Den perfekta studiemetoden

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Den perfekta studiemetoden finns den?

Studiemetoder är något som är både intressant och helt avgörande för utfallet av dina studier. Det har varit intressant och lärorikt att läsa om detta då det finns många goda knep att ta tillvara på. Detta verk består av en sammanställning av olika studiemetoder och inlärningstekniker. Informationen är hämtad från två separata källor. Dels vårt eget läromedel ”Handbok i svenska språket” samt en mycket matnyttig hemsida som heter www.edu.fi och är en finskspråkig hemsida. Det är den finska utbildningsmyndigheten som tillhandahåller den främst för lärare, men också för elever. Där har en speciallärare och tillika studiehandledare vid namn Anneli Turja gjort en sammanställning som avhandlar området inlärnings- och studieteknik. Hon beskriver där kortfattat olika metoder och centrala punkter i inlärningsprocessen. Min slutsats är att det finns ett antal etablerade studiemetoder men att den perfekta studiemetoden troligtvis inte existerar. Den är snarare är väldigt individuell från person till person. Men för att lyckas med sina studier och finna en lämplig studieteknik är det av största vikt att man kan grunderna.

När man läser avsnittet om studieteknik i ”Handbok i svenska språket” så tar den upp fyra centrala punkter i inlärningsprocessen.

• Att bearbeta och ta ut huvudpunkter i en text,
• hur man ska föra anteckningar,
• hur minnesprocessen fungerar
• skillnaden mellan del- och helmetod.
Handboken beskriver ett helhetskoncept för att stryka under och ta ut huvudpunkter i text för sedan kunna användas vid självförhör och inlärning. Den syftar till att man med egna ord formulerar korta meningar som sammanfattar innehållet texten. Detta för att man sedan ska läsa på dessa anteckningar.
Den tar också upp två olika sätt att föra anteckningar på. Det ena är via en så kallad tankekarta. Den bygger på att man utgår från rubriken på förläsningen. Från denna mittpunkt bygger man sedan sina anteckningar som karta med olika grenar. Det andra sättet är att föra ”klassiska” anteckningar och det som Handboken trycker extra på är att man ska finna några få ord som sammanfattar ett större perspektiv. Även Anneli Turja tar upp vikten av tankekartor och att föra ner helheten av förläsningen på papper och nämner även vikten av repetition direkt efter förläsningen. Här räcker dock ett ögonkast på anteckningarna för att hålla de fräscha.
Man tar också upp den så kallade minnesprocessen som är uppbyggd i tre faser. Först så registrerar vi något, alltså uppmärksammar något. Men detta minns vi bara en kort stund om vi inte övar det vi uppmärksammat. Detta gör vi genom det andra steget i processen genom så kallad konsolidering. Detta görs lättast genom att vi för anteckningar och förhör oss själva. För att sedan visa att befäst våra kunskaper så måste en så kallad återgivning ske. Detta sker lättast genom ett prov antingen i skolan eller via övningsuppgifter med facit. Och om vi lyckas med denna så är det beviset på att vi läst på tillräckligt. När vi ska ”råplugga” alltså nöta in något så gör vi detta genom mekanisk inlärning. Detta gör vi bäst genom att vi delar upp materialet i små mängder och sedan i korta intervaller om 30-40 pluggar stenhårt. Upprepning och överinlärning är nyckeln för att lyckas med för mekanisk inlärning enligt handboken. Alltså när vi tycker att vi kan det, så ska vi öva lite till.
Med hel- och delmetod menas förmågan att sätta in en del av ämnet i den stora helheten. Detta har visat sig vara direkt kopplat till studieresultaten vid tentor. Då de som lyckas sätta in delen, i större perspektiv har oftast ett betyg över medel.
Anneli Turja tar också upp fyra olika modeller av inlärning som är direkt kopplade till våra sinnen.

De olika metoderna är:

• Visuell; Innebär att lär oss via intryck av bilder videor och ritningar.
• Auditiv; Som innebär att vi lär via intryck av ljud ex. förläsningar, berättelser.
• Kinestetisk; Att vi lär oss genom aktivitet, ex. experiment
• Taktil; Att vi lär oss genom att känna
Anneli diskuterar också vikten av studiedisciplin, samt sunda levnadsvanor. Vi ska äta rätt, få rätt mängd sömn. Samt att fysisk aktivitet ökar mängden information som vi kan ta upp. Hon påpekar också att vi alla är olika och lär oss på olika sätt. Hon säger att det finns fyra olika typer av inlärningsprofiler och det som skiljer dem åt är sättet att ta in informationen. För det är nämligen så att vissa måste diskutera för att ta in fakta, medan andra helst sitter och observerar och begrundar för att kunna ta in informationen. Den tredje behöver känna och klämma och den fjärde måste sätta in sammanhang för att kunna ta till sig det fakta som presenteras. Allt detta för att visa att vi måste finna vår egen inlärningsstil och det viktigaste enligt henne är inte att följa en strikt mall utan snarare att man finner en egen väg som passar den unika individen för att få ut så mycket så möjligt av sina studier. Dock anser även hon precis som Handboken att studieteknik måste tränas och nötas för att vara effektiv. Men när man väl lärt sig det sätt som passar bäst så har stor nytta av den. För med god studieteknik följer goda resultat och med goda resultat följer glädje för att studera.



Källkritik:

Jag i detta arbete använt två olika typer av källor:

http://www.edu.fi/svenska/page.asp?path=499,12989,19702,49159,49166 detta är en hemsida som är upprättad av den finska utbildnings styrelsen och innehåller myc...