Vindkraft

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sammanfattning
Detta är en uppsats gällande olika aspekter inom vindkraften. Jag har valt att framförallt inrikta mig på vindkraftens historia, dess effektivitet, vad den betyder för Sverige samt hur miljövänlig den egentligen är. Man hör periodvis mycket från medierna om vindkraftens vara eller icke vara och jag har granskat den så gott jag kunnat, för att få en bild om hur bra den egentligen är och om den är värd att satsa på i framtiden.
Vindens krafter har människan och resten av naturen alltid varit i kontakt med, men det var inte förens för ett par tusen år sedan som man hade hittat någon direkt användning för den. Om du tänker till riktigt ordentligt tror jag faktiskt att du vet hur man började använda sig av energin i vinden; mer om detta hittar du i texten…
Vindkraftverk är faktiskt billigare att tillverka och installera än jag trodde. Jag hade inte alls blivit förvånad om någon berättat att det kostat flera miljoner att bygga ett vindkraftverk; man kan komma undan med drygt en miljon. Ungefär som en halv, lyxig sportbil eller ett mindre hus. Man kanske skulle drömma om ett eget vindkraftverk istället för en avgasspottande Lamborghini? För miljön är ju inte vad jag vill ska gå förlorat i första taget i alla fall. Vindkraften är faktiskt den miljövänligaste energikällan som finns än så länge; den är till och med bättre för naturen än vattenkraften eftersom att ett vindkraftverk tar så pass liten plats (på marken) och man relativt snabbt och lätt kan montera och återvinna hela kraftverket utan att lämna ett spår på platsen som det stod på. Tyvärr är den långt ifrån så effektiv som kärnkraften är i dagsläget. Man behöver till exempel bygga ungefär 2000 stycken normalstora vindkraftverk för att ersätta det numera nedlagda kärnkraftverket Barsebäcks f.d. reaktorer I och II.
Att ”vindkraftverk låter jättemycket och är jättefula” är det många som tycker, men riktigt så jobbiga behöver de faktiskt inte vara. Stora undersökningar har visat att de som bor nära vindkraftverk inte störs så mycket av skuggor och surrande ljud som är lätt att tro. Det har till och med visat sig att många blir positivare till vindkraften av att få vindkraftverk installerade i närheten av sig.
Jag hoppas att du kommer ha lärt dig lika mycket om vindkraften efter att ha läst den här uppsatsen som jag lärde mig medan jag sammanställde den.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Innehållsförteckning

1. Inledning

1.1 Bakgrund
1.2 Syfte
1.3 Frågeställningar
1.4 Metod

2. Vindkraft

2.1 Historia
2.2 Effektivitet
2.3 Vindkraften i Sverige
2.4 Byggnad, planering och påverkan
2.5 Miljöpåverkan

3. Diskussion och slutsatser

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

1. Inledning

1.1 Bakgrund
Jag valde att ta reda på mer om vindkraften då jag var nyfiken på hur effektiv den egentligen är och om den är så miljövänlig som man får intrycket av. Jag har bland annat hört talas om att det krävs mer energi för att framställa aluminiumet som vindkraftverken är tillverkade av än ett vindkraftverk någonsin klarar av att utvinna. Energifrågan är dessutom mycket aktuell och det skulle vara väldigt intressant att granska den i dagsläget snabbast växande energikällan.

1.2 Syfte
Det främsta syftet med arbetet är att ta reda på hur miljövänlig och effektiv vindkraften verkligen är, hur viktig den är som energikälla och vad den bidrar med för gemene man.

1.3 Frågeställningar
1. Vad har vindkraften för historia; när började man t.ex. använda sig av vindkraft?
2. Lönar sig verkligen vindkraften, ekonomiskt och ur miljösynpunkt?
3. Hur stor del av Sveriges och ev. andra länders el utvinns ur vinden?
4. Vad tycker vi svenskar egentligen om vindkraften?
5. Hur fraktar och bygger man vindkraftverken; vad kostar det att bygga ett vindkraftverk?

1.4 Metod
Jag valde att leta efter så mycket information som möjligt på Internet då där är lätt att hitta mycket fakta, det är lättåtkomligt samt att arbetet ändå skrivs på datorn där man (vanligtvis) har tillgång till Internet. De fördelarna tycker jag överväger Internets nackdelar, såsom falsk information och i många fall bristande information gällande ursprungskälla och datum för när sidan senast uppdaterades. Jag har givetvis gjort mitt bästa för att sortera bort information som jag ansett vara mer eller mindre opålitlig.
Eftersom att minst två olika källor var obligatoriskt har jag även sökt information i bokform från skolands bibliotek.



2. Vindkraft

2.1 Historia
Man har utnyttjat vindenergin mycket längre än vad man lätt tror. Redan för flera tusen år sedan började man bygga segelbåtar och några hundra eller tusen år efter det uppfann man simpla kvarnar och liknande som använde sig av vinden som energikälla. Den klassiska väderkvarnen är dock inte så gammal utan kom ungefär samtidigt som vattenkraftverken någon gång under 1200-talet.
Dagens vindkraftverk såg inte dagens ljus förens under sent 1800-tal, i samma land som fortfarande är världsledande inom vindkraft, nämligen Danmark. De första vindkraftverken var väldigt ineffektiva och elen de producerade blev extremt dyr. Men år 1980 fick en dansk snickare vid namn Christian Risanger ett par brillianta idéer. Han blev en inspirationskälla för kommande vindkraftsverksbyggen genom att han lyckades bygga små men fullt fungerande vindkraftverk med hjälp av gamla bildelar och andra lättillgängliga komponenter. Hans små vindkraftverk hade en effekt på 22 kW vardera vilket är väldigt lite mätt i dagens mått. Nu för tiden är en vanlig effekt för ett vindkraftverk drygt 600 kW.

2.2 Effektivitet
Vindkraften är än så länge långt ifrån lika effektiv som kärnkraften. En jämförelse kan göras mellan kärnkraftverket Barsebäck och ett vanligt vindkraftverk. Barsebäcks reaktorer I och II är numera tagna ut bruk, men när de fortfarande användes var deras effekt 600 MW vardera medan effekten hos ett vindkraftverk är ungefär 600 kW. Man behöver alltså bygga 2000 st. normalstora vindkraftverk för att ersätta Barsebäck.
Världens största vindkraftverk (Näsudden II) ligger på Näsudden på södra Gotland och innehar världsrekordet för producerad el under ett år med 7.7 GWh . En vanlig villa förbrukar
ca 25 MWh/år och en lägenhet ungefär hälften så mycket. Näsudden II producerade alltså el motsvarande förbrukningen för drygt 300 eluppvärmda villor eller 650 lägenheter under det år som världsrekordet sattes.
Under perioden 1980-2005 blev effekten hos ett vanligt vindkraftverk 50 gånger större och produktiviteten nästan 60 gånger större. Även storleken på själva vindkraftverket blev mycket större; rotorarean gick från 177 m² till 5 024 m² vilket är en ökning med nästan 3 000 %.

2.3 Vindkraften i Sverige
Vindkraften i Sverige gav under år 2006 ca 1 TWh vilket är knappt 1 % av landets årliga elbehov. Regeringen satsar på att under år 2015 producera 10 TWh (ca 7 % av landets behov) med hjälp av vindkraftverk. I jämförelse med till exempel Danmark (som kan skryta med att
25 % av deras el kommer från vindkraften), Tyskland och Nederländerna är Sverige än så länge ett litet vindkraftsland.
I slutet av år 2006 fanns det ca 750 vindkraftverk i Sverige och för att nå målet för år 2015 behöver man bygga ytterligare 1200 vindkraftverk. Men eftersom vindkraftverken blir effektivare hela tiden förväntas den siffran minska med tiden.
2.4 Byggnad, planering och påverkan
Man kan inte bygga vindkraftverk hur och/eller var man vill. Vare sig det är ett eller 20 stycken vindkraftverk man vill bygga krävs det mycket planering och ganska mycket pengar. (Ett normalstort vindkraftverk kostar mellan 1,000 000 – 1,500 000 kr att bygga och sedan tillkommer underhållskostnader med ungefär 3 % av ursprungspriset per år. )
Men pengar kan i många fall vara det minsta problemet när man ska bygga vindkraftverk. Man behöver olika sorters tillstånd från myndigheter som till exempel kommunen och länsstyrelsen. Vid större byggen (såsom vindkraftsparker) behöver man tillstånd från regeringen och miljöskyddsmyndigheten och i mer sällsynta fall kan bland annat militären ha makt över om man får bygga vindkraftverk på en viss plats eller inte. Några av de saker som myndigheterna tittar på är hur ett bygge skulle påverka miljön och om det eventuellt finns några boende i närheten som skulle bli störda av skuggor, ljud etc som vindkraftverket skapar. Det finns ett flertal regler som styr hur mycket det får låta vid permanent- respektive fritidsboenden, hur lång tid varje dygn som huset får bli skuggbelagt på grund av vindkraftverket mm. Även om myndigheterna undersöker vad de boende tycker om byggandet av vindkraftverk bör företaget i sig föra en öppen diskussion med de kringboende om vad det verkligen innebär att bo nära vindkraftverk.
Det har forskats en hel del om vad allmänheten och inte minst boende nära vindkraftverk tycker om vindkraften. Det är lätt att få uppfattningen att vi svenskar är emot vindkraft och att vi anser det vara fult och ineffektivt; media har i många fall bidragit till den negativa bilden av hur vi uppfattar vindkraften. Mer seriösa och djupgående studier pekar på raka motsatsen. I rapporten Det nya samhället (som år 2000 sammanställdes av SOM-institutet på Göteborgs universitet) publiceras resultaten från en landsomfattande enkätundersökning där det tydligt framgår att majoriteten av svenskarna är för vindkraften. Hela 73 % var positiva till vindkraft (till och med inom den egna kommunen), 18 % var varken positiva eller negativa och ynka 9 % av de tillfrågade var direkt negativa mot vindkraften. Samma år genomförde även tidningen Kommunaktuellt en enkätundersökning hos samtliga av Sveriges kommuner och det visade sig att hela 91 % av dem kommuner som svarade var positiva till vindkraften som sådan och att 82 % var positiva till en utbyggnad av vindkraften inom den egna kommunen.
Ett uttryck som är känt inom forskning av just det här slaget är NIMBY - Not In My Back Yard. (Sv. Inte på min bakgård) Det representerar dem som tycker att vindkraft är något jättebra, så länge de själva inte störs av den. Men det finns hopp även för den gruppen av personer. Forskaren Maarten Wolsink från Holland har forskat mycket kring fenomenet NIMBY och resultat från hans undersökningar har visat att ungefär 75 % av befolkningen kan vara positiv till vindkraftverk; när det blir aktuellt med ett byggande av vindkraftverk nära dem själva sjunker andelen positiva till ungefär 60 %. Några månader efter att vindkraftverken har installerats går andelen positiva ofta över 75 %. Med hjälp utav de resultaten är det inte svårt att räkna ut att det inte är riktigt så illa att bo nära ett vindkraftverk som många tror. Det kan snarare vara tvärt och om då man känner sig delaktig i arbetet mot en försämrad miljö. (Mer om detta på nästa sida… )


2.5 Miljöpåverkan
Det är lätt att tro att vindkraftverk har en relativ stor påverkan på miljön med surrande ljud och vassa rotorer; det stämmer dock inte alls. Många av dem som är emot vindkraft påstår bland annat att massvis med fåglar flyger in i rotorerna och blir dödade eller skadade, vilket till en väldigt stor del är en myt. Under väldigt speciella omständigheter har det hänt att flertalet fåglar ”blivit dödade” av vindkraftverk men vanligtvis väjer fåglarna upp till och med ett par kilometer innan de når vindkraftverken. Många är också oroade över hur fiskar och andra havsdjur påverkas av de stora fundament som vindkraftverk mitt ute i havet står på. Men vindkraftverk ute till havs är faktiskt något positivt för fiskarna då fundamenten bildar nya rev som fiskarna trivs i.
Just under installeringen av vindkraftverk kan det tänkas att miljön störs ganska kraftigt, vilket egentligen inte skiljer sig mot någon annan form av större byggen (motorvägar och städer till exempel). Det måste byggas tillfartsvägar för tunga fordon, ledningar till elnätet måste grävas ner och det hela låter säkerligen en hel del. Efter att allt sådant arbete är avklarat kan marken åter användas som betesmark eller liknande (förutom en mindre tillfartsväg som behövs vid underhållsarbete). Under hela den tiden som kraftverket är igång släpper det över huvud taget inte ut några som helst miljögifter eller liknande; allt som allt är vindkraften

den absolut miljövänliga energikällan som finns idag. Den energin som behövs för att tillverka ett vindkraftverk betalar vindkraftverket i sig tillbaks på tre till sex månader, beroende på storlek, tillverkningsland och hur bra man har placerat kraftverket.
När ett vindkraftverk tas ur bruk monterar man ner hela rubbet och återvinner eller återanvänder alla delar i stort sett alla delar. Det är oftast omöjligt att kunna se att det på en plats har stått ett vindkraftverk efter att det har monterats ner.

3. Diskussion och slutsatser
Jag fann det mycket intressant att granska och undersöka vindkraften. Jag måste säga att jag blev positivt överraskad; jag har fått lite av intrycket att vindkraft inte alls är så effektivt som ”miljöaktivisterna” påstår och att man är långt ifrån några effektiva vindkraftverk. Som tur är var jag inne på helt fel spår och nu är jag väldigt positiv till vindkraft. Det känns även väldigt kul att kunna en hel del om vindkraften med tanke på att den (som det ser ut nu) är framtidens energikälla. Jag skulle inte kalla mig själv för miljöaktivist men jag har definitivt insett att vi inte kan behandla miljön på det viset som vi gör nu. Man kan ju till exempel tänka sig vad som skulle hända om ett av de berg där man förvarar nukleärt avfall spricker; kärnkraften håller inte i det långa loppet, även om den är betydligt bättre än kolkraften…
Det var relativt lätt att hitta fakta om vindkraften; kanske inte lika lätt som att hitta fakta om kärnkraften men jag behövde inte lägga allt för mycket tid på att leta efter källor som jag fann trovärdiga källor. Däremot var det ganska problematiskt att hitta information om när de hemsidor som jag hämtat fakta ifrån uppdaterades senast, exakt vem som skrivit vad och vilka författarnas ursprungskällor var.
Jag tycker att jag fick svar på alla mina frågeställningar. Jag har fått reda på ungefär när man började använda sig av vindkraften och en del om vindkraftens resa fram tills idag, att vindkraften är effektivare än vad jag trodde innan. Att den än så länge är långt ifrån att vara effektivaste energikällan men att det är den miljövänligaste som används idag. Jag har även fått ett hum om hur det ...