präst).
Fördelen med att gå till en proffssamtalare är att det oftast blir mer strukturerat, du får hjälp att komma vidare där du kört fast och kan sedan fundera vidare på egen hand.
Be någon av dessa proffs om kontakt med andra som är utbrända. På några ställen i landet har man startat upp grupper där människor som har bränt ut sig kan träffas och utbyta erfarenheter och råd med varandra.
8. Mer personlig utveckling
Vi två tror att en mening med livet är att vi ska utvecklas som personer hela tiden. Processen tillbaka från utbrändhet kan bli en positiv vändpunkt. Orsakerna till varför du t.ex. har höga krav på dig själv ligger oftast bakåt i tiden, i barndomen. Att gå i terapi (det är inte samma sak som att vara psykiskt sjuk) eller få alternativa behandlingar av olika slag, hjälper dig att släppa gamla destruktiva barndomsmönster.

9. Skaffa kunskaper
Läs mer om stress och utbrändhet. Gå på föredrag. Fråga andra som bränt ut sig. Fråga läkare, sjukgymnaster - alla du möter som kan tänkas veta något. Man får aldrig reda på något om man inte frågar.



10. Ge dig tid!
Det tar tid att läka sin kropp och komma igen. Förmodligen tar det längre tid än vad du hade tänkt dig - men du har ägnat lång tid åt att bryta ner dig också!
Ett benbrott vet man ungefär hur lång tid det tar att läka. Detta är inget benbrott. Det är en mycket mer sammansatt läkeprocess när både kropp och själ är sargade. Många försöker bli friska alltför snabbt. Eller också känner de sig piskade av situationen på arbetet, rädslan för att förlora jobbet eller ekonomin hemma.
Här vill vi ge ett allvarligt råd. Gå inte tillbaka för tidigt till arbetet. Vi har mött alldeles för många som gjort just det. Tämligen omedelbart har de blivit sjuka igen. Och ofta ännu värre än tidigare. Det är som att fresta på ett ännu inte läkt operationsärr för tidigt. Det går upp och blir svårare att läka.
En del av läkeprocessen är också att ha tid att bara vara och våga göra ingenting. För ofta har vi varit översysselsatta under lång tid och det är risk att vi fortsätter med det. Vi har glömt hur man gör ingenting.
Att släppa taget
Vi båda vet att det kommer stunder när man känner sig vettskrämd och totalt maktlös. Ingenting hjälper! Hur vi än har försökt. Det är då man stångar sig blodig och nedvärderar sig själv. Och vi anstränger oss mer och mer får att med huvudet försöka tänka ut en lösning.
Men om vi inriktar oss alltför mycket på att försöka nå en lösning, kan vi snarare stöta bort det vi vill ha. Som att alltför hett vilja träffa en man eller kvinna att dela livet med, bli med barn eller snabbt bli frisk…



Vem drabbas

Från början trodde forskarna att det var människor i vårdande yrken som fick utbrändhet.
I dag visar det sig vara inte hela sanningen.
Det man vet idag som kan leda till utbrändhet är följande faktorer.

• För stor arbetsbelastning
• Bristande kontroll över egna arbetet
• Brist på erkänsla
• Bristande arbetsgemenskap
• Orättvisor
• Värderingskonflikter

De yrken som drabbats hårt av utbrändhet är.

• Poliser
• Lärare
• Undersköterskor
• Sjuksköterskor
• Förskolelärare
• Barnskötare
• Socialsekreterare
• Chefer
• Arbetsledare
• Läkare
• Service yrken

De flesta som drabbas är runt 30 till 40 år.
I många studier så visar det sig att personligheten har betydelse vid utbrändhet.
Hos vissa människor så är det inre drivkraften som kräver att de skall vara duktiga, att få bekräftelse av omgivningen.
Prestationsångest och mindervärdighetskomplex kan vara en faktor.
Man kan inte utesluta vad som har skett i barndomen även om många vittnar om en bra uppväxt. (Kurs SOA 205, Magisterutbildning socialt arbete skriven av Hans Åkerman)



Män och Kvinnor

Enligt Alecta 1998 startade mätningar på psykisk ohälsa så var nivåerna på antalet anmälda fall män och kvinnor de samma.(Gällande tjänstemän i privat sektor)
För båda grupperna har ökningen skett markant och den största är kvinnogruppen.

Det första kvartalet 2004 står kvinnor för 1 007 nya sjukfall med någon av diagnoserna reaktion på svår stress, depression och utbrändhet. (39 procent av det totala antalet nyanmälda sjukfall). Motsvarande antal hos männen är 561 nya sjukfall (31 procent av de nya sjukfallen). Detta trots att kvinnor är underrepresenterade i beståndet av försäkrade. Av de 650 000 försäkrade är 39 procent kvinnor. Även när det gäller sjukpenningsmottagare är kvinnorna överrepresenterade.
Av de 15 735 privatanställda tjänstemän som tar emot sjukpenning är 9 253, eller 59 procent, kvinnor. Motsvarande siffror för männen är 6 482 personer, eller 41 procent.







Fotnot:

Tjänstepensionsföretaget Alecta hanterar huvuddelen av tjänstepensionen ITP på uppdrag av Svenskt Näringsliv och PTK. Vi förvaltar drygt 300 miljarder kronor och ger service till 27 000 kundföretag och 1,5 miljoner försäkrade. Tack vare våra kostnadseffektiva lösningar kan dessa företag trygga ekonomin för sina anställda så länge de lever. Genom sjukförsäkringen som ingår i ITP kan vi även öka kundföretagens kunskap om sambandet mellan hälsa och lönsamhet.





Kvinnor drabbas hårdare idag pekar genusforskare på att kvinnor i mångt och mycket dubbel arbetar.
De påvisar att efter utfört arbete på sin arbetsplats så tar sysslorna vid på hemmaplan.

Alexander Perski skriver att man i flera undersökningar har mätt, att när en kvinnas arbetsdag är slut ökar stresshormonet, medan männens sjunker. Även Kristina Orth-Gomér hänvisar till enstudie, som ett forskarlag vid Stockholms universitet genomförde på kvinnliga och manliga
mellanchefer, som arbetade på Volvo.

Studien genomfördes både via experiment, och genom
fältstudier. I båda studierna fann forskarna att kvinnorna hade två toppar på dygnet då
stresshormonet noradrenalin var högt. Den första toppen inträffade under arbetets gång (mitt på dagen) samt en på kvällen då hemarbetet tog vid. Männen däremot hade enligt resultatet bara en topp på dygnet och det var mitt på dagen.



Alexander Perski Aleksander har studerat psykologi vid Uppsala Universitet och sedan vidareutbildat sig vid National Institute of Health i Baltimore, USA. Han har varit stressforskare i 30 år och doktorerade 1976 på Uppsala Universitet om biofeedback och viljemässig påverkan av hjärtfrekvens. Har arbetat som leg. psykolog, med kristerapi kring psykologiska problem orsakade av svåra sjukdomstillstånd. Träffat över 1000 patienter med hjärtsjukdom - vid medicinska kliniken, Dandersyd sjukhus, hjärtkliniken, Södersjukhuset och vid hjärtrehabprogram, RFV sjukhus i Nynäshamn.

Sedan fem år träffar patienter med stress-relaterade sjukdomar vid Stressmottagningen. Publicerat över 60 arbete kring stress och sjukdomsfrågor. Skrivit en del populärvetenskap - framförallt en bok för hjärtpatienter och deras anhöriga "Det stressade hjärtat", Brombergs 1999 och boken "Ur balans", Bonnier Fakta 2002.



Kristina Orth-Gomér är född 1945 i Stockholm. Hon studerade medicin vid Karolinska Institutet och blev 1972 legitimerad läkare.

Uppmuntrad av professor Gunnar Biörck, då chef för Serafimerlasarettet, inriktade hon sig tidigt på forskning. 1974 till 1975 var hon forskningsassistent vid New York Hospital, Cornell Medical School. Bredvid sin utbildning till specialist i internmedicin, vilket hon blev 1980, studerade hon betydelsen av psykosociala riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom (IHD).

1979 disputerade hon vid KI med avhandlingen Studies on Ichemic Heart Disease. Psychological risc Factors and ventricular arryhmias . Inriktningen på ett då helt nytt forskningsområde föranledde 1980 Medicinska Forskningsrådet att tilldela henne en forskartjänst. 1981 utnämndes hon till Laborator vid Statens institut för Psykosocial Miljömedicin, där hon tills nyligen lett Enheten för Social miljö och hälsa, sedan 1988 som professor och sedan 1992 professor i beteendemedicin.

I sina studier av psykosociala faktorer, som bidrar till uppkomst och progress av hjärtkärlsjukdomar, har hon utvecklat egna mätmetoder. Hon var bland de första att i befolknings- och patientstudier påvisa de skyddande och hälsobefrämjande effekterna av sociala nätverk och socialt stöd. Därvid har hon särskilt studerat samspelet mellan biologiska och fysikaliska riskfaktorer som hjärtarytmier, hjärtfrekvensvariabilitet, stresshormoner, blodtrycksvariationer, blodfetter, koagulationsfaktorer och förträngningar i hjärtats kranskärl.

Kristina Orth-Gomér var under många år styrelseledamot av Datainspektionen och Medicinska Forskningsrådet. Hon var medgrundare och ordförande i Svensk Förening för Beteendemedicin och International Society of Behavioral Medicine (ISBM), där hon är ansvarig för internationella kontakter. Hon är även vetenskaplig kommittéledamot i European Society of Cardiology.

Kristina Orth-Gomér utnämndes att från den 1 juli 1996 vara professor i samhällsmedicin vid Karolinska Institutet.



Ungdomar/Barn

Deras situation är lite annorlunda då de inte har samma valmöjligheter som vuxna.
Om du är 7-15 år så är du skolpliktig och där över så har du gymnasium att studera på.
Valmöjligheterna att välja sin ”arbetsplats” är dåliga.

Ronja Koepke fick sin insändare publicerad i en stor dagstidning angående ungdomar och deras situation.

Publicerat 14 mars 2005 05:30 Svenska Dagbladet

I dag talas det mycket om utbrändhet i arbetslivet, men en målgrupp som verkligen är i riskzonen, som det inte talas lika mycket om är ungdomar. Ungdomar vet att konkurrensen är hård och att vi måste slita hårt för att komma någonstans. Vi ungdomar vet att vi måste vara bäst för att slå oss fram i arbetslivet, om alla ska vara bäst, ja, då höjs ribban hela tiden lite grann. Men någonstans måste det väl finnas ett stopp på det hela?

När man som ung räcker upp en hand och säger ifrån så får man ofta till svar att man prioriterar dåligt eller fokuserar för lite på rätt saker. Vi är inte dumma i huvudet, vi prioriterar och fokuserar så mycket vi bara orkar, och vi är trötta på dessa två ord. Det finns dessutom alltid då en annan ungdom som ska armbåga sig fram och säga ”det är inte för mycket att göra, allting är jättebra” för att framstå som ännu lite bättre.
Det finns så många saker att tävla om, och en stor sak är betyg. Jag är för betyg, absolut, jag tycker att den som kämpat ska ha fler chanser att komma vidare än den som inte bryr sig om sin skolgång. Men min poäng är att ni lärare, föräldrar och övriga vuxna i ungdomars närhet måste se när en ungdom engagerar sig ”för mycket” liksom när en ungdom helt skippar skolarbetet.

När jag gick på högstadiet fick dessutom eleverna ”leka budbärare” mellan lärare och säga till när det blev för mycket prov och krav på en och samma gång. Lärare i sin tur skyller ifrån sig, ett skäl till stress är att skolarbetet klumpar ihop sig inför lov och så vidare. Lärare måste kommunicera bättre för en mer avslappnad skolgång för elever!
Flertalet ungdomar, inklusive jag själv lider av olika former av stressymtom, så som näsblod, kronisk mag- eller huvudvärk, hjärtklappningar och sömnsvårigheter. Så vem ska ta tag i vår nästa utbrända generation?

INSÄNDARE AV RONJA KOEPKE
Nacka

Jag har studerat Barnombudsmannens utredning ifrån våren 2003.
Det jag vill redogöra är topp 3 i utvalda ämnen som gör barn och ungdomar stressade.
Metoden de gjorde var fråga 400 elever på 20 skolor.

På frågan om du har känt dig stressad under läsåret så blev svaren.

1. Flera gånger i veckan
2. Någon gång i månaden
3. Mer sällan

När barnen ges möjlighet att beskriva med egna ord hur det känns i kroppen finner vi
likheter med den forskning som finns om kroppens reaktioner i en stressad miljö. Det är
tydligt att de barn som har svarat på frågan har egna upplevelser av stress och att de
saknar återhämtningspauser i sina liv.



Symtomen som barnen beskriver för oss är väldigt konkreta. Barnen säger att de mår illa
och inte har någon aptit. De kan uppleva att de svettas och att hjärtat slår hårdare. Vidare
berättar de att de kan få svårt att andas eller att de har ont i huvudet, i nacken eller
magont.

Andra symtom som beskrivs är att man blir darrig eller att det pirrar och kryper i
kroppen. Koncentrationen försvinner, tycker en del av barnen. Andra tycker att de tänker för
mycket, glömmer saker eller vill vara ifred.
”Jag får migrän och får jätteont i huvudet och spyr!” (citat ur svaren)
En del barn berättar om trötthet i kroppen och att de inte kan lugna ner sig eller
upplevelsen av att vara rastlös. Andra beskrivningar är att barnen är ledsna, arga, irriterade
eller att humöret skiftar. Vidare berättar några barn om känslan av panik, ångest eller att
vara nervös.
”Nervöst, hjärtat slår hårdare, man kan inte tänka klart, man blir sur på den minsta lilla grej
och man försöker göra saker så snabbt som möjligt” (citat ut svaren)
Det ska poängteras att ett antal barn har svarat att de inte upplevt stress och därmed inte
kan beskriva hur det känns.


På frågan om känner dig stressad vad beror det på?

Av de svarsalternativen de fick så blev resultatet detta


1. Skolan
2. Hemma
3. Annat


I kolumnen annat så svarade barnen det som stressade var tex prov, läxor, morgontrötthet.
Det intressanta var frågor om ens existens dök upp här.

Anmärkningsvärt var dock att 77 elever av 400 känner sig stressade av skolan.


Om du känner dig stressad i skolarbetet, vad tror du det beror på?

1. För mycket läxor
2. Ingen lugn och ro
3. Annat

I annat kolumnen dök svar upp som kunde kategoriseras med övriga svarsalternativ.
Förutom dessa var det krav från föräldrar, Komma i tid, avsluta projektarbeten.



Om du känner dig stressad i skolmiljön, vad tror du det beror på?


1. korta raster
2. Dåligt med tid att byta om före och efter gymnastiken
3. Inget att göra på skolgården
4. Hög ljudnivå i skollokalerna
5. Matrasten är för kort



Som vi ser på svarsalternativen så fanns det två alternativ som var ut kristalliserade men
plats 3-5 var det väldigt jämt mellan.
Vad jag utläser är av dessa svar är att ungdomarna inte får någon chans till vila och när de väl arbetar tycker en del att ljud nivån är oacceptabel.

När man fortsätter och läser rapporten ifrån Barnombudsmannen så finner man saker som stressar är.
Konflikter med kamrater, stressade kamrater, för dålig sömn.
På frågan om man känner krav ifrån media så svarade en majoritet nej.

Frågeställningen modifierades lite och blev.

Om du känner krav, hur i så fall?

1. Man skall ha perfekt kropp och utseende
2. Man skall ha rätta kläder
3. Man skall ha rätt stil


När man läser rapporten ifrån Barnombudsmannen så ser man klart och tydligt att det inte är alla barn/ungdomar som lider av stress.
Men när man ser vad det är som dessa individer blir stressad av så blir jag orolig.



Sammanfattning

Stress och utbrändhet är i allians med varandra.
Det stressen gör om den får löpa hela linan ut är att ge utbrändheten nya offer.

Jag tycker att jag har fått reda på om du inte kan identifiera kroppssignaler eller ignorera dessa så slutar det olyckligt.
Utbrändheten på det sättet väldigt jämlik eftersom den skördar offer på samma sätt om du är man eller kvinna.
Det som jag tycker är synd är att jag inte lyckats finna så mycket information om män och utmattningssyndrom.

Vad jag har funnit är att kvinnor/flickor är mest drabbad av detta.
Det största argumentet för kvinnor är att de dubbelarbetar först på arbetsplats och sedan när de kommer hem till hemmet.
När jag ser rapporten ifrån Barnombudsmannen så finner jag att vissa delar är det jämt mellan pojkar och flickor men saker som rör relationer så är flickor överrepresenterade.
Paradoxalt så säger flickor inte att de är påverkade av media i nämnvärd utsträckning.
Om de skulle vara det så är det viktigt att se bra ut eller som frågeställaren skrev
”Ha en perfekt kropp och utseende” utav 113 flickor så var det 59 flickor som tyckte detta var viktigt.
Det är viktigt att ha ”rätta kläderna” vad nu skall betyda.
Här finner jag också en paradox då de säger att märket på kläderna är inte så viktigt.
Jag har dock inte forskat hur vida det är socialt ok ha ”piratkopior” på kläder så som
Tommy Hilfigher, Gucci, Gabana.

Hur som helst så om du är vuxen eller Ungdom/Barn så blir du stressad av samma saker.

• För stora krav från dig själv eller en chef/lärare/föräldrar
• För stor arbetsbelastning
• Hög ljudvolym
• Dålig eller ingen återhämtning (raster,sömn)
• Orättvisor
• Dålig arbetsgemenskap (ingen kontakt med andra, utstött, mobbing)

Vad vi inte gör är att rusta våra unga människor inför framtiden om man läser Barnombudsmannens rapport och Jeanette Olssons Master of public Health MPH 2006:2 .
Om man läser J. Olssons skrivelser så står det att hon fått fram på en gymnasieskola att trefjärde delar mår bra och en fjärdedel har problem av något slag.
Det betyder att en klass på 20 elever så har minst 5 i snitt problem av skiftande slag.

Jag tog med hur man rustar eller tar sig ut ur stress/utbrändhet.
Den behandlar att det finns många som har varit i samma sits.
Sätt dig själv i centrum lyssna på din kropp för den berättar för dig hur du mår om du bara kan läsa av den.

Slutord


UTBRÄNDHET!!!!

Vad fick mig att välja detta ämne?
Innan jag studera detta fenomen så hade jag ingen erfarenhet och ingen större åsikt heller.
Där av att jag gav mig i kast med detta.

Jag ville se vilka mekanismer som gör att vissa människor klappar ihop och hur det uppträder.

Nu är dessa slutord mitt område att ta ut ”svängarna” lite granna eller resonera lite.
Den chansen tar jag nu.

I mitt arbete så har jag talat med många människor som är starka individer.
Det är personer som sätter sin heder i vad de gör.
Vad jag hör är ett starkt krav ifrån sig själv och i vissa fall omild behandling av personer i chefsbefattning.
Vad som kan också vara en bidragande orsak är att alla kör sitt ”egna race” och toleransen till andra medarbetare eller de som går ”utanför ramarna” är låg.

Jag tycker att detta med stress/utbrändhet är en arbetsplatsfråga.
Bra ledarskap betyder mycket och att den pedagogiska förmågan hos personer med besluts befattningar måste vara hög.
Samtidigt så måste det finnas bra kommunikation och lyhördhet där man arbetar.
Personal är ett företags kapital och skall inte ses som förbrukningsvara.

Jag är idag i startgroparna att hjälpa andra människor i kris.
Vad jag har fått förståelse för idag till är om någon säger att de är nervösa och känner rastlöshet.
Den förtvivlan som vänder sig till aggressivitet när människor/myndigheter inte tar ansvar för de har åtagit sig.
Jag känner även igen de fördomar gentemot de som lider av psykisk ohälsa.
Det finns några klassiker så som: Lata, Arbetsskygga, Idioter, Bidragstagare, Oärliga, opålitliga, Mentalt svaga.

En person jag varit i kontakt med beskriver sin situation på ett bra sätt.

I dag vet jag att jag äger mitt trauma.
Jag bestämmer när jag har ältat klart det på olika personer och framför allt jag bestämmer själv vilka jag delar min upplevelse med.
Alla är inte mottaglig...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Utbrändhet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-06-06]   Utbrändhet
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8433 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×