Kronisk lymfatisk leukemi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Jag har valt att skriva om kronisk lymfatisk leukemi, eftersom att jag inte har någon blekaste aning om vad det är. Allt jag vet är att det är en blodsjukdom som drabbar väldigt många. Jag har alltid tyckt att det är kul med blod, så det blev lite extra intressant när jag fick veta att det fanns ganska mycket information i just detta område.

Bakgrund
Kronisk lymfatisk leukemi är en sorts cancer där det produceras för många vita blodkroppar, lymfocyter. Blodkropparna samlar upp sig i benmärgen, blodet, lymfvävnaden och andra organ i kroppen. Den här sjukdomen förekommer för det mesta på äldre, normalt vid 50års åldern. Sjukdomen anses vara obotlig, men det finns flera behandlingsmetoder, t.ex. remiss till medicin-, hematolog eller onkologklinik för fullständigande provtagning med märgundersökning och ståndpunkter till behandling.
(http://www.praktiskmedicin.com , http://sv.wikipedia.org, http://www.schering.se)

Frågeställningar
Vad är kronisk lymfatisk leukemi?
Varför är leukemi en cancer?
Hur undersöker man sig?
Vad har sjukdomen för orsaker, symtom, diagnos och behandling?
Kan man bli botad?
Vilka biverkningar finns det?

Metod
Jag använde mig utav Internetkällor eftersom att det inte stod någonting alls om sjukdomen i boken vi har.



Kronisk lymfatisk leukemi
Leukemi kommer ursprungligen ifrån det grekiska språket och betyder vitt blod. Blodet innehåller för mycket vita blodkroppar, och vid leukemin är det de vita blodkropparna som är drabbade utav cancer. Leukemi är inte en sjukdom utan många olika sjukdomar med olika prognoser och olika behandlingar. De delas upp i två huvudgrupper, akut leukemi och kronisk leukemi som sedan delas upp i myeloisk och lymfatisk leukemi. När man delar in de olika delarna så kollar man främst på vilka blodceller som är drabbade och i vilket stadium av sin utveckling de blir sjuka. Den kroniska leukemin drabbar vanligast de äldre personerna, när man börjar komma över 30års åldern, mer än hälften av de insjukna är över 60 år. Den kroniska myeloiska leukemin är det ca 100 personer per år som insjuknar i, de vita blodkropparna vid namnet granulocyter är sjuka. Vid den kroniska lymfatiska leukemin är det ca 400 personer per år som insjuknar, och här är det de vita blodkropparna vid namnet lymfocyter som är sjuka.

Blodet
En vuxen människa som väger ca 70 kg har fem liter blod, av dessa fem liter är tre liter plasma som är en genomskinlig vätska och två liter består av blodkroppar.

Det finns tre typer av blodkroppar:

De vita blodkropparna – leukocyterna: deras uppgift är att förinta angripare som tagit sig in i vår kropp så som virus, bakterier och andra mikroorganismer. Det finns olika vita blodkroppar med olika uppgifter i immunförsvaret. För att döda dessa angripare så använder sig de vita blodkropparna utav kemiska ämnen, och det är dessa olika kemiska ämnen som orsakar symtomen som man får vid insjuknandet.

De röda blodkropparna – erytrocyterna: innehåller ämnet hemoglobin, det är ett färgämne, och det gör blodet rött. Deras uppgift är att transportera syre till kroppens alla celler. Cellerna behöver syret för sin ämnesomsättning. Cellerna lämnar i sin tur ifrån sig koldioxid som de röda blodkropparna tar med sig till lungorna som vi sedan andas ut.

Blodplättarna – trombocyterna: deras uppgift är att levra och koagulera blodet.
(http://www.cancerfonden.se)

Benmärgen
Blodkropparna bildas i benmärgen. I benmärgen finns det stamceller. När de delar sig bildas det nya stamceller. När cellerna delar sig flera gånger så bildas det nya blodkroppar. För varje gång som cellerna delar sig så tar blodkropparna ett steg närmare till att bli mogna. De fortsätter sedan sin färd mot lymfan för att utvecklas till fullständiga lymfocyter.
(http://www.cancerfonden.se)

Lymfan
Lymfsystemet består av lymfkärlen lymfkörtlarna, mjälten och andra lymfatiska vävnader som finns överallt i kroppen förutom i hjärnan. Lymfan transporterar lymfocyterna ut i hela kroppen så att de kan gå till angrepp direkt ifall man skulle upptäckta virus, bakterier eller mikroorganismer.

När detta inte funkar som det skall så insjuknar de vita blodkropparna och då får man kronisk lymfatisk leukemi.
(http://www.cancerfonden.se)
Cancer
Cancer finns i många olika former, och ingen är den andra lik. Men de alla har det gemensamt att det börjar med att något går snett i någon cell i kroppen.
Cellerna delar sig ständigt, och finns alltid där om en gammal cell dör, så att den kan ersätta dens plats. Cellerna delar sig precis så att det räcker, så att den vet när den behöver ersätta en plats. Cancern uppstår då när det blir en förändring i detta så kallade systemet. Då delar sig cellen utan någon måttlighet, cellen vet inte längre när den ska dö eller när den nya ska ersätta platsen där och då bildas det en tumör. När det gäller leukemin så kan inte alla cellerna sätta ihop sig i en klump, speciellt när förloppet startar i benmärgen. Så då sprider cellerna istället ut sig i blodet. Vid kronisk lymfatisk leukemi är det de vita blodkropparna – lymfocyterna som är sjuka, cellerna har stannat i ett sent utvecklingsstadium. Leukemin kan sprida sig till ex. hjärnan och ryggmärken och då får man oftast symtom som kraftig huvudvärk och illamående.
(http://www.vardguiden.se & http://www.cancerfonden.se)


Diagnos
De flesta som söker upp läkare går oftast för att de känner att de har fått svullnader på halsen. Då har lymfkörtlarna svullnat upp. För att sedan kunna bestämma om det är akut eller lymfatisk leukemi så tittar man på de vita blodkropparna. När man sedan fastställt vilken typ av leukemi det är så övergår man till behandlingen.
(http://sv.wikipedia.org & http://www.praktiskmedicin.com)


Orsaker
Det finns inga kända orsaker till varför leukemi uppstår. Man tror att miljögifter och kemikalier är en orsak till kronisk lymfatisk leukemi eftersom jordbrukare och gummiarbetare oftast insjuknar. Ärftligheten kan också ha ett finger i spelet.
(http://www.cancerfonden.se & www.xn--vrdguiden-52a.se & www.internetmedicin.se)


Symtom
I de allra flesta fallen så har inte patienten inga symtom när leukemin upptäcks. Men dessa är några exempel på symtom som förekommer vid brist på normala blodkroppar:
• Trötthet
• Viktnedgång
• Man blir väldigt varm om nätterna och svettas ganska mycket.
• Blodbildningen förhindras
• Svullna lymfkörtlar
• Förstorad mjälte
• Ökat antal lymfocyter i blodet
• Infektionskänslighet
• Trycksymtom över mjälten i form av smärta, andfåddhet och mättnadskänsla.
(www.cancerfonden.se & http://www.praktiskmedicin.com & http://www.internetmedicin.se)



Undersökning
Man tar ett blodprov, men för att kunna bestämma vilken typ av leukemi det är så behövs det ett benmärgsprov. På så sätt kan fastställa om det är kronisk eller akut leukemi. När benmärgprovet tas så sticker man in en nål i bröstbenet eller i bäckenbenet, man suger ut benmärksvätska som sedan undersöks i mikroskop tillsammans med blodet som man tagit tidigare. Lumbalpunktion görs ifall läkaren misstänker att leukemin har spridit sig upp till hjärnan. Då sticker man in en nål i den nedre delen av ryggraden, vätska sugs ut och skickas till labbet för undersökning.
(http://www.cancerfonden.se)


Behandling
Till patienter utan symtom har studier visat att överlevnadstiden inte minskar om man väntar med behandlig tills symtom visar sig. Till patienter med symtom bör de erbjudas att påbörja cytostatikabehandlingar för att förhindra symtomen.
Cancer är en obotlig sjukdom hittills och därmed förblir leukemi också obotlig eftersom att det är en form av cancer. Men med alla dessa behandlingar kan man få leukemin att gå i remission. Cytostatika är en cellgift som man använder vid behandlingen. Cytostatikan stoppar cellerna från att fortsätta dela sig. Men när cytostatikan stoppar dessa celler så stoppar den också de friska cellerna från att dela sig. Biverkningar vid cytostatikabehandlingar kan vara att man känner sig illamående, trött och att man får håravfall. Man får också blodbrist och då behöver man få blodtransfusion, det kan bero på både sjukdomen och cytostatikan. I vissa fall så använder man både cytostatika och strålbehandling som utsätter de sjuka cellerna för radioaktiv strålning. Då kan de inte dela på sig mer och dör men även de friska cellerna utsätts för detta. Biverkningar vid strålbehandling kan vara trötthet, hudirritationer, diarré och håravfall på de delar av kroppen som blivit bestrålade.
(http://www.cancerfonden.se )
Lumbalpunktion innebär att man får en nål instucken i ryggmärgskanalen, där sprutar man in cellgifter för att döda omogna celler. Den här behandlingen är bra eftersom att den förhindrar att leukemin börjar sprida sig upp mot det centrala nervsystemet.
(http://www.ks.se)
När man fått förstorade lymfkörtlar kan strålbehandling av lymfkörtlarna ge väldigt goda resultat. Om såväl mjälten har förstoras så kan den opereras bort, och ibland så påverkar inte ens cytostatikan mjälten, då kan man operera bort den lätt.
Om läkaren bestämmer sig för en behandling för att bota patienten så finns även stamcellstransplantion till hands. Då tas benmärg med blodbildande stamceller ut från den givande personen och transplanteras in i patienten. Innan detta så måste patienten genomgå behandling med cytostatika och strålning. När man gör detta så slås den benmärgen man redan har ut, därför krävs det en ny, men målet med detta är att man ska slå ut de sjuka cellerna. När man har genomgått transplantionen så får man ett nytt immunförsvar som då har följt med givarens benmärg. När man fått en ny benmärg anses man ha gått i remission men även då måste man fortsätta ta cellgifter, men i tablettform.
(http://www.cancerfonden.se & http://www.ks.se)






Diskussion
Cancer har alltid vart någonting jag intresserat mig för, och jag hoppas verkligen att forskarna hittar ett botemedel för det. Det tror jag att dom gör också, de får så mycket stöd av alla i hela världen. Alla galor och insamlingar som sker för att bidra med pengar och det är inte lite som de får in. Det är också bra att det finns en massa telefonväxlar som man kan ringa och fråga om man har någonting oklart för sig, de flesta brukar vara gratis också. Jag blir glad när jag ser att det är så mycket människor som är engagerade i just cancerforskningen, till och börja med rosa bandet, det är ju en jättehitt, alla går ju typ runt med det på bröstet.
Någonting som jag ogillar med behandlingen är cytostatikan. Den är ju inte så bra om man får en massa biverkningar och speciellt inte när den förstör en massa friska celler också. Nu vet jag inte vad man är jätteinsatt i när det gäller forskningen, men jag hoppas att dom försöker hitta någonting annat som man kan använda istället för cytostatika.
Ett annat plus är att man kan genomföra transplantationer, men det är ju synd om dem som inte har någo...