Njurarna - blodets filter

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Det skulle vara märkligt om det inte skapades oönskade sopor i den mänskliga kroppen som måste försvinna bort med tanke på de många och stora kemiska utvecklingsförloppen. En av de viktigaste oönskade soporna är vatten. Vatten får vi ut genom t.ex. Svett. Den viktigaste utsöndringen går dock genom njurarna. De två reningsorgan som ligger på den bakre bukväggen.

Vi har två njurar. Hos en vuxen människa väger njurarna 150 g var och är 12 cm långa, 6 m breda och 3 cm tjocka. Varje njure är ungefär lika stor som en halv knytnäve. Vid genomskärning av en njure syns tydligt två olika skikt, ett yttre, färglös lager som kallas för barken och ett mörkare avgränsad del, märgen som är fylld av rikt förgrenade blodkärl.

Hos en vuxen person passerar mer än 1400 liter blod genom njurarna(1) varje dag. Allt blod i kroppen går förbi genom njurarna ungefär 20 gånger i timmen, 1.2 liter blod per minut. Blodet kommer in genom njurartärerna(2) och renas så att de flesta oönskade soporna från ämnesomsättningen försvinner. Varje timme renas 4 liter. Filtrerat blod går tillbaks till det stora kretsloppet genom njurvenerna(3). Njurenheter, s.k. nefron, genomför reningsprocessen. I varje njure finns det mer än 2 miljoner nefroner. Varje nefron består av glomerulus, ett boll liknande klent rör (kapillärnystan) och ett nätverk av rör. Dessa nefroner tillverkar en stark koncentrerad lösning av kemiska ämnen som kallas urin. Urinen är en vattenlösning som innehåller urinsyra, salter och andra lösliga avfallsämnen. Denna lösning är skadlig för kroppen om den inte avlägsnas. Urinen strömmar från nefronen ned i njurbäckenet(4) och ut i urinledaren(5). ”Vågor av muskelkonraktioner längs urinledarna tvingar urinen mot urinblåsan”(6). På grund av den varaktiga påfyllningen blir blåsan större och större, tills den innehåller ungefär 0,5 liter urin. ”Runt blåsans utlopp(7) reglerar vattenkastningen.”

Årligen görs 110-150 operationer kopplade till njurar. De senaste åren har ca 40 % av njurarna kommit från levande och resten från avlidna donatorer, därför råder det stor brist på njurar för överföring från en individ till en annan. De sjuka patienter som väntar på en överföring av en njure från en precis avliden donator väntar oftast 3 år. En njure från en levande givare är därför mycket betydelsefull.

Det självklart fler fördelar med att få en njure från en levande givare. Några av dessa är:

* Mottagaren får en garanterat frisk njure med en hög kvalité
* Mottagaren behöver inte vänta länge
* Överföringen av njuren sker då patienten är i bästa möjliga hälsotillstånd

Resultatet visar att patienter som får en njure från en levande donator har större chans att njuren fungerar på längre sikt.



Sjukdomar i njurar och urinvägar
Njursvikt

Alla typer av njursjukdomar/njurproblem leder till samma resultat: t.ex. njurarna tappar förmågan att ta hand om kroppens vätske- och saltbalans. Vilket ofta leder till att den insjukne mår illa och drabbas av hjärtsvikt. För att patienten ska drabbas av njursvikt måste båda njurarna vara skadade.

Orsakerna kan finnas i:

• I själva njurarna
• I ledet innan blodet når njurarna
• I urinvägar som leder från njurarna

Besvärliga diarréer, kräkningar, stor vätskeförlust och stora blödningar är några av de olika slags orsaker som den insjukne får. De sjukdomar som sitter i själva njurarna och som kan orsaka till njursvikt är njurinflammation, diabetisk njursjukdom och njurkärlssjukdom. Njursvikt kan även förekomma om urinflödet stryps.
Bara i Sverige drabbas det ca 600 personer av njursvikt årligen. För många blir dialys det enda alternativet av behandling. Antalet sjuka ökar varje år.

Förutom njurförgiftning(Uremi) ger njursvikten en rad andra problem i kroppsfunktionerna.
Några av dessa är:

Typ av förändring Följder

Ämnesomsättning och saltbalansen störs Risk för hjärtrytmstörningar
Hjärtat och cirkulationen påverkas Domningar och smärtor i benen
Musklerna påverkas Svaghet i musklerna


Njurcancer

Två procent av alla cancer dödsfall är relaterade till njurcancer. Det allra vanligaste sättet att märke sjukdomen är när patienten märker att han/hon har blod i urinen. Vid en undersökning av buken kan läkaren känna svullnad på njurens plats.

Enligt cancerfonden har antalet drabbade av njurcancer minst de senaste tjugo åren. Det flesta drabbade är 60 år eller äldre. Fortfarande vet man inte riktigt vad orsaken till njurcancer är. Flertalet undersökningar har visat att rökning ökar risken till njurcancer. Även fetma kan öka risken för denna typ av sjukdom. Fortfarande pågår det forskningar om detta för att få bättre lärdom.