Trafikljuset
20734 visningar
uppladdat: 2007-11-13
uppladdat: 2007-11-13
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
I Storbritannien 1927 så skapades det första automatiska trafik ljus. Under senare år har trafiksignaler med glödlampor bytts ut mot signaler med lysdioder. Det först företaget som tillverkade trafik ljus var fiskars. 1961 så skapades det första trafikljuset som var för gående alltså röd/grön gubbe vid övergångsställena. Först så gick trafik ljusen på vanliga glödlampor men efter ett par år så byttes de ut mot lysdioder. Anledningen till det var att de har längre livslängd, förbrukar mindre el och så kunde man se dem bättre.
Hur fungerar trafikljuset?
Trafikljusen styrs från en kontrollenhet som är försedd med ett tidur eller en dator som kontrollerar de/det. Avkännare som sitter under marken berättar till datorn som då kanske slår ljuset till grönt. Den känner hur många bilar som är på väg mot trafikljuset och signalerar till datorn som då bestämmer till vad den ska slå till. Grön/orange/röd. Vissa trafikljus ändrar sin färg vid vissa tider. T.ex. att den slår om från röd till grön efter 1minuts väntan. Sedan efter en minut så kanske den slår tillbaka till röd.
Trafikljusets regler.
Röd: stanna åk ej på röd signal kan leda till olycka.
Orange: kan åka endast om du har hög hastighet när det slår till orange och du är näratrafikljuset.
Grön: du kan åka men håll alltid uppsikt.
Blinkande orange/täckt med en svart påse: var noga och håll uppsikt när du kör det är ett tecken att trafikljuset är ur funktion och det kan gälla i hela korsningen.
Vad innehåller trafikljuset?
Trafikljuset innehåller lysdioder. Det är också en viktig uppfinning det är en sorts mina lampa kan man säga. Den håller över 100 000timmar. Lysdioderna är känsliga för värme, ljusstyrkan varierar med diodens temperatur och de kan lätt överhettas om de inte kyls ordentligt. För att allt detta ska fungera så behövs det elektricitet. Det finns olika sorters sätt att tillverka elektricitet på. T.ex. kärnkraftverk, solpanel, vindkraftverk, vattenkraftverk, Kolkraftverk,
Kraftvärmeverk, Naturgaskraftverk, Oljekraftverk, tidvattenkraftverk, fussionskraftverk.
Elen leds på olika sätt som t.ex. kraftledningar.
Ljuset:
De vanligaste typerna av ljuskällor är glödlampor. Glödlampan är en temperaturstråle. När glödtråden upphettas alltså blir varm till en så hög temperatur att den avger energi i form av synlig strålning. Tråden som då ofta är gjord av volfram förångas vid höga temperaturer, vilket till slut leder till att tråden går av. När elektronerna ska komma igenom dioden så kan den bara åka åt ett håll alltså motsatsen till glödlampan. Så alltså dioden kan också räknas som en säkring så att elektronerna inte kommer igenom den mer än 1gång.
Hur har trafikljuset påverkat oss?
Från den dag då man uppfann det manuella trafikljuset så har man velat göra förändringar alltså göra det bättre. Det första trafikljuset som då var manuellt styrdes av en polisman. Det var alltså en gaslykta. Trafikljuset på den tiden innehöll bara rött och grönt ljus. Det fungerade inte alltså med elektricitet för att den ännu inte hade uppfunnits. Sedan när elen uppfanns så uppfann man glödlampan. Så allts det blev som en utmaning att göra det bättre. Sedan år 1920 så uppfann man det orange ljuset. År 1927 så uppfann man det automatiska trafikljuset. Sen trafikljuset uppfanns så började det minska med alla olyckor som brukade hända. Man höll alltså bättre koll på trafiken med trafikljuset. Det första var alltså manuellt och kontrollerades av en polis. ljusdioden uppfanns 1907 för alltså exakt 100 år sedan
Negativa saker:
Det kostar mycket för skattebetalarna och så slösar det på människans tid. Det höjer även koldioxid halten eftersom den låter bilarna stå allt för länge på tomgångskörning.
Positiva saker:
Det har minskat trafikolyckorna och blivit som en utmaning för uppfinnarna.
Olika trafikljus:
I vissa städer finns särskilda kollektivtrafiksignaler. Dessa signaler är avsedda för fordon i trafik (bussar) samt spårvagnar. Övriga fordon ska inte köra efter dessa signaler. Vid en plankorsning med järnväg sitter det speciella signaler som blinkar med rött sken vid stopp. De här signalerna gäller samtliga trafikanter, även cyklister och fotgängare. Körfältssignaler förekommer enbart på större vägar och främst på bilvägarna med tät trafik. Signalerna upplyser om vilka körfält som är upplåtna för trafik och vilka som kan vara avstängda.
De upplyser också om eventuella byten av körfält. I normala situationer är oftast dessa signaler släckta. När dessa är påslagna betyder det oftast en förändring i trafiken på vägen.
För bilar och tung trafik gäller normalt standardsignalerna. Den signalväxling som visas nedan sker i fyra steg, vilket är det vanligaste förhållandet i Europa. I vissa länder finns istället signalväxling i tre steg. I dessa länder saknas steget röd-gult, och signalen går direkt från rött till grönt. Samtliga trafiksignaler i Sverige följer den vanliga europeiska standarden i fyra steg. Cyklister som befinner sig på vanlig väg är också skyldiga att följa de normala trafiksignalerna. Ibland förekommer dock att cykelvägar korsar en normal väg. I dessa situationer finns speciella trafiksignaler just för cyklar och vissa mopeder. De så kallade cykelsignalerna är lite mindre än de normala trafiksignal...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
-
Inactive member 2019-05-28
Legendariskt
Liknande arbeten
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
Källhänvisning
Inactive member [2007-11-13] TrafikljusetMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8785 [2024-03-28]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera