Filmanalys av ondskan - behaviorism och psykoanalys

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sigmund Freud (1856-1939) grundade psykoanalysen och var den första vetenskapsman som presenterade en grundlig psykologisk teori. Hans inflytande över psykologin har varit enastående under ett helt sekel. Freud anslöt sig till den naturvetenskapliga traditionen och trodde på lagbundenheter. Den psykiska determinismen, att allt är bestämt av tidigare orsaker, var därmed en viktig princip. Freud menade att allt mänskligt beteende har en mening och en förklaring. Det styrs bland annat av våra erfarenheter samt omedvetna känslor och konflikter. Därmed har vi egentligen inte heller någon valfrihet, eftersom vi inte har kontroll över hela psyket. De bakomliggande faktorerna är dock många och komplicerade.

Enligt Freud är vi alla resultat av vår barndom. Den tidiga utvecklingen är oerhört betydelsefull för vårt psyke och vår framtid. Utvecklingen styrs dels av våra medfödda biologiska drifter, dels av våra relationer till de närmaste, särskilt till modern.

Sigmund Freud delade in psyket i tre delar kallade detet (id), överjaget (superego) och jaget (ego). Detet är psykets primitiva del. Den kan liknas med en neandertalare. Detet ser till ens behov och impulser och detta görs utan hänsyn till omgivningen. På så sätt är detet även likt ett djur som styrs av instinkter och ingivelser. Det drivs av att bli av med den olust som otillfredsställda behov och drifter ger upphov till. Ett spädbarn som känner hunger skriker tills hungern är stillad. Barnet har varken en önskan eller någon förmåga att vänta på maten. Att vilja ha omedelbar tillfredställelse ligger i barnets natur.

Överjaget fungerar som detets motsats och är vad man skulle kunna kalla ängeln i psykets tre delar. Överjaget står för etik, moral normer och ideal, och är vad många kallar för samevete. Överjaget fungerar utifrån en slags idealitetsprincip och spärrar vägen för detet. Ett strängt överjag förhindrar därmed behovstillfredsställelse.

Jaget är förnuftet och rationaliteten, även om målet är, lik detets, att få behovstillfredsställelse. Enligt Freud fungerar jaget efter realitetsprincipen vilket således innebär raka motsatsen till lustprincipen som detet står för. Jaget vill arbeta efter vad som tillhör verkligheten och är realistiskt och tvingas därför att kompromissa mellan detet och överjaget. Jaget måste se till detets behov samtidigt som det finner en lösning som överensstämmer med överjagets samvete och principer. Utöver detta ställer omgivningen krav som jaget ska hantera. Till sin hjälp har jaget försvarsmekanismer som är till för att skydda jaget.


Erik Ponti
Om man ser till filmen ”Ondskan” och huvudpersonen Erik Ponti kan man analysera honom som person ur ett psykodynamiskt perspektiv och sedan försöka se hur hans psykes delar påverkar olika handlingar. Ser man till första halvan av filmen så är Erik en stökig elev och blir relegerad från landets alla kommunala läroverk. Detta gör att hans möjlighet att ta studentexamen endast kan genomföras om han går på internat. Hans mamma tvingas sälja släktklenoder för att Erik ska få råd att gå på en privatskola. Eftersom han tycker mycket om henne och bryr sig tänker han ta skolgången seriöst. Han inser också att detta faktiskt är hans sista chans, sköter han sig inte på internatet, utan blir relegerad därifrån, då ser hans framtid väldigt mörk ut. Allt detta lagras i Eriks överjag som bygger upp hans moral och samvete.

När Erik kommer till den nya skolan blir han snabbt ovän med representanter från elevrådet och han kommer att avsky systemet som präglar hela skolan, kallat kamratuppfostran. Detta leder till en del konflikter där Erik blir förnedrad och retad. Hans detet vill ge revansch på eleverna som han inte gillar. Han vill helst av allt slå dem. Samtidigt vill överjaget inte att Erik ska bli relegerad och hamnar då i konflikt med detet. Lösningen blir att jaget tvingas till att kompromissa vilket görs genom att Eriks behov av revansch får stillas på ett annat sätt som inte riskerar relegering, exempelvis när han vinner skolans simtävling. Då stillas detets behov under överjagets moraliska principer.

Vill man studera Erik Ponti utifrån ett annat perspektiv kan man välja beteendeperspektivet, även kallat det behavioristiska perspektivet. Enligt denna uppfattning är medvetandet omöjligt att studera vetenskapligt, och psykologin bör inriktas mot ett studium av det objektivt observerbara beteendet hos människor och djur. Behaviorismen menar att människors och djurs handlingar kan ses som svar (respons) på yttre påverkan (stimulus). I enklare sammanhang kan man faktiskt ta samma exempel som nämns ovan och sätta in det i ett beteendepsykologiskt perspektiv. Då kan man teoretiskt säga att det Erik gör är på grund av omgivningens påverkan.


Freud och Watson
Sigmund Freud, psykoanalysens fader och John Watson som grundade behaviorismen kan av många uppfattas som helt olika tänkare. Men båda arbetade faktiskt efter någorlunda lika mål. De ville förstå människan för att lättare kunna sätta in dem i ett fungerande samhälle. Freud utvecklade psykoanalysen för att kunna lyfta fram och bearbeta omedvetna konflikter. Watson ville studera mänskligt beteende för att kunna förstå hur människor handlar och därmed kunna förbättra samhället utifrån den nya kunskapen.

Jag tror många kan ha svårt att se likheter mellan det psykodynamiska perspektivet och beteendeperspektivet. Detta är på grund av att perspektiven behandlar olika områden, psykoanalysen ser mer till psykets olika indelningar, ...