Franska revolutionen och demokratin

14 röster
35046 visningar
uppladdat: 2007-10-23
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Den franska revolutionens inverkan på demokratins roll och de mänskliga fri- och rättigheterna
Inledning
• Vad hade den franska revolutionen för inverkan på demokratins roll?
• Vad har nationalstatens framväxt för betydelse, orsaker och konsekvenser?
• Vilka orsaker ser du till att de mänskliga fri- och rättigheterna vuxit fram?
• Hur bör demokratin organiseras i framtiden?
Franska revolutionens roll för demokratins framväxt
År 1789 blev ett märkesår i västvärldens historia. Det årets revolution, kallat den franska revolutionen i Frankrike, lade grunden för dagens demokrati enligt Jörgen Hermansson och Ingrid Jacobsson (1998:83). Trots att revolutionen följdes av terror och inbördes strider betydde detta mycket för demokratins utveckling. Hermansson och Jacobsson lyfter fram att revolutionärernas paroll ”frihet, jämlikhet och broderskap”, som alla nog hört talas om och låter bekant i dess öron, är ”grundstenen” för dagens demokratier och även början på de mänskiga fri- och rättigheterna. De fick sin inspiration av upplysningsfilosoferna så som Montesquieu och Rousseau som är två liberaler som levde i Frankrike.

Art. 4.”Frihet innebär makt att göra vadhelst som icke skadar någon annan; för utövning av varje människas naturliga rättigheter finns därför inga andra gränser än de, som tillförsäkrar samhällets övriga medlemmar åtnjutandet av samma rättigheter. Dessa gränser må allenast genom lag fastställas”.

Att Franska revolutionen har haft en så stor inverkan på demokratins framväxt beror på att den utgjorde en stark förmedlare av Rousseaus teorier. Alltså väckte revolutionen en stor uppståndelse och uppmärksamhet som ledde till att de andra nationalstaterna förmedlades och därmed kunde teorierna spridas vidare.

Björn Hettne kallar den moderna nationalstatens tillkomst för en westfalisk period. År 1648 ägde den Westfaliska freden rum i ett område i Tyskland, då kriget mellan påvemakten och de protestantiska prästerna upphörde efter ett stort religionskrig och en stor politisk uppgörelse. Då började bestämda territoriella områden, alltså landsgränser, uppstå i världen och det skapades nationer med olika föreställda gemenskaper där religion, språk och bakgrunder spelade en stor roll. Det var alltså nu demokratin och de mänskliga fri- och rättigheterna växte fram som skedde inom ramen för nationalstaterna. Även maktordningen skiftade i Sverige. Under den westfaliska ordningen så var monarken högst upp i maktordningen, men inte långt efter kom adeln. Därefter kom borgare, präster och bönder som inte hade lika stor makt. Även under denna tid uppstod det en riksdag i Sverige och även i de övriga nationerna som gjorde att styret blev annorlunda. Denna riksdag hade i uppgift att stifta och framställa lagar och tog upp skatt från individerna för att försörja sig. Pga. Denna riksdag blev Sverige ett mer demokratiskt land som genast började utvecklas inom politiken.

En motverkande kraft som både begränsar och möjliggör de mänskliga fri- och rättigheterna är nationalismen. I samband med 1800- talsliberalismen utvecklades en ”liberal nationalism” som var inriktad på en nationell frigörelse men också på folkstyrigt samarbete. Det var då folket fick mer makt och kunde på så sätt styra landet informellt och påverka landets demokrati och styrelse.

Björn Hettne menar att vi håller på att lämna den Westfaliska perioden och gör oss redo för en ny period. Hettne ställer sig då frågan: hur bör världen organiseras för att de mänskliga fri- och rättigheterna ska behållas? Han räknar då upp två perioder som skulle kunna uppstå: Den Postwestfaliska ordningen och den Neowestfaliska ordningen. Den postwestfaliska perioden är ett helt nytt sätt att organisera demokratin och de mänskliga fri- och rättigheterna, och den neowestfaliska perioden är en helt ny variant av den westfaliska ordningen.

Hettne menar att den första hälften av den westfaliska perioden var kungadömets tid. Han menar då att politiken baserades på monarkin, men under den andra hälften ersattes monarkin av ”folket” och samhället blev demokratiskt. Han menar alltså att den Franska revolutionen blev en brytning där det moderna och nationella samhället gick samman.
Hur bör världens demokrati organiseras i framtiden?
Man kan då ställa sig frågan: hur bör världens demokrati organiseras i framtiden? Drygt hälften av riksdagsledamöterna anser att internet har en stor betydelse för demokratins utveckling i framtiden vilket jag kan tycka låter rätt logiskt. När jag själv tänker efter kan det bli framtidens nya styrelsesätt. Även dagens teknik kan underlätta för politikerna i framtiden och på så sätt göra att demokratin blir mer stabilare i nationerna och på så sätt kunna kommunicera på ett lättare sätt med varandra. Kanske blir det så att fler och fler nationer övergår till ett demokratiskt styrelsesätt pga. att det är mer liberaliskt och att folket får vara med och styra. Samtidigt har nog inte nationalstaterna spelat ut sin roll. Kanske blir det så att gränserna mellan staterna blir mer suveräna samtidigt som de samarbetar mer med granländerna. Genom detta kan nya möjligheter träda fram och världen kan organiseras på ett helt nytt sätt. Samtidigt som detta kan vara en fördel kan det också vara en nackdel. Fler världskrig kan uppstå och nationerna kan bli mer hårda på dess styrelsesätt.

Om man ser på världen idag och försöker att se framåt i tiden på demokratin ungefär 100 år, tror jag inte att den kommer att se ut lika dan som den gör idag. Världen har nog organiserats på olika sätt och en del nationer kanske inte ens finns kvar. Jag har funderat på vilket styrelsesätt som skulle passa bäst. Demokratin har ju sina fördelar med att alla får vara med och påverka styrelsen, men jag tror att monarki skulle vara bättre, eftersom människans natur är att ha en ledare, och det passar ju bra med monarki då. Men samtidigt tror jag inte att det skulle gå hem hos alla. Genom demokratin kan ju som sagt alla vara med och rösta, men det blir ju alltid någon som inte blir nöjd. Att just se framåt och spåna hur demokratin kommer se ut i framtiden är svårt, men jag tror som sagt att demokratin kommer att ändras och gränserna kommer bli ännu mera suveräna.

De mänskliga fri- och rättigheternas roll för den franska revolutionen
Genom att jag har använt mig av mitt arbete om demokratins framväxt så var upplysningsidén en mycket viktig idé. John Locke var en engelsk samhällsfilosof som började formulera en teori angående villkoren för den enskilda individen. Men naturrätten menas med varje individ har rätt till sin kropp, födas fria och jämlikt, och alla skulle ha rätt till en egendom. Detta tänkande är liberalt, men liberalismen uppstod inte förrän efter John Lockes död. Naturrätten fördes in i Sverige under 1700- talet och finns även kvar idag. Många politiker vänder sig idag
åt liberalismen och försöker at...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Franska revolutionen och demokratin

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-10-23]   Franska revolutionen och demokratin
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8669 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×