Jämförelse: Kyrka, Moské & Synagoga

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kyrkan


Historisk bakgrund:

De kristna människorna brukade samlas i hemmen för att be och fira nattvarden, men när antalet kristna växte så räckte inte hemmen till utan man fick bygga större samlingslokaler till detta. Det var så kyrkorna kom till.
En av de första kyrkorna kan ha varit Petrus hem i Kafarnaum. På väggarna till huset har man funnit graffitis: "Petrus bed för oss" och "Kristus bed för oss". Under utgrävningar på 1980-talet har man funnit en åttakantig kyrka från omkring år 400. Inuti denna låg vad man tror var Petrus hus. Där samlades förmodligen kristna så tidigt som år 75.


Utseende:

De flesta västerländska kyrkornas huvuddrag är absid som är en halvrund eller mångkantig utbyggnad av kyrkans kor.
Kor är den delen där altaret står, som finns på östsidan och som ofta är en särskilt markerad del av kyrkan. Ordet kor har sitt ursprung i att det var här kören traditionellt stod.
Tvärskepp är den tvärställda delen med korsarmar åt norr och söder.
Det finns en förhall och ett eller flera torn.
Ofta finns ett krucifix (Jesus på korset) framme vid altaret som minne av att Jesus offrade sig för oss människor och att han uppstod.
Någon slags madonnabild eller madonnaskulptur brukar finnas i kyrkan, alltså en bild eller skulptur föreställande Jungfru Maria med Jesusbarnet.
I kyrkan finns ett altare som är det bord där prästen håller mässan och delar ut nattvarden. Altaret användes som offerbord.
Predikstolen används inte så mycket längre men den finns och är ofta högt placerad så att en trappa leder upp till den.
Andra föremål som brukar finnas i kyrkor är nattvardskalker, kyrkorgel, silverföremål, dopfuntar, tavlor, ljuskronor och skulpturer.
Ofta är det vackra färgade fönster. Det förekommer ofta vägg- och takmålningar i kyrkan som visar på olika händelser ur Bibeln.
I kyrkans finns bänkar att sitta i under gudstjänsterna.
Ofta är det mycket utsmyckning i kyrkorna men det finns även kyrkor som är sparsamt utsmyckade och som inte har några vägg- eller takmålningar.


Funktion:

Ordet kyrka har jag hittat flera betydelser på men en beskrivning är att det kommer från grekiskans kyriakon som betyder "det som hör Herren till", underförstått "Herrens hus".
Kyrkans funktion är att fylla människors andliga behov, för gudstjänst och andakt. Gudstjänsterna leds av utbildade präster.
Kyrkan är en plats för möte med Gud. På söndagar och helgdagar samlas församlingen till veckans viktigaste händelse, högmässan. Högmässan är en mässa då Gudsfolket kommer tillsammans inför Gud, ber till honom och tar emot av honom (t.ex. förlåtelsen, nattvarden).
Bikt är också en funktion i kyrkan. Man ber Gud om förlåtelse och bekänner sina synder inför en präst och får förlåtelse.
Det finns olika aktiviteter i kyrkan som t ex körer och teatrar. Det finns olika grupper för samtal och vid krissituationer bildas ofta en krisgrupp.
Kyrkan har konfirmationsutbildning och det är en bekräftelse av dopet. Under konfirmationsutbildningen lär man sig mera om kristendomen och bibeln. Man samtalar även mycket om livet och andra stora frågor.
Några högtider som brukar firas i kyrkan är;
Högmässan – den viktigaste gudstjänsten
Påsk – firas till minne av Jesu död och uppståndelse
Palmsöndagen – fastebrytandet
Pingst – avslutningen av påsken men det räknas också som kristna kyrkans födelse
Vigsel – äktenskap mellan man och kvinna
Dop – man upptas i den kristna kyrkans gemenskap


Kyrkans betydelse:

Kyrkan har olika aktiviteter för människor, oavsett om man är troende eller ej. För barn finns ”kyrkans barntimmar” där barn får lyssna till bibliska historier och sjunga och leka med andra barn.
Det finns ofta körer i kyrkor för den som är intresserad av att sjunga.
Ofta finns olika ungdomsprogram såsom teater eller bara samtalsträffar.
Kyrkan finns för att de kristna ska få känna gemenskap och dela tankar och åsikter.
Kyrkan kan vara ett roligt sätt att umgås och träffa nya vänner.
Vid gudstjänster samlas det ofta in pengar i den så kallade kollekten, som är frivillig, och de pengarna går sedan till olika ändamål. Ett exempel är efter tsunami katastrofen. Då samlade kyrkan in pengar för att kunna hjälpa drabbade.
För olika personer kan kyrkan givetvis ha olika betydelse. En del besöker kanske kyrkan regelbundet medan andra kanske enbart besöker kyrkan vid t ex vigsel och begravning.
Många som inte är troende vill nog gifta sig i kyrkan i alla fall, för att det är tradition. Samma sak med dopet, det är en tradition att döpa sina barn, även om man inte är troende.
Många kan nog söka tröst och trygghet i kyrkan. Att bara sitta i en vacker kyrka kan nog för många kännas skönt och stärkande, eller att få prata med en präst i svåra situationer.



Moskén


Historisk bakgrund:

Under de första åren i Islams historia hade profeten Muhammad inte någon särskild plats att utföra bön på. Ibland bad han hemma, ibland ute i öknen och ibland uppe bland bergen kring Mekka. När profeten sedan utvandrade till Medina, grundade han en moské vid en plats som låg strax utanför staden. Denna moské var mycket viktig för muslimerna, eftersom den innebär början till det första muslimska samhället. Strax efter byggde utvandrarna från Mekka och de från Medina som övergått till Islam, en moské i Medina. De första moskéerna blev utgångspunkt för Islams snabba spridning.


Utseende:

Moskéer kan variera mycket till utseendet men kännetecknas vanligen av de kupolformade taken och sina minareter (torn), från vilka det traditionellt kallas till bön fem gånger per dag. I muslimska länder kan man se hur rik staden är genom att titta på hur många minareter det finns på moskén. Ju fler minareter desto rikare stad.
En moské skall bestå av en stor bönsal där särskild plats för kvinnor finns markerad, tvagningsrum för män och kvinnor, skola för barn, bibliotek, rum där män respektive kvinnor kan samlas för olika studier, samt eventuellt en butik där böcker och dylikt säljs.
Moskéer verkar inte ha någon speciell utsmyckning inuti. Det skall dock alltid finnas en talarstol. Det finns inga föreställande bilder på väggarna men däremot kan man läsa citat ur Koranen på väggarna. Det finns ofta vackra mosaiker i invecklade mönster och kalligrafi, dock aldrig föreställande bilder.
Moskéer byggs i riktning mot Mekka så att en vägg alltid vetter dit för att markera böneriktningen. En nisch i den väggen i bönesalen pekar ut riktningen för bönen.
Det finns inga bänkar eller stolar i moskén, istället är golven täckta av mattor.
Kvinnor och män ska be åtskiljda och det finns vanligtvis balkonger runt om bönesalen för kvinnor och barn.
Halvmånen kopplas ofta ihop med Islam men accepteras inte av alla muslimer som en symbol för islam och tidig islam hade inga symboler.


Innan bönen:

Bönen föregås av en rituell tvagning som är föreskriven i Koranen. Denna tvagning skall ske i ett speciellt tvagningsrum i moskén.
1. Tvätta händerna upp till handlederna tre gånger. Börja med höger hand.
2. Skölj munnen tre gånger med höger hand, och för in vattnet i näsan och blås ut.
3. Tvätta ansiktet tre gånger, vattnet skall beröra ansiktet från hårfästet till hakan och från öra till öra.
4. Tvätta höger arm upp till armbågen tre gånger, gör samma sak med vänster arm.
5. Fukta händerna och dra lätt över håret.
6. Fukta händerna och tvätta öronen med hjälp av tummen och pekfingret.
7. Tvätta högra foten upp till ankeln tre gånger. Gör samma sak med vänster fot.
Efteråt skall man säga trosbekännelsen.


Funktion:

Ordet moské betyder samlingsplats och det är vad en moské är.
Troende muslimer skall be i moskén minst en gång i veckan, på fredagen, detta är extra viktigt för männen. Bönen leds av en imam. Vem som helst kan tjänstgöra som imam (ej kvinnor) det krävs ingen speciell utbildning för det.
Moskén inrymmer mer än bara gudstjänstlokal. Exempelvis finns ofta bibliotek och bespisning och hos de större moskéerna ibland även härbärge, sjukhus och teologisk skola.
Moskén ska fungera som informationscenter och som ett föredöme för det muslimska samhällets invånare. I ett främmande samhälle blir moskén ännu vikigare för muslimerna. Moskén skall erbjuda alternativa aktiviteter som inte strider mot Islams anda, särskilt viktigt är att moskén erbjuder barnen ett bra alternativ till samhällets kulturutbud. I moskén skall studiecirklar anordnas och undervisning i Koranens läror ske. Undervisning i profetens liv och i det arabiska språket är också av yttersta vikt. Moskén skall också understryka vikten av att fira de muslimska högtiderna och att skapa tradition runt dessa.
Några högtider som brukar firas i moskén är;
Yawm al-Jum''''a – fredagsbönen
Eid al-Fitr – fastebrottshelgen, firas efter fastemånaden och offerhelgen
Eid al-Adha – firas efter pilgrimsfärden till Mecka


Moskéns betydelse:

Moskén fungerar som ett slags "Folkets Hus". En samlingsplats för samhällets muslimer. Moskén kan stärka den enskilde muslimens känsla av att vara en del av en större enhet. Samhörigheten kommer speciellt till uttryck i bönen som utförs tillsammans i Moskén. Moskén är för många hjärtat i det muslimska samhället. Den fungerar som andaktsrum, utbildningscenter, kulturforum, informationsbyrå mm. För många muslimer är moskén ett måste i samhället, speciellt om de bor i ett samhälle som inte är muslimskt.
Men för den enskilde muslimen kan det naturligtvis vara annorlunda. För den som inte är troende är det kanske inte så viktigt med moskén. Han eller hon går kanske aldrig dit, eller kanske bara vid speciella högtider.
Den som vill ha gemenskapen men inte är troende kan det bli en viktig plats i ett annat avseende än tron.



Synagogan


Historisk bakgrund:

Det första templet byggdes under kung Salomos tid och var delat i tre rum; en förhall, en tempelsal och ett inre rum där man förvarade förbundsarken. Detta kan man säga var den första synagogan. Men Salomos tempel förstördes år 586 f.Kr. Det var då judarna började samlas till bibelläsning i speciella byggnader som vart kallade för synagogor. Salomos tempel återuppbyggdes under persisk ledning och stod klart 525 f.Kr. och stod till år 70 e.Kr. då det återigen revs och har aldrig sedan dess byggts upp. Templet hade då, och minnet av det har sedan dess haft, stort symbolvärde hos judar i historien.


Utseende:

Synagogor har byggts i alla möjliga stilar och storlekar.
I synagogan finns det bänkar som man sitter i under gudstjänsten. I ortodoxa synagogor finns också en avskiljare som skiljer kvinnor och män åt under gudstjänsten.
På traditionella synagogor syns tolv fönster, som skall symbolisera de tolv judiska stammarna.
Varje synagoga har ett skåp (arken) där torah-rullarna förvaras. En synagoga är alltid byggd så att detta skåp står åt öster, mot Jerusalem.
En oljelampa skall hänga ovanför detta skåp. Lampan symboliserar den sjuarmade ljusstaken som fanns i Salomos tempel. Liksom dess mittersta ljus alltid hölls tänt så skall oljelampan alltid brinna.
En åttaarmad ljusstake, som är en viktig judisk symbol, används vid firandet av tempelinvgningsfesten som inträffar på vintern.
En annan viktig symbol är davidsstjärnan som har sex uddar och står för att gud härskar överallt och att han beskyddar Israel från alla sidor. Denna symbol brukar man finna på synagogor.


Funktion:

Ordet synagoga härstammar från det grekiska ordet synagogei, vilket betyder samlingsplats och det beskriver synagogans funktion bra.
I synagogan samlas man för gudstjänster och ofta finns ett bibliotek i anslutning till synagogan med litteratur med judisk anknytning.
Lördagen är gudstjänstdag hos judarna och då är det männen som skall infinna sig i synagogan. Kvinnor har inte samma plikt att närvara i synagogan som männen. Ofta är männen och kvinnorna skilda åt i synagogan. Män som går in i synagogan måste bära kipa (en liten ”mössa”).
Gudstjänsterna ägs rum varje dag men de flesta judar kommer dit bara på sabbaten och de stora högtiderna.
Gudstjänsten leds av en kantor, man sjunger och läser böner. Predikan hålls ibland av en man som kallas för rabbin och han är främst en lärare.
En synagoga är inte någon nödvändighet för en judisk gudstjänst, som kan hållas nästan varsomhelst, men det måste vara 10 vuxna judiska män närvarande.
Några högtider som brukar firas i synagogan är;
Mazal Tov – vigsel mellan man och kvinna.
Bar mitzva – en pojke uppnår sin religiösa myndighetsålder.
Bat mitzva – en flicka uppnår sin religiösa myndighetsålder.
Omskärelse – man skär bort den yttersta delen på pojkens förhud, detta sker när pojken är åtta dagar gammal.
Sabbat – vilodagen
Simchat Tora – torafesten, man tågar runt synagogan sju varv medan man bär Torarullarna och dansar med dem
Chanuka – tempelinvigningsfesten, firas till minne av återerövrande av templet.
Purim – firas till minne av judarnas räddning i Persien från deras förföljare.
Pesach – påsken firas till minne av uttåget ur Egypten.
Jom Haatsmaut – Israels självständighetsdag, årsdagen av den moderna staten Israels tillkomst.
Shavuot – veckofesten, skördefest och en fest till minnet av hur Mose fick Toran.


Synagogans betydelse:

Synagogan är en viktig samlingsplats. Speciellt viktig kan den vara för judar som lever i länder, som t ex Sverige, där de flesta ej tror på den judiska religionen. Det blir en plats att möta ”jämlikar”.
Synagogan har mer än bara gudstjänster som bla. bibliotek och skola.
För den enskilda personen kan det givetvis skilja mycket i hur stor betydelse synagogan har för just den människan. Vissa går till synagogan varje dag, vissa bara på sabbaten och andra vid de större högtiderna. En del kanske aldrig går dit.
Samma sak gäller väl för själva religionen också. Det kan variera från person till person. Däremot så räknas man som jude när man är född av en judisk mor, men det behöver ju inte betyda att man är troende.
Jag tror att det beror mycket på om släkten är troende eller ej. Uppfostras ett barn i judisk tro så blir det ju så att man tror på den religionen.



Jämförelser och egna slutsatser

Kyrka, Moské och Synagoga verkar ha liknande betydelser. Alla tre namnen tyder på att det är en plats att samlas på.
Alla tre gudstjänstlokalerna är byggda på ett symboliskt vis. Synagogan är vänd mot Jerusalem, judarnas heliga stad och moskén mot den muslimska motsvarigheten Mecka. Kyrkan är vänd mot öster för att uttrycka tanken att kristna väntar på att Jesus ska komma tillbaka (symboliskt) där solen går upp.
Kyrkor och synagogor har stolar eller bänkar, medan moskén istället har bönemattor på golvet. I moskén och synagogan gör man större skillnad på män och kvinnor än i kyrkan genom att kvinnorna sitter i en särskild avdelning. Förr satt även kvinnor och män skilda åt i kyrkan.
Predikstolar verkar finnas i alla tre lokalerna även om de inte alltid används.
Kyrkan har ett klocktorn och moskén har en minaret. Båda används för att påminna om att det är dags för bön eller gudstjänst. Det verkar inte finnas något liknande för synagogan.
Alla tre har en helig skrift som det brukar läsas ur vid gudstjänsterna. I kyrkan har man bibeln, i moskén har man koranen och i synagogan har man torah-rullarna.
I kyrkan finns dessutom ett altare, där nattvarden firas, vilket är en skillnad mellan lokalerna. Kyrkor verkar vara den byggnad med mest utsmyckning. Det finns ofta många bilder som utsmyckning, vilket brukar saknas i moskén och synagogan. Moskén verkar vara den byggnad som har minst utsmyckning och där får man inte ha några avbilder.
Något som byggnaderna också har gemensamt är att man firar högtider och utför riter i dessa lokaler. Man samlas och har gudstjänster till minne av någon stor, historisk händelse inom religionen.
Alla tre religionerna tillber endast en gud och alla verkar ha en symbol. Däremot verkar muslimerna vara oense om hur vida månskäran med stjärnan är en symbol för Islam eller ej.
Kyrka, moské och synagoga är vikt...