Språksociologi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I den svenska akademins ordbok definieras språksociologi som en vetenskapsgren, som utforskar förhållandet mellan språk och samhälle. Vi formas till de individer vi är genom våra kontakter med andra människor. Det språk, eller den dialekt vi talar, avslöjar en stor del av vår identitet eftersom det visar varifrån vi kommer och avspeglar vår sociala och yrkesmässiga tillhörighet.

Det finns olika språkvarianter som är direkt knutna till specifika grupper. Dessa gruppspråk har vuxit fram för att förstärka vi-känslan och markera avstånd till personer utanför gemenskapen. Många yrkesgrupper bildar gruppspråk, det kallas yrkesjargong. Språket skapas med hjälp av fyndiga uttryck och fackord som hör till branschen. Under 1500-talet bildades ett riksspråk, det var de världsliga och kyrkliga makthavarnas språk. Så småningom blev det ett offentligt språk både i tal och skrift. Riksspråket användes av myndigheter, kyrkor, beslutande församlingar, skolor och universitet. De som inte hade gott ekonomiskt ställt, kunde inte betala för utbildning och böcker och därmed lärde de sig inte det offentliga språket, som innebar makt och inflytande.

Språket varierar beroende på vilken klass eller socialgrupp man tillhör. Enligt forskare, var det först på 1960-talet som intresset för språket som socialt gruppmärke vaknade. Genom studier har man konstaterat att de högre socialgruppernas tal ligger närmast standardspråket. I texten framgår det att medelklassens barn är de som har de bästa förutsättningarna att klara skolan och behärska det offentliga språket.

Ungdomarnas språk skiljer sig från den äldre generationens. Ungdomar samtalar i ett högre tempo, avbryter ofta varandra, talar samtidigt, byter ämne innan föregående ämne avslutats. De använder sig utav ett uttrycksfullt och beskrivande språk. Svordomar och slanguttryck används ofta och att hitta på öknamn och utfyllnadsord är vanligt förekommande. Ungdomar ger stort uttryck för sina känslor och åsikter i sina samtal och ger mindre plats för sakliga beskrivningar och argument. I gymnasieskolan börjar ungdomarnas tal att närma sig ett vuxet talspråk. Ett exempel på ett ungdomsspråk är Rynkebysvenskan som talas i Rynkeby som är en invandrartät förort norr om Stockholm där många språk och kulturer möts. Det fungerar som en markör utåt och är en sammanhållande kraft i gruppen. Rinkebysvenskan talas bland ungdomar och är en svensk dialekt med inslag från invandrarspråk. Liknande dialekter pratas bland ungdomarna i bl.a. Alby och Rosengård. Man skulle kunna tror att Rinkebysvenskan beror på bristfälliga kunskaper i svenska, men så är det inte. Ungdomar som talar Rinkebysvenska verkar också kunna tala en mer standardbetonad variant av det svenska språket.

Enda från födseln påverkas vi omedvetet av uppfattningar och traditioner som genomsyrar det samhälle som vi lever i. Därmed uppstår de kvinnliga och manliga könsrollerna. Språkforskare har upptäckt många olikheter mellan kvinnors och mäns sätt att berätta. Kvinnor talar snabbare med färre pauser och tvekljud, de brukar levandegöra och dramatisera det de berättar. De har ett mer vårdat uttal och ordval, och är försiktigare i sina uttalanden, använder ofta frågor istället för påståenden och garderar sig gärna med ord som kanske, väl och nog. Orsakerna till skillnaderna är inte självklara. Det är oklart varför kvinnor har ett mer skriftspråkligt och standardiserat tal. Det kan förklaras med att de vill markera en fin ställning på samhällsstegen eller att det ”rena” och ”fina” språket är helt enkelt något som kännetecknar den attraktiva kvinnan. Det finns en myt som säger att kvinnor talar väldigt mycket, men det är inte riktigt sant. I offentliga sammanhang såsom på företag, i skolan, föreningar mm. dominerar män i tal. I ett sammanträde tar männen mer tid på sig i sina inlägg, de använder krångligare och mer offentligt språk med svåra ord. Då män talar verkar de vara säkra på sin sak och framför sina påståenden rakt av.

Enligt litteratur är det vanligt att kvinnor får mindre uppmärksamhet i samhället och har ofta svårt att bli tagna på allvar. Däremot män vill tala en i sänder och vill tala färdigt i lugn och ro, som man gör på ett ordnat sammanträde. Kvinnor har däremot en god förmåga att lyssna., deras samtal följer inga formella regler, alla hjälps åt och associationerna avlöser varandra. För en manlig betraktare kan den här samtalsformen upplevas som ostrukturerad medan en kvinnlig betraktare kan uppleva samtalsformen som givande.

De manliga och kvinnliga språkrollerna präglas av könsrollerna från barndomen. Redan från babystadiet tilltalas flickor barnsligare än pojkar. På dagis och i skolan är det pojkarna som är livligast och dominerar. Flickorna är mer passiva och följer regler. Däremot pojkar bryter gärna mot regler för att vinna uppmärksamhet. Enligt en undersökning talar pojkar dubbelt så lång tid i skolan som flickor. Man har konstaterat att om pojkar talade lika mycket som flickor, kändes det som om flickorna dominerade.

Historiskt har kvinnan ansetts vara det svagare könet. Det dröjde ända till år 1963 innan en ogift kvinna blev myndig, och det var först 1921 som kvinnorna fick rösträtt. Alla Sveriges regeringar har varit mansdominerade ända fram till 1990-talet. I storföretag är det undantagsvis kvinnor som innehar vd och styrelseposter idag.

Slutsats:

Språket är en viktig del i samhället och vår personlighet. Det skapar samhörighet och markerar skillnader mellan män ock kvinnor. Genom språk kan människor identifiera sig i olika grupper och känna samhörighet. Språket är ett kommunikationsmedel och vi är beroende av: utländskt, tecken- och kroppsspråk. Utan språket skulle vi vara ointressanta ”varelser”. Människor vill gärna markera sin ställning bland annat med hjälp av språket. På 1500-talet var Rikssvenskan en språkvariant som innebar makt och inflytande. Jag tycker att det var orättvist att inte alla människor hade rätt att lära sig riksspråket på grund av ekonomiska skäl. I Sveriges moderna samhälle har alla möjligheter till utbildning, men vägen dit är inte alltid lätt. Man kan fortfarande se att vissa klasskillnader när det gäller ekonomiska förutsättningar finns kvar i samhället.

I dagens samhälle börjar språket få större svängrum. Språket har kommit människor närmre och börjar förena sig med själen, och formas efter individen istället för efter en språklig lagbok som säger vad som är språkligt rätt eller fel. Att använda sig utav språket för att förena sig med själen, som många ungdomar gör, kan vara både positivt och negativt. Då ungdomar pratar t ex. rinkebyssvenska kan de få problem att göra sig förstådda och det är inte bra vid t.ex. en anställningsintervju. Däremot om ungdomar väljer att använda språket på rätt sätt som framhäver deras personlighet har de större möjlighet att hitta rätt i livet.

Förr i tiden hade kvinnor lägre ställning i samhället. Idag har situationen blivit bättre, dock kvinnor diskrimineras fortfarande ...