Kromosomer

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Varje cell i en människa har normal sett 46 kromosomer. Dessa kromosomer delas in i 23 par där den ena kromosomen i paret kommer från pappa och den andra från mamma. Med andra ord så får vi 23 kromosomer från mamman och 23 från pappan. En människa ha ungefär
35 000-45 000 olika gener.
I cellen finns kromomen och i den finns den långa DNA strängen. DNA:t kan bli upp till två meter lång och därför mycket tun. Den liknar en spiral och är uppbyggd av fyra bokstäver (kvävebaser) som är A, T, C och G. dessa kvävebaser är informationen på hur genen ska fungera. Beroende hur kvävebaserna sitter ihop bildas olika gener. Det är bara A och T som kan bilda ett baspar (dubbelbokstäver) och det är bara C och G som kan sitta ihop. Det finns ungefär tre miljarder baspar i en DNA sträng.

Könsceller:
Våra könsceller - ägg och spermier - har 23 kromosomer eftersom spermien befrukta ägget så slås dessa 23 kromosomer ihop och bilda 46 kromosomer. Men det finns en kromosom från båda föräldrarna som inte är lika dem andra och detta är könskromosomerna, X och Y. spermien innerhåller en Y eller en X kromosom medan ägget innerhåller bara en X kromosom. Om Y befrukta ägget så blir det kombinationen XY och därför blir det en pojke men om X befruktar ägget så blir det kombinationen XX och då blir det en flicka.

Cell Delning:
Det händer när DNA:t i kromosomerna kopiera sig och bildar fler kromosomer. DNA:t bryts loss så att det blir två halvår sen växer det ut en lika dan halva på båda delarna och blir exakt likadant som den förra strängen. Det nya DNA:t hamnar utanför kromosomen men knycklas ihop till en ny kromosom. När celler har 92 kromosomer så delar den på sig, dem första 46 kromosomerna dra sig åt det ena hållet och de andra 46 åt andra hållet.

Dominant eller vikande:
Kromosomerna är indelade parvis som nämndes innan det betyder att varje egenskap styrs av en eller flera kromosompar. men det är bara en av kromosomerna i paret som bestämmer. Vissa gener tycks alltid bestämma och det är dessa som kallas för dominanta gener. Ett exempel på dominanta gener är mörkt hår och bruna ögon. För att någon ska få blåa ögon krävs det att båda föräldrarna ha samma gen eftersom blåa ögon är vikande. Ha den ena föräldern bara gener för bruna ögon och den andra föräldern blåa så kan inte barnet få annat än bruna ögon. Men om den ena ha bruna ögon fast har en gen för blåa då kan barnet få både blå och bruna ögon

Vissa gener styrs av flera kromosompar ex. hudfärg, ögonfärg och hårfärg. Då bildas fler kombinationer och det blir mindre chans att en specifik gen slår ut.

Sjukdomar och missbildningar:
Om man får en kromosom för lite så klara sig inte fostret men om det blir en för mycket så kan det födas med en sjukdom som kallas för Downs syndrom och då ha det nyfödda barnet 47 kromosomer istället för 46. Detta leder till vissa handikapp. Vissa får mer svårt än andra.

Det finns även en annan vanlig sjukdom. Turnes syndrom och då födds man också med 47 kromosomer men den extra kromosomen är en könskromosom. Pojkar och flickor med en extra X eller Y-kromosom, XXX, XXY eller XYY, har en ökad benägenhet...