Vad krävs för att Östersjön ska tillfriskna?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Östersjön

Historia och nuläge

Det var för ca 14.000 år sedan som det första stadiet av Östersjön började att bildas. När isen efter den senaste istiden drog sig tillbaka, bildades det en smälltvattensjö av sötvatten från inlandsisen. Den Baltiska issjön växte fram under ca 3000 år och hade sitt upplopp vid ett vattenfall i Öresund. När iskanten hade dragit sig till Mellansverige igen, så trängde sig vattnet igenom berget Billingens nordspets och forsade ut i Atlanten. Vattenytan hade på bara några år sjunkit med över 20 meter. När haven inte längre tillfördes något vatten från inlandsisarna höjdes inte heller havsytan. Däremot fortsatte landshöjningen, vilket medförde att Öresund och Stora och Lilla Bält grundats upp och att salt Atlantsvatten knappt kommer in i de grunda trösklarna i sunden längre

Östersjön har under årens gång förändrats mycket. Det var först ett helt marint område, men kom sedan att bli en stor insjö. Men Östersjön blev sedan ett marint område igen, och idag är det ett s.k brackvattenhav. Det innebär att vattnet varken är sött eller salt. Salthalten är betydligt mindre i norr än vad den är i söder, eftersom att sötvattnet rinner ut från älvarna och floderna. I söder kommer istället saltvattnet in genom Öresund och de danska sunden.
Detta brackvatten medför vissa dåliga konsekvenser. I och med att vattnet varken är sött eller salt, finns det inte många arter som kan trivas i Östersjön. Och eftersom att Östersjön är ett relativt ungt hav, så har det inte bildats så många arter. Saltvattenarterna lever främst i de södra delarna, medans sötvattenarterna lever vid kusterna. Östersjöns vatten kommer från dels älvar och åar, från Kattegatt. För att vattnet ska kunna rinna ifrån Kattegatt in i Östersjön, krävs rejäla strömmar, men det tar ca 25 år innan allt vatten är utbytt. Det hinner då komma in mycket föroreningar i vattnet, bl.a från fartyg som åker på vattnet, och flygplan som åker över Östersjön.


Lite fakta om sjön

Östersjön är ett relativt ungt och grunt hav om man jämför med de andra världshaven. Havet är ca 414.000 kvadratkilometer stort och har ett djup på 459 meter. Östersjön har en yta på 377, 400 km2, ett medeldjup på ca 57 meter och en salthalt på upp till 10 promille. I princip hela Östersjön ligger runt land, och det gränsar till Danmark, Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland. Runt hela Östersjön beräknas det bo ca 150.000.000 människor. Östersjön är dessvärre det mest förorenade havet i hela världen, eftersom att havet utsätts för bl.a kommunala avloppsutsläpp, och industrisläpp

Historia och nuläge

Man har också haft och har stora problem med algblomningen, som uppstår genom att planktonalgerna växer på tok för kraftigt. För att ge syre till växterna används bland annat ämnena kväve och fosfor i vattnet. Men när man tar för mycket av ämnena, leder det istället till algblomning. Växterna dör inom en snar framtid, sjunker ner till botten och blir föda för djuren som lever i vattnet. Alla djur som samlas runt de döda växterna förbrukar en stor mängd syre. När saltvattnet inte har något syre kvar, bildas svavelväte, som tar död på allt levande som finns på havets botten.
Ett annat stort problem är all olja som orsakat många problem för naturen är oljan. Olja har för länge sedan bildats långt nere i marken av gamla växter och djur som legat under press. Olja är en begränsad naturresurs, det finns alltså inte hur mycket olja som helst, och det har beräknats vara helt slut om ca 50 år. Olja är dock användbart på många olika sätt, men man tror att det kommer ha utvecklats en ny energikälla till dess att oljan tagit slut.
Olja släpps i Östersjön på en massa olika vis. Några exempel är kolväteångor som släpps ut från oljeterminaler, samt oljeprodukter som kommer från bilar, maskiner, verkstäder, och spill. Olja är bara en liten del av alla dessa föroreningar som släpps i Östersjön.




Östersjön är idag ett av de mest hotade haven i världen, och den stora boven i dramat är den så kallade ”övergödningen”, som medfört fruktansvärda problem för havet, och de växter och djur som lever i det. Eftersom att bönderna odlar på samma åkrar en lång tid, försvinner mycket av närsalterna i marken. I och med att närsalterna minskar, minskar också näringen i marken, vilket leder till att växterna börjar att växa sämre. När förlusten av näringsämnen blir så pass stor, blir man tvungen att ersätta den med gödsel. Det är då främst Fosfor och Kväve man använder för att åkrarna ska behålla sin stabilitet. Men att ersätta näringsämnena med gödsling kan också medföra kraftiga problem, eftersom att gödslet framställs i fabriker, där man tillsätter vissa råvaror. De råvarorna bryts i gruvor och används till gödslingen. Det svåra när bönderna ska börja odla är att de inte vet exakt hur mycket näring som finns i jorden, De vet alltså inte exakt hur mycket gödsel de ska plantera, eftersom att de inte vet den exakta upptagningsförmågan hos grödorna. Eftersom att det är bättre att man tar lite mer gödsel än vad som krävs istället för det motsatta, så blir det att många bönder jorden runt, tar lite mer gödsel än vad som egentligen behövs. Detta leder då till slut till övergödning.


Torsken

Torsken som för ett antal år sedan var utspridda över hela Östersjön är idag hotade och på väg att försvinna. Detta beror helt enkelt på att man fiskar för mycket. Ungefär 70% av alla torskar som fiskas upp är så pass små att de ej har hunnit föröka sig. En annan orsak är att salthalten är för låg, eller att det finns för lite syre i havet. För att torsken ska kunna överleva krävs en salthalt på minst 11 promille.
Torskäggen behöver syrerikt vatten av vissa salthalter för att kunna utvecklas, då krävs nytt tillskott av vatten i Östersjön. För att torsken ska vara kvar krävs det alltså att det fiskas mindre, man har då lagt fram vissa förslag till begränsningar. Exempelvis tidsbegränsat fiskestopp i vissa vatten med mycket småtorsk, utflyttade trålgränser , samt att öka det minsta tillåtna längdmåttet för fångad torsk till 40 cm i alla vatten. Idag är gränsen 38 cm i Östersjön, 30 cm i Västerhavet och 35 cm i Nordsjön.
Tack vare alla övergödningar i sjön, har torsken drabbats. Östersjön har haft alldeles för lite syre, vilket medfört att torskarna fått svårt att överleva. Eftersom att det fiskas alldeles för mycket torsk, samt att det svartfiskas runt om i landet, så krävs det att de förslag som lagts fram börjar uppfyllas, för någonting måste göras om torsken ska få fortsätta finnas kvar. Det borde vara betydligt hårdare straff för de som tjuvfiskar, eftersom att de som håller på med sånt idag ignorerar att dem kan råka på böter. Om man istället höjer böterna eller tar till någon annan åtgärd, kan detta kanske få ett stopp.


Främmande arter

En främmande art är en växt, ett djur, en svamp eller en mikroorganism som hamnat utanför sitt naturliga utbredningsområde. Det sker ibland av misstag, vilket leder till problem i sjöarna, haven och på land. Det går inte riktigt att säga vad som händer om en art bosätts i en miljö den inte är van med, vilket är oroande. Dessa främmande arter kan förorsaka både ekologiska och ekonomiska problem, eftersom att arterna åstadkommer förluster för industrin samt fiskenäringarna.
Exempel på främmande arter är havstulpanen som bildar täta bestånd på många hårda underlag. Havstulpanen fäster sig ibland på fartygsskrov , vilket leder till mer fart, samt en ökad bränsleförbrukning. Detta tvingar i de flesta sammanhang båtägarna att tvingas göra en tidskrävande rengöring av skrovet. De första havstulpanerna märktes redan på 1840-talet. Andra exempel är , signalkräfta, hinnkräfta, smörbult, planktonlarver och vandringsmusslor. Vandringsmusslan upptäcktes för bara drygt 12 år sedan i östra Finska viken.

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är ett begrepp som omfattar rikedomen av allt levande på jorden. Man menar då oftast antalet exempelvis djur, växter och hela ekosystemet när man använder begreppet biologisk mångfald. Med ökad exploatering av resurserna på jorden följer en snabb förändring av den biologiska mångfalden, genom utrotning av arter. Exotiska arter hamnar oavsiktligt till nya områden, och med denna förändring förändras också ekosystemet, samt en förändring av de varor och tjänster som hela samhället behöver. De flesta av alla arter är på sitt sätt unika för samhället, så när en art dör ut påverkas ekosystemet i de flesta fallen av detta. Det beror såklart på vilken art det nu menas, men är det en riktigt betydelsefull art kan ekosystemet på sin höjd omskakas helt.

Slutkläm

Östersjön är idag ett hotat hav på många sätt, och en drastisk förändring bör göras för att det någonsin ska kunna flyta på bra igen. Mina första tankar är att allt levande behöver syre, vilket är självklart. Men om alla kunde minska utsläppen av de kemikaliska ämnen som används, så bör sjön sakta men säkert återfå sin stabilitet igen. Bönderna skulle också kunna sluta helt med att plantera konstgödsel, men också det kan ge biverkningar, eftersom att konstgödseln är så pass effektiv i lantbruket. Eftersom att luftutsläppen också är någonting som drabbar naturen hårt, bör man kanske uppfinna ...