Matkulturer

26 röster
50377 visningar
uppladdat: 2001-11-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Svensk kultur har alltid påverkats av olika invandrargrupper. Många grupper har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av hantverk och industri.
Med andra ord har varje invandring påverkat vår matkultur oavsett om invandraren har kommit för att arbeta eller som flyktingar.

Om det inte hade kommit olika invandrare och flyktingar till Sverige hade vi nog inte ätit en del av den mat som vi äter idag. Mat som t ex: glass, salami, crêpes, pommes frites, fish and chips, hamburgare och paella är mat som vi importerade från andra länder.
Det svenska kosthushållet är idag en blandning av olika kulturinslag. Men trots det är det många folkgrupper som vill behålla sina hemlands matseder. Det kan bero på religionen eller att de bara tycker att det är gott för att de är vana vid det. Men det kan även bero på att de vill behålla sina traditioner vid högtider och helger.

Även inom Sverige finns det skillnader i matvanor. Det som är vanligt här i södra Sverige kan vara helt tokigt i norr.
Som sin turistattraktion har ofta bygden eller orten sin matspecialitet. Den serveras ofta på ex värdshus, restauranger och gatukök.

Även mellan generationerna finns det matkulturella skillnader. Ett exempel är att den yngre generationen oftare föredrar pizza än vad den äldre generationen gör. Det är därför viktigt att veta att om man arbetar med mat måste man kunna respektera olikheterna.


Olika religioner- olika matvanor

Enligt Gamla testamentet får judarna äta alla vegetabiliska livsmedel, men inte vilket slags kött som helst. De får bara äta kött från vissa växtätande djur. Kött från ex: gris, hare och kamel får de inte äta för att de djuren anses som orena. De kött de får äta är kosher och det betyder att djuren måste vara slaktade på ett visst sätt, enligt en viss ritual. Den ritualen kallas för skäkning. Det innebär att man skär av halspulsådern och låter blodet snabbt rinna ur. Kroppen rengörs sedan mycket noga och efter det tvättas köttet med salt innan det går att äta.

Troende judar håller mycket hårt på sina helgers traditionella mat- regler. När man tillagar en måltid är man alltid mycket noga med att inte använda samma redskap till kött och mjölkprodukter. Man dricker inte heller mjölk förrän fyra till sex timmar efter det att man ätit kött.

De kristna har inte samma livsmedelsförbud. Katoliker har dock vissa av dessa regler. De äter inte kött på fredagar och fyrtio dagar före påsk.
Ortodoxa undviker köttprodukter, matfett och vin. De äter sent på dagen, de äter mindre och fastar onsdagar och fredagar vissa perioder.

Inom Islam är alla grönsaker och allt från havet tillåtet. Blod och gris är förbjdet för att det anses som orent. Muslimer använder inte alkohol. De fastar under en månad, den månaden kallas för Ramadam. Då äter de inte förrän solen har gått ner.

För buddisterna är vegetarism och fasta viktigt. Men reglerna för mat skiljer sig mycket ändå, allt från att tillåta kött från djur som någon annan slaktat till att bara äta ren veganmat. Även sättet hur man fastar kan skilja sig mycket.

Enligt hinduerna är det viktigt att inte skada levande varelser. De är vegetarianer
De kastsystemet man föds in i bestämmer vad man får äta. Det finns även regler för hur man ska tillaga maten, vem som ska tillaga den och vilka livsmedel man får använda.
Kastsystemet bestämmer också vilka regler som gäller vid fasta.

Basfödan varierar i olika delar av världen. Ofta beror det på vad man har störst tillgång till.


Kostvanor

Många mattraditioner här i Sverige visar gammal svensk mattradition. De är värda att föras vidare från tradition till tradition. Det vi idag menar med husmanskost är maträtter som är typiskt svenska. Förr så var det mycket energirik men fantasifattig mat. Idag äter vi ungefär samma mat men vi lägger till andra livsmedel för att få i oss mer näring till våra energibehov. Våra landskapsrätter lagade man förr i tiden med livsmedel som fanns i hemtrakten.


Landskapsrätter

Skåne: äggakaka och spettkaka
Halland: laxsoppa och långkål
Bohuslän: hönökaka, gravad makrill och stuvad krabba
Småland: kroppkaka, isterband och ostkaka
Gotland: glödhoppa, klintebysoppa och ugnstroll
Sörmland: ölsupa och trosaströmming
Dalarna: söpäron och rättviksklabbe
Härjedalen, Jämtland, Ångermanland, Norrbotten och Västerbotten: palt, surströmming, pölsa, renskav, mandelpotatis och tunnbröd.


Invandrares matvanor

Matvanorna är en del av det som är lättast att bevara för en invandrare. En del invandrare skiljer sig mer från matkulturer än andra.


Kristna

Blod och blodmat är förbjudet att äta för vissa frikyrkomedlemmar, ex: pingstvännerna, babtister, jehovas vittnen och adventister.
De som tillhör den romerska katoliken fastar och får då inte äta kött från varmblodiga djur men fisk går bra.


Muslimer

De äter inte fläskkött och de brukar inte heller alkohol. De har en speciell månad som heter Ramadam och under den tiden äter de bara mellan skymning och gryning. Muslimer firar inte jul.


Mosaiska trosbekännare

Påsken är judarnas viktigaste högtid. Då äter man fårbog, dricker vin, ojäst bröd och speciella kryddor. De har vissa fastedagar i samband med påsken.
En ortodox jude följer moseböckerna. Mat och tillagningssätt får en mycket stor betydelse. Fläsk- och hästkött samt skaldjur och blodmat ses som orent och det får de inte äta. De får inte heller äta kött och mjölkprodukter samtidigt. Det får inte ens tillagas i samma kärl.
De slaktar på samma sätt som muslimerna.

Hinduism och buddism

De äter inte nötkött. Det beror på att nötkreatur ses som heliga djur.



Invandrarnas mat

För det mesta är det våra traditioner som avgör hur man kombinerar olika livsmedel till en måltid.
Livsmedlen kan delas upp i två grupper. Det är baslivsmedel och tilläggslivs- medel.

Baslivsmedel

Baslivsmedel förekommer i nästan alla huvudmål. De kan delas in i stapellivs- medel och kompletterande livsmedel.
Stapellivsmedel är livsmedel som är rika på kolhydrater och som man äter i stort sett varje dag, t ex: potatis, ris, vete, korn och majs.
Detta är livsmedel som inte bildar någon fullständig måltid. Man bör komplettera med t ex: kött, fisk, ägg, grönsaker, mjölkprodukter eller baljväxter, som är kompletterande livsmedel.

Tilläggslivmedel

Det är det som gör rätten speciell. T ex valet av fett, tillägg av nötter, kryddor och kryddsåser.


Detta bör du tänka på när du serverar mat till invandrare:

 Hur hårt troende de är ,håller de på sina matvanor?
 De flesta föredrar surmjölksprodukter än sötmjölksprodukter.
 De brukar koka ihop sina matrester, så de uppskattar nog gryträtter.
 Kombinera inte söta och salta rätter.

Intervju

Flicka 19år från Makedonien.

De firar jul, påsk, födelsedagar, bröllop, dop och ortodoxa högtider.
På julen äter man julbord med skinka, bakelse (både söta och salta), ägg och hemmagjord korv. Man äter även kaša. Det är kött i någon sås.
Påsken firar de nästan likadant som vi svenskar. Huvudrätten är lamm. De äter inte sill som vi, de äter vanlig stekt fisk.
Födelsedagar firar de likadant som vi med tårta och mat.
De ortodoxa högtider är t ex när man firar ett helgon. Då äter man bl a kött, ris, ägg, sallader, fetaost, korv, grönsaker och kakor.
Bröllop firar man mycket stort. Det brukar inte vara mindre än 300 personer. Det håller på från morgon till kväll. För det mesta så äter man vanlig mat som
t ex: ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Matkulturer

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-11-17]   Matkulturer
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=874 [2019-07-16]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×