Polen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Polen har på senare år utvecklats mycket starkt. Tillväxten har ökat i snabb takt och har stora naturtillgångar. Utav de tidigare öststyrda länder är Polen det land som har det bästa läget i Europa.
Utländska investeringar görs i snabbt takt. Vad är det som gör att just Polen har kommit i fokus?

Geografiperspektiv

Klimat
Där Polen gränsar till Slovakien sträcker sig Karpaterna och i västra Polen vid Tjeckien stäcker sig Sudeterna, detta är bergkedjor som innebär stora nederbördsmängder i området. Att det blir stora nederbördsmängder beror på att vatten tas upp av solen från haven, förs som vattenånga mot land och släpper ner det. I bergsområden är det kallare för att det ligger högt upp och vattenångan som strömmar upp för berget kyls och kondenserar d v s kyls av till vattendroppar. Detta gäller inte på läsidan av berget då den fuktiga luften redan har kylts av och fallit ner. Det kan medföra problem som översvämningar i närliggande byar. Polens regn är väldigt surt. Det har ett ph-värde på 4,3! Det beror på de stora luftföroreningarna som orsakas av miljöfarliga utsläpp av trafik och industrier. Frånsett bergskedjorna är Polen ett lågland. Eftersom det är ett sådant lågt landskap kolliderar luftmassor med olika temperaturer så att Polen får ett växlande klimat. Det blir då inlandsklimat på ena sidan landet och kustklimat på andra. Inlandsklimat innebär varma somrar och kalla vintrar. Inlandsklimat har man i södra och västra polen. I nordöstra Polen har man kustklimat. Det innebär en mer jämnare temperatur och inte så stora skillnader mellan årstiderna jämfört med västra och södra Polen. Att det är kustklimat och lite jämnare temperatur är p.g.a. havet som gränsar i norra Polen. Vatten tar lång tid att värmas upp och därför blir landområdena inte snabbt varma på sommaren. När det börjar gå mot höst är vattnet uppvärmt och då håller värmen i sig tills vattnet långsamt kyls av mot vintern. Då vattnet är nedkylt och sedan när det blir vår och sommar tar det lång tid för luften att värmas upp igen. Detta gör att det blir en jämnare temperatur på nordöstra sidan av Polen i närheten av Östersjön. Landområden som inte har nära till vatten har kontinentalt klimat. Det blir kalla vintrar och varma somrar, det är stor skillnad mellan årstiderna jämfört med kustklimat. Landområdena har inget vatten i närheten som utjämnar temperaturen. Ekvatorn sträcker sig längs mitten av jorden. Polen ligger ganska långt norr om ekvatorn men påverkas ändå av ekvatorns värme. Polens södra sida blir därför lite varmare än norra sidan. Varma vindar från söder hjälper också till så att temperaturen blir lite varmare på den södra delen och kalla vindar från Ryssland kommer in i norr och hjälper till så att det blir lite kallare.

Växtlighet
I Polen växer mycket skog som utgör ¼ av landets yta. Skogen används b la för att göra papper och trävaror. Träindustrin ökar i landet samtidigt som skogen minskar. Det är industriernas utsläpp av bl a giftig svaveloxid som gör att skogen dör i stor omfattning och bidrar till luftröroreningarna. Det är särskilt gran och tal som håller på att försvinna. I området Slask (ett område med stora industrier med mycket förorenade utsläpp) är dödligheten av skog stor. Dödligheten påverkar såklart pappersindustrin i landet och för att lösa Polens framtida behov av papper massplanteras mycket skog. Barrskogsbältet sträcker sig över Polen och barrträd är tåliga och tål det växlande klimatet som Polen har på olika delar av landet.

Livsmedelsproduktion
Eftersom Polen är ett sådant flackt land lämpar det sig väl för jordbruk. I bergstrakter är jorden inte tillräckligt bra för att odla bl a potatis i stora mängder. Landet har stora låga ytor i övrigt där jordbruk är etablerade. Landets västra sida är bäst lämpat för jordbruk då det är lite fuktigare än på östra sidan. Jorden blir mer bördig när det är lite fuktigt. Därför är det inte så många som jobbar inom jordbruksindustrin på östra sidan. Jordbruken odlar mest spannmål, särskilt vete och råg och i mindre utsträckning potatis, foderväxter, sockerbetor, oljeväxtfrön, baljväxter, frukter och grönsaker. Många bönder odlar till eget bruk alltså bara en liten del går till försäljning som bara sker inom landet. Detta gäller däremot inte för socker och frukter. Sockerbetor och frukter prioriteras inte i odlingen men är ändå viktiga varor inom jordbruket. Dessa har blivit exportvaror.

Nöt-och grisköttsproduktionen har minskat p.g.a. att priset på fodret till djuren har varit mycket höga under de senaste åren. Polen har länge varit Europas största grisproducent men denna titel hotas om mer nedskärningar sker inom grisköttsproduktionen. Många anställda inom köttsektorn har i och med nedskärningen blivit av med jobbet. Detta medför ökad arbetslöshet och kostnader. Stora nedskärningar har också skett i antalet får och höns.


Naturtillgångar och enrgiresurser
Polens största naturtillgång är kol. Kolet är en viktig exportvara då kolet utgör mer än 6% av all export. Kolet eldas för att göra energi. Koleldningen bidrar tyvärr till konsekvenser. Eldningen är den största orsaken till den förorenade luften. Detta har sedan lett till bl a skogsdöd, hälsan har försämrats och det kan även ge upphov till surt regn vilket försämrar växlighet och djurliv. De senaste åren har Polen lagt ner många kolgruvor p.g.a. föroreningarna. Olja och gas har Polen till stor del importerat från Ryssland. Överskottet på elektricitet som blir när kol eldas exporteras till Sverige, Ukraina, Vitryssland och Tyskland. Koleldade kraftverk är huvudproducenterna till all elektricitet i landet. Behovet på naturgas ökar i världen och även i Polen. Polen ser först till att försöka tillgodose landets befolkning med sina egna resurser men deras naturgas räcker inte långt. De måste importera naturgas från bl a Ryssland. De försöker dock att minska på importerna. Polen har betydande naturtillgångar som stenkol, brunkol, naturgas och i mindre mängder råolja och järnmalm. Exporten av stenkol har länge varit av grundläggande vikt för ekonomin. Det bränslet går till landets hus och annat. I första hand går det till befolkningen i landet och i andra hand exporteras det om de inte behöver allt. Däremot måste järnmalm och råolja importeras i stora mängder. Kopparfyndigheterna anses till sin storlek vara de femte eller sjätte i världen, och svavelförekomsterna är bland de rikaste i Europa. I landet finns också zink, bly, nickel, kobolt och krom, bergssalt, kaliumsalter, fosfater, lera, krita, kvarts, skiffer och marmor. Drygt en fjärdedel av Polens yta täcks av skog, som förser trä- och pappersindustrin med råvaror. Polens luftföroreningar skadar skogen och nu försöker man att plantera skog i stor omfattning så att man kan ha pappersindustrin kvar.

Försörjning i landet
Arbetslösheten var stor när massuppsägningar skedde inom tobaksindustrin, kolproduktionen och oljeraffinaderier. En ökning av anställda skedde istället inom vattenrening och fastighetsbranschen då den hotade miljön började uppmärksammas och befolkningens behov av bostäder ökade. En stor del av landets befolkning jobbar inom jordbruket. Jordbruket är viktigt för exporten men även för att landet ska förbli självförsörjande med de grödor som jordbruket producerar. Många arbetar också i kolindustrin. När kolet ska försörja hela landet krävs kolfyndigheter men även arbetskraft. Därför jobbar många människor i stenkols-och brunkolsindustrin. Inom nöt och grisköttsproduktionen jobbar också en stor del av befolkningen. Där har man sagt upp en del men det är fortfarande många som jobbar inom den sektorn.
Ca 37% av Polens befolkning jobbar inom tjänstesektorn. Många utländska företag har sina företag i Polen då Polen har billig arbetskraft. Därför är det många som jobbar även inom tjänstesektorn. Turism är också en viktig inkomstkälla för Polen. För turister erbjuder Polen flera historiskt intressanta städer, gröna skogar och sporter av olika slag. Turismen har inte så stor betydelse i Polens ekonomi då industrierna och jordbruket drar in mest pengar.

Samhällsperspektiv
Rikt eller fattigt?
En lång tid hade kommunisterna makten i Polen. Landet var väldigt fattigt. Under den perioden importerade Polen nästan alla livsmedel från utlandet. Detta gjorde att landet skulle vara i kris om inte importen fungerade. Under den tiden ökade skulderna till andra länder kraftigt. Sedan 1990 har det ekonomiska systemet förändrats. Polens dåvarande finansminister Leszek Balcerowicz gjorde en plan som skulle vända Polens sjunkande ekonomi. Planen gick ut på att staten skulle tillåta att företagen inte längre måste ägas av staten utan industriägare och egenföretagare m m skulle få möjligheten att äga en affär eller företag själva. Det skulle även bli en friare prissättning d v s att företagarna själva fick bestämma priser på sina varor. Innan hade nämligen staten ägt alla företagsverksamheter och industrier och bestämt alla priser på varorna som såldes. Planen genomfördes och Polens ekonomi började förbättras. Landet blev snart ett utav de länderna i Europa vars ekonomi ökade mest. Industrier och företag strömmade in i landet. Landets totala konsumtion ökade. Bruttonationalprodukten ökade. Eftersom Polen var så väldigt fattigt jämfört med t ex Sverige så innebar inte förbättringarna att landet med ens blev rikt och att invånarna blev rika. Det som hände var att färre var utfattiga, några få blev rika och landets ekonomi förbättrades. Fortfarande är det mycket stor skillnad på levnadsstandarden i Polen jämfört med västeuropeiska länder. Många av Polens invånare är fortfarande fattiga och stora delar av industrin och jordbruket är fortfarande outvecklat jämfört med västeuropeiska länder.

Bruttonationalprodukten är värdet av ett lands totala konsumtion av produkter och tjänster plus värdet av bruttoinvesteringar plus värdet av exporten minus importen under vanligtvis ett år. Av 183 granskade länder i världen ligger Polen på 24 plats då man har räknat ut värdet av bruttonationalprodukten.
Året 2005 höjde man inkomstskatten med 50 procent för de personer som har de högsta inkomsterna i landet. Det drabbade 4000 st polacker. Skattebetalare med relativt hög lön betalar nu 40 % av inkomsten i skatt. De som har medelnivån på sin lön betalar 30% i inkomstskatt medan de som har relativt låg lön betalar 19 % av lönen i skatt. Skatten går till vägar, sjukvård, skola och utbildning m m precis som i Sverige. Den största delen av skatteintäkterna går till sjukvården och sociala utgifter d v s utbetalningar till arbetslösa, föräldrarlediga, bostadslösa och andra bidragstagare. Det är för att människor med dålig ekonomi ska få pengar till det de behöver.
Ett demokratiskt Polen
Polen är en demokrati som har tvåkammarsparlament. Det är regeringen som är uppdelat i två delar med olika ansvarsområden och olika uppgifter. I Polen väljer man till s k a kammaren. De har olika partier som sitter i de två kammarna. Genom att man väljer vilket parti som man vill ska representera ens egen åsikt i just den kammaren har man chans att påverka vilka som ska ha makten. De olika kammarna bestämmer om olika frågor så man har möjlighet att rösta på två olika partier till de olika kammarna om man vill. Detta sker genom allmänna val vart fjärde år där allas röster är lika mycket värda. De två kammarsparlamenten heter Sejm och Senaten. Valen till Senaten sker genom marioritetsval där de partierna som har fått flest röster får flest platser i kammaren o s v. Medan valen till Sejm sker enligt ett proportionellt valsystem. Proportionellt innebär t ex att om när antalet röster ökar dubbelt så mycket än förut ökar även partiets platser i kammaren dubbelt så mycket. Men dock måste partiet ha fått 5 % av folkets röster för att få platser i kammaren.

Presidenten väljs genom allmänna val d v s att alla har rätt att rösta där också allas röster är lika mycket värda, detta visar på att Polen är en demokrati eftersom de väljer styre på detta demokratiska sätt. Efter kommunismens fall 1989 har polackerna yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Presidenten har en ämbetsperiod på fem år. Den nuvarande presidenten heter Lech Kaczynski och han valdes i juni 2005. Makten ligger i regeringen s.k. ministerrådet och presidenten. Även utrikespolitik sköts av ministerrådet. Presidenten delar makten med de tvåkammarsparlamenten sejm och senaten. Presidenten väljs dock inte i samband med valet till kammarna. Nu på senare år har landets politik varit stabil då politikerna samarbetar och försöker tillsammans ge Polen en trygg och säker framtid. De skapar opinion på rättvisa sätt. Plötsliga politiska vändningar har inte skett i stor utsträckning på senare år. Förtroende för den styrande makten är viktigt för att landet som helhet ska fungera. En styrande makt som använder makten på fel sätt, motsatta sätt som befolkningen vill skulle göra att landet fick ytterliggare politiska problem. Befolkningen har gjort en demokratisk röstning på vilka som ska styra landet och därför är det befolkningen som avgör hur landet ska styras (genom att rösta på olika partier). Att landet styrs demokratiskt gör att alla har möjligheten att påverka landets styre och hur landet ska styras. Detta gör att samhället styrs så som majoriteten av invånarna vill. Landet har gått från att makten har styrt befolkningen och landet till att befolkningen styr makten och landet. Genom befolkningen kan man bestämma vad pengar ska gå till, vad landet ska satsa på m m. Den styrande makten har som inriktning att t ex ge mer pengar åt skola och minska de sociala bidragen vilket kan få stora konsekvenser för den som är arbetslös eller bostadslös. det kan bli svårt att klara sig utan ekonomiskt stöd när man inte har ngt arbete. Det kostar att vara omtänksam mot ett helt land. Befolkningen röstar på vad makten ska lägga pengarna på, vad som skall prioriteras. Ska pengarna minskas inom skolan och läggas på något annat, ja då får man fundera på vilka konsekvenser det kan få.. Framtidens ungdomar kommer kanske inte att få tillräckliga möjligheter till god utbildning ha tillräckliga kunskaper och många har svårt att få jobb.

Sjukvård
På senare år har sjukvården förbättrats och de har inte längre brist på läkemedel. Men den offentliga sjukvården har fortfarande stora brister. Sjukvården betalas med skattepengar. Sjukvård, tandvård och skolor är gratis men kvaliteten inom den offentliga sjukvården är inte så hög. De saknar fortfarande mycket modern utrustning, de allmänna sjukhusen har ofta för lite plats för att fylla patienternas behov, många sjukhus är mycket slitna och väntetiderna är ofta mycket långa. Alla har rätt att få offentlig sjukvård och den betalas med skattepengar.

Det är en stor skillnad mellan privatvården och offentliga sjukvården. Privatkliniker öppnas i allt större utsträckning. De har hög kvalité på sin sjukvård men det är inte många som har råd med den sjukvården för att kostnaderna är mycket höga. Polackerna har länge haft tillgång till exklusiv och snabb vård, så länge de har pengar.

Konsekvensen av de långa väntetiderna inom den offentliga sjukvården blir att många polacker tvingas vara sjuka länge innan de får vård. Har man mycket pengar är dock detta inget problem då man kan köpas sig privat sjukvård snabbt.
Utbildningsmöjligheter
Sedan det kommunistiska styret avgick har Polens högskolor, gymnasium och universitet ökat i antal.
Vid sju års ålder börjar man grundskola då man måste gå i grundskolan i sex år. Sedan går man på gymnasium i tre år. Grundskolan och gymnasiet är obligatoriskt. Efter gymnasiet är det frivilligt att hoppa av. För de som vill finns högskoleutbildningar i ett flertal storstäder. Utbildningsmöjligheten finns för alla och alla barn har rätt att gå i skola i sex år. Skolan kostar heller ingenting så även de som har en begränsad ekonomi har möjlighet att gå i skolan. Skattebetalarnas pengar går delvis till att betala skolan. På det här sättet kan alla barn gå i skola oavsett förutsättningar. 98 procent av Polens barn gick i grundskola 2000 och läs-och skrivkunnigheten var på nästan 100 procent d v s nästan alla kunde läsa och skriva. Det är ett bra tecken på att barn och ungdomar i Polen får en tillräckligt bra utbildning. Privata skolor har ökat enormt mycket i antal under de senaste åren och även om priserna för privata skolor är höga så är de privata skolorna efterfrågade. Utbildningskvalitén har ökat bland Polens barn och ungdomar under de senaste åren och alltfler väljer att fortsätta läsa på högskola och universitet. Att många slutar efter gymnasiet gör att en stor del av befolkningen saknar tillräckliga kunskaper för att lyckas i arbetslivet. Konsekvenserna för Polen är att det kan bli svårt utveckla nya avancerade tekniker för bl a produkter och tillverkning. Det kan innebära att det tar lång tid för Polen att öka levnadsstandarden till västeuropeiska länders nivå. Det är bl a därför Polen har billig arbetskraft och många människor får då jobb som t ex industriarbetare, tjänsteman på utländska företag

Arbetslösheten är ett stort problem i Polen. 20 % av BNP var arbetslösa 2005. Arbetslösheten är större på vissa delar av landet. I Warszawa ligger arbetslösheten på 15 % medan på gränden mellan Tyskland och Polen visar siffrorna på 30 %. Förtidspensionering, privatisering av företag m m har gjort att Polens har den minsta andelen av befolkningen sysselsatta i Europa. För att lösa denna kris är lösningen enkel: öka sysselsättningen . Att de unga har hög utbildningsnivå och kunskaper att ligga i framkant i tekniken gynnar Polen och dess ekonomi. Om Polen får fler unga med högklassiga tekniska kunskaper bidrar detta till en stark konkurrenskraftig kompetens inom tex den högteknologiska sektorn. Därför så tycker jag: att Polen skall satsa på utbildningen för ungdomar! Arbetskraft inom bl a sjukvården kommer att efterfrågas i Polen vilket kommer att kräva utbildad personal.
Demokratiseringen av Polen och Östeuropa innebar inte bara positiva konsekvenser. Säkerheten var länge uppskattat bland en del av folket innan de gick med i EU och innan Berlinmuren revs. Eftersom många människor i Polen är fattiga är det också många som ser sin utväg i kriminalitet. En stor del av befolkningen har låga löner vilket gör att mutor är vanliga. Den gamla säkerhetstjänsten utövade mycket större kontroll på befolkningen än den gör i dag. Idag är polis- och rättsväsendet ganska likt det svenska men kriminaliteten är mycket större i Polen än i Sverige. Vissa polacker tycker att det var bättre förr. Förr var det vanligt med spioneri på den egna befolkningen och det tyckte inte befolkningen om så säkerheten förr hade inte bara positiva effekter. Jag tycker att det är svårt att hitta en lösning på problemet med kriminaliteten men det är också en mycket viktig fråga. Det påverkar företagsamheten i landet negativt med stor kriminalitet och mutfenomenet och det påverkar även befolkningen i allmänhet eftersom de känner sig osäkrare. Jag tror att lösningen är minskad arbetslöshet eftersom det leder till att allt färre behöver söka kriminella vägar för att försörja sig. Grunden till minskad arbetslöshet är utbildning då fler kvalificerad arbetskraft då inte behöver importeras.
Social trygghet
När man betalar skatt betalar man även för arbetslöshetsförsäkringen. Om man är arbetslös får man arbetslöshetsersättning men man måste ha jobbat i ett år före man blev arbetslös.
Om ett barn är sjuk och är under 14 år har man rätt att få 80% av den lön man tjänar i vanliga fall.
Man får dock bara ersättning i 14 dagar per år.
Om man får barn kan man vara föräldraledig och vara hemma med sitt barn och samtidigt få föräldraersättningar och barnbidrag. Ju fler barn man får desto mer barnbidrag får man.
Slutsats
Jag vet inte exakt hur mycket av skatteinkomsten som Polen har satsat på utbildningen men det är uppenbart att det behövs mer. Jag har insett att Polens fokus för att utvecklas har legat mest på export. Jag tror på att kunskaper kan hjälpa Polen att hitta en väg till utveckling. Tekniken utvecklas i snabb takt i övriga världen, Polen behöver hänga med. Vad beror det på? Brist på kunskap. Just dom sakerna som betalas med skatt är i stora behov av mer pengar. Om bara utbildningen prioriterades och många fler studenter får högklassiga kunskaper så att de kan skaffa sig bra jobb med bra lön kan inkomsten av skatten höjas och då kan mer pengar gå till att satsa på skola och sjukvård. Jag ser detta som en av lösningarna till den ökade arbetslösheten. Ekonomin, skolan och sjukvården kan också förbättras i Polen på detta sätt.
I Sverige har vi många som betalar mycket i skatt och staten får in mycket pengar varje år som kan delas ut till skolorna, sjukvården m m. Att vi har många skattebetalare som betalar mycket i skatt beror på att kunskaperna är höga och välbetalda jobb finns. Skolorna har god utbildnings kvalité och sjukvården fungerar bra. Polen har långt kvar för att komma upp till den nivån i levnadsstandar som vi, en bra början kan vara utbildning.

Att styra landet med bl a ett tvåkammarsparlament tror jag är bättre än vårt system. Då kan man välja till två olika kategorier frågor vilket gör att det känns som man har fler chanser att påverka. Det är som att man får vara med och uttrycka sin åsikt om två olika saker två gånger! Man har chans att påverka vilket parti som ska representera min åsikt om de frågorna och vilket parti som ska representera min åsikt om de andra frågorna. I Sverige väljer vi ett parti i riksdagen som ska representera vår åsikt och genomföra det. Med Polens system skulle jag kunna rösta på ett parti och deras sätt att lösa vissa frågor på och rösta på ett annat parti i andra typer av frågor.

Polen har ett centralt läge i Europa vilket innebär att landet lätt kan exportera och importera varor från andra länder. Det tycker jag är en stor fördel för landets utveckling. Att ha goda kommunikationer och kontakter med andra länder är också bra för att landets utveckling.
Länge har Polens viktigaste export varit kol eftersom de har stora kolfyndigheter i landet. Även andra mineraler tas till vara och exporteras. När kolet eldas så släpper industrierna ut väldigt mycket föroreningar som tar stor skada på det som Polen länge har haft nytta av, skogen och naturen. Även Polackernas livslängd har förkortats till ca 76 år! Det är heller inte bara Polen som påverkas utan många angränsade länder har påverkats av den förorenade luften. Kan man elda kol miljövänligt? Den frågan har Polen redan arbetat med men den borde uppmärksammas mer eftersom det inte har skett någon större förändring. Om man kan elda kol miljövänligt är det pengar som är förutsättningen för att genomföra operationen. Om de skulle minska koleldningen och lägga ned kolgruvor, skulle landet då hamna i ekonomisk kris? Att satsa på gris- och nötköttsproduktion och mer export av potatis och alla de grödor som jordbruken odlar skulle kanske vara en lösning. Polen har trots allt en väldigt bra förutsättning för ökat export av jordbrukets grödor.
Jag tycker att Polen måste ställa sig frågan nu eller inom en snar framtid: Är det värt att riskera miljön, skogen, hälsan och maänniskors livslängd för att elda med kol?
I Sverige har vi satsat mycket pengar på miljövänliga produkter t ex bilarnas utsläpp är inte längre lika miljöfarligt som innan, kärnkraftverken har minskat i antal och vi har istället utökat vattenkraftverken och vindkraft. Detta kunde vi göra för att vi hade pengarna, Polen är väldigt fattigt i jämfört med Sverige så det är tveksam tom de har råd med att göra den investeringen. Att satsa på jordbruk och att öka gris- och nötköttsproduktionen räcker inte för att täcka den kostnaden.

Att de har tagit 50 procent skatt från dem som har relativt höga inkomster bror på att Polen ska bli rikt som land och på det här sättet blir det en utjämningseffekt. De har då pengar att lägga på dem som behöver dem och då blir samhället lite mer jämlikt, rättvist. Att alla har rätt till tak över huvudet och mat ses som en självklarhet. Men om inte pengarna finns så är det ingen självklarhet. Polen har valt att ta det från dem som tjänar mest i landet. Jag tycker att det är en bra metod. Polen har i och med att de tagit tag i ekonomikrisen blivit mer ekonomiskt oberoende d v s rikare men de har fortfarande en bit kvar till att bli lika rikt som t ex Sverige, Frankrike, England, Tyskland m fl.

Att vända en Polens dåliga ekonomi och snabba på utvecklingen av moderna tekniker har politikerna länge kämpat för. Men utvecklingen kanske gick lite för snabbt. Politikerna har varit fokuserade på att Polen ska bli ett framgångsrikt land med en bra ekonomi men de glömde bort att vara lojala mot befolkningen. Att ha förtroende för politiker och de som har makten är viktigt. Politikerna gjorde vågade planer och idéer om Polens utveckling utan att tänka på konsekvenserna för folket. Folket tvivlade på den snabba utvecklingen. Planen var inte långsiktigt säker, det oroade folket. Den snabba utvecklingen lämnade efter sig missnöje för den styrande maken. Med den ökade arbetslösheten, mutskandaler och den drastiska utvecklingen undrar jag om folket fortfarande har förtroende för den politiska makten. Jag skulle inte ha haft det.

I och med Polens inträde i EU kommer kraven från EU-länderna på Polens miljöarbete att tydligare uttalas. Det kan innebära att EU-medlemsländerna är pressas till att ge mer ekonomiskt stöd till Polen för att minska föroreningarna eftersom detta påverkar många andra länders klimat men också hela den globala atmosfären.Detta är naturligtvis bra tycker jag då föroreningarna från Polen är allas vår angelägenhet och det räcker ju inte med att vi har bra reningsanläggningar om inte vår nära granne i söder har det.

Jag tror att Sverige hyr in billig arbetskraft från Polen inom många områden.
I byggbranschen förekommer det ganska ofta. Eventuellt fortsätter detta men i något mindre omfattning om det finns jobb inom byggindustrin i landet t ex för att bygga bostäder. Med mina nya kunskaper om Polen skulle jag vilja ändra detta förhållande.
Jag tycker det är viktigt att den arbetskraft som finns i Polen inom t ex byggbranschen inte skall lockas till Sverige för arbete här med högre löner och bättre arbetsvillkor. Polen behöver all arbetskraft de kan för att utveckla landet i rätt riktning. Det är inte heller bra för Sveriges byggbransch att polska byggnadsarbetare accepterar en mindre lön (men för dem relativt hög) då detta sänker anseendet för den yrkeskategorin.

Att Polen har många utländska företag är både positivt och negativt tycker jag. Det är positivt på så sätt att det ger arbetstillfällen i samband med etableringen av företaget och även kan bemanna tjänstemannabehovet inom företaget, men Polen blir beroende av vad ägarna till företagen vill och staten har mycket stora svårigheter att med sina medel påverka näringslivsklimatet.

Tittar man på Polens utbildningssystem kan man se att det är ganska likt Sverige. Vi börjar egentligen också vid 7-års ålder (även om vi börjar i förberedande klass vid 6 år) men vi har en 9-årig grundskola jämfört med Polens 6-åriga grundskola. Deras gymnasieutbildningar är på 3 år och hos oss i Sverige kan den variera mellan 3 och 4 år. Förr hade vi också 2-åriga utbildningar på gymnasienivå.
Numera är det en stor andel ungdomar som läser vidare efter gymnasiet här i Sverige emedan man i Polen fortfarande har en stor andel ungdomar som slutar efter gymnasiet och inte läser vidare på univ...