MEDELTIDEN

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Medeltiden

Pesten.

I mitten utav 1300-talet hände något otäckt i Europa. Människor blev väldigt sjuka, så sjuka att de dog. Under många långa år så pågick dödssjukdomen Pesten. Sjukdomen man då inte hade något svar på, man visste inte vad eller hur den orsakats.
Under medeltiden var städerna och byarna vältigt täta, trånga utrymmen överallt. Smutsigt och illaluktande. Människorna hade inte heller så bra hygien, de hade inget rinnande vatten att tvätta sig i, det var svårt att få kläderna rena. Inget ställde man trivs i, men någon som trivdes det var den Svarta Råttan. Det sägs att det var råttan som var smittorsaken till pesten. Spridningen ökades snabbt bland folken.
Själva sjukdomen i sig var otroligt plågsam. Till början kände man stelhet och kyla, som en stickande känsla. Sedan växte det en böld på kroppen främst under armarna eller i ljumskarna, man fick hög feber och svår huvudvärk, och man stank. Man började hosta blod, och endels blev medvetslösa. Många levde inte längre än en dag efter att de blivit smittade gjorde man det så avled man troligtvis dagen därpå. Blev man smittat hade man ingen chans att överleva.
Varför? Varför fick människor denna förödande sjukdom? Var det Guds vilja? Det trodde i alla fall kyrkan. Att mänskligheten fick sitt straff för dess ondska och dess synder. Men det var ju så många som dog utav det, det kan ju omöjligt ha vart så att Gud tyckte illa om så många människor. Det fanns många andra föreställningar om hur pesten spred sig, men människorna då ägnade tiden till att ventilera(lufta) hemmen, istället för att utrota djuren som smittade dem.
Eftersom så många dog, blev det stor brist på människor. Brist på människor innebär mindre arbetskraft, och löneförhöjning. Vilket leder till stora konsekvenser inom ekonomin. Man kunde inte längre inrikta sig på jordbruksproduktion, utan istället fick man koncentrera sig på animaliskproduktion. Det är sämre för att djuren är inte förnyelsebara på samma sätt som jordbruket. Dödar man många djur, kan de inte föröka sig, men det kräver mindre arbetskraft. Medan jordbruket förnyar sig.
I Öst Europa så fick bönderna klara sig själva, livegna sig. Eftersom storgodsklassen bevarade väldiga jordbruksenheter tillverkade spannmål för utrikeshandel västerut. Detta ledde istället till en stor utveckling inom handel och hantverksindustrin.
Den kristna/katolska tron gav människorna under medeltiden ett perspektiv på sin tillvaro även när digerdöden drabbade dem. De uppfattade Pesten som en hård prövning, men visste att Gud trots det inte övergivit dem. Givetvis fanns olika människor som reagerade olika. Men något massavfall från tron blev det inte.



Kyrkans betydelse.

Under medeltiden hade kyrkan en oerhört stor roll i samhället, mycket större än va den har idag. Kyrkan var väldigt mäktig, den hade en enorm makt. Allt kyrkan sa gällde, det var kyrkan som hade rätt.
Klostrets ekonomiska målsättningar drev dem att arbeta tillsammans med de mäktiga, adeln och kungen. På så sätt fick kyrkan en politisk makt. Det var inte adeln som realiteten hade krav på utan kyrkan, litade på dem att de kunde styra samhället. Samarbetet mellan kung och kyrkan gav fördelar åt båda. Klostren och biskopssäten fick stora jordegendomar utav kungarna. På så sätt ökade den kristna tron bland folken. Man byggde kyrkor runt om i länderna så människorna kunde gå till gudstjänsten på söndagar.
Prästerna, blev befriade från skatter, för de hjälpte människor med gudstjänsterna och sjukvård, det var bönderna som fick arbeta för att försörja dem.
Tron var väldigt viktig för den medeltida människan, man levde med den från den dag man föddes till den dag då man dog, man döptes, konfirmerade sig, tog nattvard, biktade sig och den sista smörjelsen.
Som jag ser det så fick man inte tänka som man ville alla hade en gemensam syn på verkligheten, på det som var viktigt i livet. Det var den kristna tron som styrde och bestämde, vad man skulle göra, tänka på. Det fans sju regler för hur man fick tänka och uppröra sig. De kallas för “de sju dygderna”, tro på Gud, hoppas på frälsning och evigt liv, visa kärlek till Gud och sina medmänniskor, vara rättvis i alla lägen, vara modig och våga stå för sina åsikter, vara måttfull och dela med sig, söka kunskap, både teoretiskt och praktiskt, för att klara sitt liv bättre. Det fanns något som var raka motsatsen, det man inte fick göra “de sju dödsynderna”. Man fick inte vara girig, frossare, avundsjuk, argsint, likgiltig, högmodig eller vällustig. Man trodde inte att livet tog slut efter döden, så om man följde detta så levde man ett bra liv, man fick absolut inte slarva bort sitt liv eller leva hur som helst.
Om man nu inte gjorde allt detta va med i kyrkan och följde de handlingar som uppstod i en kristens människas liv, allt från dopet till den sista smörjningen, så fanns det ingen väg till frälsning.
Om jag hade levt under medeltiden så skulle jag ha blivit tillsagd att jag skulle hamna hos djävulen i helvetet. Eftersom jag varken är konfirmerad, tar nattvarden eller biktar mig.
Enligt kyrkan så var det Gud som grundade samhällsordningen. Människorna hade fått olika uppgifter. En del skulle skall skydda folket etablera ordningen, kämpa i krig. Det skulle kungar och adeln göra, andra skulle bedje för allas frälsning, det var alla gudsmän från påven till by prästen. Medan resten skulle arbeta, bönderna. Alla skulle respektera varandra. Om man var arbetare, bonde, men tyckte att han hade rätt till att skydda sitt folk och kriga hade han inget att säga till om. Han skulle inte klaga utan vara nöjd med det han hade arbetas han kunde betala till prästerna, som sedan höll i bondens gudstjänst på söndagen.



Europa och den Arabiska/Muslimska världen - beroende och fiendskap.

Araberna var oerhört krigiska, deras segertåg nådde sig ända från Kina till Spanien och Frankrike. De var den första värdighetens stormakt, både militärt och politiskt. Det arabiska väldet utvecklades till en bra civilisation. Öknar omvandlades till bördig åkermark. Araberna blev det ledande handelsfolket i världen, genom att 3 kontinenter sammanfördes under arabernas styrde. Men det var inte uppbyggt utav arabiskt ursprung eller nya idéer från araberna, utan det var inspirerat utav judisk och kristen monoteism. Eftersom segertågen sträckte sig så långt i världen, så fick människor på smaka på deras kultur och religion. Lära sig om Mohammed som grundade islam och deras heliga skrift Koranen som bestod utav uppenbarelser. Islam är både knuten till judendomen och kristendomen. Men framför allt byggde den på profetens egna visioner. De som ingick i den nya läran kallades för muslimer.
Araberna stötte på människor som inte alls trodde på deras Gud utan hade en annan tro och på människor som slöt sig till dem. De tillät inte tron om en annan gud, de fick frälsa sig till islam. Ateister och polyteister fick två val, ha islam som religion eller döden. Medan “bokens folk” (ägare utav uppenbarade heliga skrifter) kristna och judar tilläts att utöva sin religion. Dock på flera villkor, att de erkände arabisk överhöghet och betalade skatt. Antingen så var det på så vis att människorna hade “bevis” att deras gud var den ende. Men araberna hade fortfarande sin tro. Arabernas fiender var de som inte trodde på deras gud, de som inte slöt sig till dem.
De arabiska trupperna erövrade Europas kuster längs Medelhavet, hela nord Afrikanska kusten västerut och öarna i norr, allt tillhörde muslimerna. Araberna lyckades storma stora delar, hotade att lägga slag på hela Västeuropa. Hur kommer det sig att araberna var så starka? Det var deras religion islam som enade dem. Människorna fick nog och tillslut förlorade de muslimska arméerna sin slagkraft. Slaget vid Konstantinopels blev slutet för islams attacker. Muslimerna gav inte upp för det. De försökte ta tillbaka det heliga landet och de andra kristna områden som araberna erövrat. Alla gjorde uppror för att de inte skulle bli en stormakt igen. De kristna lyckades hålla emot, och vann stora framgångar mot islam.
Som sagt så skapade inte araberna mycket själva utan, stora delar utav den arabiska kulturen skapades utav, syrier, perser, egypter, spanjorer, judar och greker. Muslimerna globala civilisation blomstrade. Framför allt inom filosofin och naturvetenskaperna som påverkade den medeltida världen. Men det var inte ursprungligt från araberna, utan från en vidareutvecklande hellenistisk tradition som förmedlats, ej av muslimskt lärde.
De var beroende utav andra människor, för att skapa en ny värld som sågs vara skapad utav araberna.



Norden blev ett med Europa.

Medeltidens hänsynslösa våldsmän från norden, vikingarna, är en orsak till att norden blev ett med Europa. Men var de verkligen så hemska som de låtet? Ja det flesta var det. Välutrustade skäggiga män, som inte tänkte så mycket på sin hygien.
Dom hade stora långa båtar, de tog sig fram med. Som de använde i krig och som handelsfartyg. De var byggda för att kunna gå i land i vilken strand som helst, och för att kunna belastas med tunga dyrbara laster.
Men Nordmännen var inte bara ute efter krig och dyra skatter. De var även viktiga handelsfäder. Vikingarna, araberna och västeuropéerna var viktiga för varandra, de var handelsfäder. Vikingarna bytte bärnsten, pälsar och slavar i utbyte mot arabiska silvermynt, som de sedan handlade tyger och vapen med Frankerna. Det var på så sätt de fick kontakt med människor.
Vikingarna levde i ett ätt samhälle, det vill säga olika släkter kontrollerade sina områden. Små kungadömen. De förökade sig väldigt mycket med varandra, och blev överbefolkade ganska snabbt. Samhällen blev alldeles försmå för vikingar. Så de skickade ...