Hjärtinfarkt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sammanfattning

Då intresset till bakgrunden av denna rapport grundar sig av min morfars hjärtinfarkt som inträffade för två år sedan.
Syften med rapporten var att få en bättre förståelse i den allvarliga med ändå vardagliga sjukdomen.
I rapporten berättades en del om hjärtats anatomi, symtom och diagnos, orsak, vård och behandling samt komplikationer. Arbetet innefattar också en intervju med min morfar.
Den intressanta läsning jag hittade i min forskning var väldigt spännande, och gav mig en ny syn på hjärtinfarkt och alla komplikationer som kunde uppstå.
Hade jag inte sammanställt denna rapport så hade jag fortfarande vandrat runt i ovishet, vad som egentligen hände med min morfar.


Bakgrund

Jag har valt att göra ett arbete om hjärtinfarkt för att min morfar drabbades av det för inte så länge sen. Jag kommer väl ihåg hur chokad jag blev när jag fick höra vad som hade hänt, han som för mig var en frisk och stark karl. Jag undrade hur det kunde hända min morfar. Min mamma berättade för mig att han skulle genomgå en kranskärlsoperation och vad det innebar. Jag förstod att det inte var en liten operation som han skulle göra. Det var väldigt jobbigt att inte veta om han skulle klara sig eller inte.

Syfte

Syftet med det här arbetet är att jag vill få mer kunskap om hjärtinfarkt för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad. Därmed öka dessa vårdtagares livskvalitet till den bästa möjliga. Vad jag än arbetar med inom vården kommer jag alltid att ha nytta av kunskaper om hjärtinfarkt.

Frågeställningar

Vad händer vid en hjärtinfarkt?
Finns det några faktorer som ökar risken för hjärtinfarkt?
Vad är hjärtats funktion och hur är det uppbyggt?
Vad innebär en kranskärlsoperation?

Metod

Informationen till detta arbete har jag hämtat från litteratur, Internet och samtal/diskussion med några människor.

Resultat

Hjärtats Anatomi
Hjärtat är kroppens viktigaste muskel och den är ungefär lika stor som sin egen knytnäve.
Redan efter några veckor så börjar hjärtat slå hos ett foster.
Hjärtat har i uppgift att pumpa ut blodet till kroppens alla olika delar. Hjärtat är en ihålig muskel och ligger i brösthålans nedre del, under nedre delen av bröstbenet och mellan lungorna. Hjärtat omsluts av en hjärtsäck och den har en inre hinna som heter epikardiet, och en yttre som heter perikardiet. I hjärtsäcken finns det lite vätska och det är för att hjärtmuskeln skall kunna röra sig vid varje slag.

Uppbyggnaden av hjärtmuskulaturen består av tvärstrimmig muskulatur och blodförsörjningen får den via kransartärerna. Det är när dessa täpps igen som man får en s.k. hjärtinfarkt. Hjärtat delas in i två halvor och de skiljs åt genom hjärtskiljeväggen. Den högra delen består av höger förmak och höger kammare och uppgiften är att ta emot syrefattigt blod och pumpa ut det till lungorna. Den vänstra delen består av vänster förmak och vänster kammare och har i uppgift att ta emot syrerikt blod från lungorna och pumpar ut det till kroppen.

Hjärtat är en dubbelpump och hjärtats högra respektive vänstra halva slår parallellt med varandra. När kamrarna fylls med blod är segelklaffarna öppna då stiger trycket i kamrarna och segelklaffarna stängs. När de stänger sig så förhindras blodet att rinna tillbaka in i kamrarna. När man lyssnar med ett stetoskop så hör man två slag tätt inpå varandra. Det första dunket man hör är när segelklaffarna stängs och det andra är när fickklaffarna stängs. Man delar in hjärtat i en viloperiod och i en arbetsperiod. När hjärtat är i en viloperiod så heter det diastole och när hjärtat är i en arbetsperiod så heter det systole. När hjärtat är i viloperiod så passerar blodet förmaken och kamrarna fylls, men under systole så drar kamrarna ihop sig, de kontraheras. Trycket i kamrarna ökar efter att segelklaffarna stängts. Det ökade trycket i kamrarna gör att fickklaffarna öppnas. När man tar blodtryck så är det för att få ett mått på hjärtats arbete. När man tar pulsen så får man reda på hjärtats frekvens. En normal puls på en vuxen person är ca 70 slag/minut, men en vältränad person har i vila ca 50 slag/minut. Vid varje hjärtslag så pumpas det ut omkring 70 ml blod. Hjärtat har en speciell sorts tvärstrimmig muskulatur som kallas hjärtmuskulatur. Den skiljer sig från annan tvärstrimmig muskulatur genom att den inte kan påverkas av viljan. Du kan alltså inte bestämma när det ska slå eller slappna av. Muskulaturen är också mycket uthållig, den vilar bara mellan hjärtslagen.


Hjärtinfarkt

Orsak
Åderförkalkning i hjärtats kranskärl är den vanligaste grundorsaken till hjärtinfarkt. Åderförkalkningar ger förträngning av blodkärlen. Infarkten utlöses akut av att en trombos (blodpropp) har bildats i förträngningen. Trombosen stoppar det syresatta blodet till den del av hjärtmuskeln som kärlet försörjer. Ju större blodkärl blodproppen har täppt till, desto större område av hjärtmuskeln blir utan syre. Om skadan är så pass stor så kan hjärtat sluta slå eller börja slå oregelbundet. Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige och svarar för ca 30 % av alla dödsfall. En hjärtinfarkt skadar en del av hjärtmuskeln och det gör att hjärtat inte orkar arbeta lika bra som tidigare och det kan leda till en sämre funktion hos andra organ i kroppen. Nästan hälften av alla hjärtinfarkter inträffar utan att man har haft kärlkramp innan, men många kan ha haft en instabil kärlkramp dagarna eller veckorna före hjärtinfarkten. En instabil kärlkramp och hjärtinfarkt brukar man säga idag att det är akut kranskärlssjukdom.
Det finns vissa riskfaktorer som man vet ökar risken för att insjukna i hjärtinfarkt. Åldern ökar risken och arvet har en viss betydelse.
Några andra kända riskfaktorer är:

·tobak
.högt blodtryck
·förhöjda blodfetter
·diabetes.

Varje år så drabbas ca 30 000 personer av en hjärtinfarkt. Det är lika många kvinnor som män som drabbas av hjärtinfarkt. Män drabbas oftare i yngre ålder än kvinnor. Hjärtsjukdom skiljer sig mellan kvinnor och män. Oftast så gör man misstaget att man missar att det är en hjärtinfarkt hos en kvinna och det beror på att symtomen är mer diffusa än hos en man.

I förebyggande syfte för att slippa en ny hjärtinfarkt så är det viktigt att man tänker på vad man har för levnadsvanor. Man kan börja motioner regelbundet, minskar fettintaget, sluta röka och försöker att undvika stress så gott som det går.

Symtom och diagnos

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är stark bröstsmärta, men smärtan kan variera mycket och kan stråla ut till en arm eller båda armarna, magen, ryggen, halsen, nacken eller käkarna.
När ska man söka akut hjälp?
Man ska alltid ringa 112 efter ambulans om

·man har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner

·man har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring

·man har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.

Personer med diabetes och äldre människor kan insjukna i hjärtinfarkt utan någon smärta alls. Då är symtomen mer vaga, som andnöd och stark trötthet. Kvinnor har mindre påtaglig smärta och misstolkas därför som mindre allvarlig. Det är därför viktigt att även vid dessa tillfällen ringa efter ambulans nr: 112.

Alla bröstsmärtor betyder inte att det är kärlkramp, hjärtinfarkt eller att man har problem med hjärtat. Om slemhinnan i nedre delen av matstrupen retas, eller vid sjukdomar i magsäcken och i gallvägarna. Liknande symtom kan man även känna vid sjukdomar i lungan eller vid muskelskador. Besvär i bröstkorgen eller hos musklerna i överkroppen kan också ge bröstsmärtor.


Patienter som transporteras till sjukhus läggs oftast in på hjärtintensivavdelningen.
Nya infarkter kan uppstå det första dygnet så därför är det väldigt kritiskt.
Diagnosen ställs utifrån:

·typiska EKG-förändringar,
·blodprover, enzymdiagnostik, vid hjärtinfarkt läcker det ut speciella muskelenzymer.
·Ekokardiografi.


Vård och behandling

När man blir akut sjuk i hjärtinfarkt så får man högre blodtryck och snabbare hjärtrytm och det beror på kroppen får ett ordentligt påslag av stresshormon. När det sker så blir hjärtat stressat och det ökar den farliga syrebristen. Grunden till en bra behandling av hjärtinfarkt är ett lugnt omhändertagande tillsammans med smärtlindrande medicin. Minst lika viktigt som medicineringen är en god omvårdnad.



De läkemedel som oftast används är:

·Acetylsalicylsyra
·Betablockerare
·Nitroglycerin
·Blodfettsänkare
·ACE-hämmare

För att minska smärtan och syrebehovet i hjärtmuskulaturen ges smärtstillande läkemedel. Efter det första dygnet försvinner den värsta smärtan. I det akuta skedet ger man syrgas. Läkemedel som löser upp proppen samt läkemedel som förebygger arytmier (störningar i hjärtats rytm) ges under det första skedet.

Under de senaste 15 åren har patienter med angina pectoris (trångt bröst) opererats med bypassoperation eller ballongsprängning. En bypass-operation går till genom att ett eller flera blodkärl tas från andra delar av kroppen, oftast från insidan av bröstkorgsväggen eller från benen. Sedan sys de fast på hjärtats kranskärl. Patienter utreds före operationen med arbets- EKG exakt var förträngningen finns. Namnet bypass-operation syftar på att blodet ska ledas förbi de aktuella förträngningarna.

Numera ska en patient med hjärtinfarkt mobiliseras och komma upp så fort hans/hennes tillstånd tillåter. I regel går man redan andra dagen. En patient med okomplicerad hjärtinfarkt skrivs hem efter 4-5 dagar. Personen brukar sjukskrivas tre månader efter utskrivningen.
Vid det akuta skeendet av en möjlig hjärtinfarkt skall man alltid ringa 112 och tala om vad som har hänt och tala om var ni befinner er. Under väntan på ambulansen: Sitt intill den drabbade och försök att vara lugn, knäpp upp åtsittande klädesplagg, allt för att det skall bli lättare med andningen. Försök även att få anhörig/drabbad att luta sig mot er (halvsittandes), tala ofta med personen och ta pulsen (kontroll av medvetandegraden). Om personen förlorar medvetandet starta då omedelbart HLR. När patienten kommer in på sjukhus för bröstsmärtor, illamående och svettningar tas han/hon omhand omedelbart för provtagning. Om man då konstaterar hjärtinfarkt sätts medicinering in. Efter något dygn när patienten har stabiliserat sig får hon/han lämna intensiven och får då komma upp på medicin avd där man fortsätter med kontroller. Nu kommer också sjukgymnasten in och lägger upp ett träningsprogram när det gäller rörelser och andning. Patienten har även fått genomgå olika RTG undersökningar för att läkaren skall kunna konstatera att ingen akut operation måste göras.

Komplikationer

Störningar av hjärtrytmen är vanliga de första sjukdomsdygnen. Hjärtrytmstörningen kan vara av mycket allvarligt slag och kräver omedelbar behandling. Hjärtsvikt förekommer i lindrig form hos nära hälften av alla patienter med hjärtinfarkt. Den är oftast övergående. Omfattande hjärtmuskelskada kan leda till svår, bestående hjärtsvikt, en av de allvarligaste sena komplikationerna till hjärtinfarkt. Bland mera sällsynta komplikationer märks bristning av hjärtmuskelväggen (hjärtruptur), hjärtsäcksinflammation och blodproppsbildning inuti vänster kammare med risk för att bitar lossnar och ger upphov till embolism (sjukdomstillstånd orsakat av proppar som bildats och fastnat i blodbanan).
Till följd av en hjärtinfarkt så kan man få olika komplikationer. Den komplikationen som är vanligast är arytmier (oregelbunden hjärtrytm), kan vara bestående. Andra komplikationer är hjärtsvikt, som behandlas med diuretika (vätskedrivande medel) och ett förhöjt blodtryck kan uppstå och det ska alltid behandlas.


Diskussion

En intervju med min morfar som är 75 år

Min morfar har alltid använt sin kropp som redskap d v s burit och slitit. Han började arbeta på LKAB i Kiruna som ung och där arbetade han under jorden som bergsprängare och borrare. Han berättar att det var tungt och blött för jämnan och inte var det ofta man såg dagsljuset. Vid 40 års ålder började hans fingrar att vitna och han var iskall om dem och då sa han att det var kärlkramp. Vid 50 års ålder konstaterades det att han hade förstorat hjärta, men som han säger nu ”det var nog borrandet som skapade skiten”. Så småningom kom ödemet, benen svullnade upp och han blev ordinerad Furicemid som han tog på morgonen och 1 timme efter intag så kissade han mängder.
Morfar har alltid varit den person som inget har varit omöjligt för. Våren 04 började han att visa tecken på trötthet. Nov 05 kände han smärtor och tryck över bröstet. Grannen sätter honom i bilen och kör i full snöstorm ca 6 mil till Sollefteå sjukhus där de konstaterar att han hade fått en hjärtinfarkt. Morfar fick hjälp, men han har nog aldrig varit så liten och rädd som då. Idag har han fått tillbaka gnistan tack vare sin kranskärlsoperation och han mår bra nu, men man får aldrig glömma den rädsla och ensamhet de drabbade och anhöriga känner. Därför är vi som arbetar inom vården väldigt viktiga inte bara i omvårdnaden utan även i kontakt.

Mina egna tankar

Mina egna tankar är väldigt många angående...