Inlärning & Intelligens -Underbarn och deras sätt att lära

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inlärning & Intelligens -Underbarn och deras sätt att lära


Inledning

Människan lär genom hela livet, sägs det. Vi vet att de flesta människor måste arbeta ganska hårt för att lära sig saker. Men hur kan vissa människor lära sig mer än andra? Det är det jag vill ha svar på. I det här arbetat tar jag upp underbarn och deras sätt att lära. Mina frågeställningar är:

 Vad är ett underbarn?
 Hur har de fått sin ovanliga förmåga?
 Vad skiljer dem från oss ”vanliga” människor?
 Vilka metoder av inlärning används mest?
 Hur behandlas de i Sverige/Världen?

Svaret på de här frågorna är det ingen som vet säkert. Men med fakta och egna tankar och funderingar kommer man ganska långt!



Vad är ett underbarn?

Många kanske undrar, vad som menas med underbarn. Barn som föds med speciella gåvor är underbarn. Ett underbarn är ett särbegåvat barn som har förmågan att prestera på vuxennivå inom sin speciella disciplin. Ett underbarn kan vara ett barn som är extremt musikaliskt, har väldigt hög IQ eller exempelvis har en väldigt hög språklig intelligens. Exemplen på inom vilka områden underbarn skulle kunna finnas är många, men det finns ganska få underbarn. Det är vanligare att man är mer eller mindre begåvad inom ett ämne, men extrema underbarn finns ungefär bara tio i Sverige anser forskare inom ämnet. För att kallas underbarn anses det att barnet ska ha ett IQ på över 160, men det finns inga exakta definitioner.

Några av de här barnen är Emma, Stefano, Alfred och Johannes. De har alla dragit vinstlotten i det genetiska lotteriet. Genom en lyckad kombination av sina föräldrars arvsanlag har de blivit vad vi kallar, underbarn.

 Emma som är nio år föddes med ett extremt högt IQ. Hon har redan klarat av större delen av grundskolan. Hon läser matematik på avancerad gymnasienivå och snart kan hon bli den yngsta universitetsstudenten i Sverige.

 Stefano är åtta år och född med en motorisk begåvning som gör att han ligger långt före sina jämnåriga i alla sporter han provat. Nu spelar han fotboll och han har redan blivit kontaktad av flera utländska proffsklubbar som fått upp ögonen för hans begåvning.

 Alfred är elva år och han är nordisk schackmästare. Han har en förmåga att memorera hela partier och hålla mängder av olika scenarier i huvudet. Hans begåvning gör att han kan vinna över vuxna motståndare som har spelat schack hela livet.

 Johannes är tio år och ett musikaliskt underbarn. Redan på dagis lärde han sig spela sitt första instrument och nu komponerar han sin egen musik. Johannes har utvecklat ett gehör som gör att han kan spela hela låtar som han hört en enda gång.



Hur de har fått sin ovanliga förmåga

Hur har då barnen fått deras ovanliga intelligens och höga förmåga att lära? Forskarna menar att det är genom genetiska arvsanlag från föräldrarna. Men det är inte bara arvet som påverkar intelligensen. Miljön har lika stor betydelse. Som alla personlighetsdrag är intelligens en sammansatt produkt av genetiska och miljömässiga variabler.

När det gäller IQ är ärftligheten markant lägre för barn än för vuxna.
Detta betyder att när vi växer upp, visar skillnader i testresultaten mellan olika personer mer och mer på skillnader i genetiska egenskaper och individuella livserfarenheter snarare än skillnader mellan de familjer vi växte upp i. Ju äldre vi blir desto större möjlighet får vi att välja den för oss mest effektiva omgivningen. Vi skulle alltså med tiden söka upp den miljö som ger just vår genotyp bäst möjlighet att blomma ut.



Skillnaden mellan underbarn och ”vanliga” barn

Man kan inte se några stora skillnader mellan underbarn och vanliga barn. Det som skiljer dem åt, vad jag tror, är att underbarnen har mycket lättare att lära. Underbarnen har det genetiska arvet som gör allt mycket lättare.

Jag tror att när underbarnen förstått att de kan väldigt mycket så uppmuntras de av människorna i omgivningen, vilket gör att de tycker det är roligt att lära. Tvärtemot är det för barnen som har det svårt redan vid låg ålder, man hoppas för deras skull att de har en stark vilja och envishet. Annars kan ”de mindre begåvade” barnen tappa lusten helt att lära sig nya saker. De här barnen blir också uppmuntrade att försöka att göra sitt bästa, men att bli uppmuntrad och aldrig lyckas höjer vare sig självkänslan eller självförtroendet.



Det svenska samhället och skolsystemet

Det svenska samhället och skolsystemet är inte alls anpassat för underbarnen. Det svenska samhället misshushållar med mänskliga resurser. De flesta människor har någon form av begåvning, men på grund av ett förlegat synsätt inom både skola och samhälle, hindras vi under hela vår barndom att upptäcka och utveckla våra talanger. Det leder till att människors potential inte tillvaratas och kommer Sverige tillgodo. Den verkliga förloraren är tyvärr individen.
Enligt gällande läroplaner ska skolan utformas för att möta de enskilda elevernas behov och förutsättningar. Bristen på pedagogiska idéer och modeller för att individualisera undervisningen gör att man sällan når detta mål. Fokuseringen på att så många som möjligt ska klara betygskraven gör att resurserna förskjuts till de elever som har svårast att bli godkända vilket försvårar för begåvade elever att få förståelse för sina behov. Resultatet blir en skola som belönar anpassning och kväver individualitet, en skola där avvikare blir ett problem.



Kunskap

Kunskap är det viktigaste vi har i livet tror jag. Å de barn som vi kallar underbarn har fått massor av den. Man brukar skilja på de olika typerna av kunskap: hur- kunskap, vad- kunskap och metat kunskap.

Hur- kunskap
Hur- kunskap handlar om hur man bär sig åt för att utföra något. Det är ofta färdigheter som efter övning blir rutinartade och omedvetna. Vi vet hur vi gör saker men vi kan inte riktigt förklara vad vi gör. Vi gör det på känn.

Vad- kunskap
Vad- kunskap handlar om fakta, att veta vad något är eller heter. Det vi lär oss i skolan är vad- kunskap. Att lära sig olika begrepp. Som att en ungkarl är en ensamstående man, är vad- kunskap.

Metakunskap
Metakunskap betyder ”kunskap om kunskap”. Det innebär att vi kan påverka vår egen inlärning.



Olika metoder av inlärning

Inlärning innebär att vi på grund av erfarenhet eller information börjar tänka eller göra något på ett nytt sätt. Inlärningen fortsätter hela livet det är omöjligt att låta bli. Mycket av inlärningen bygger på motivation, utan motivationen är det svårt att lära. Jag tror att underbarnen har väldigt mycket motivation, de vet att de är duktiga, men de kan bli bättre. Forskning visar att effektiv inlärning kräver aktivitet hos den som ska lära sig. De menar att man själv måste vara delaktig i inlärningssituationen.



Olika typer av inlärning

Vad kanske inte alla vet så finns det olika typer av inlärning. Vad vi ska lära oss styr vilken inlärning som passar bäst just för den saken.
Här är några exempel:
 Att lära sig fakta, till exempel alla Europas länder kräver repetition.
 Att lära sig åka skridskor kräver praktisk övning.
 Att lära sig spela schack kräver förståelse för spelstrategier.
 Att lära sig att fungera med andra människor kräver erfarenhet av olika sociala situationer.



Betingning, modellinlärning och insiktsinlärning är några vanliga former av inlärning.

Betingning
Betingning innebär att vi lär oss reagera på en stimulus med en viss respons. Stimulus är något som får oss att reagera till exempel en färg eller doft. Respons är reaktionen på en stimulus. Det finns olika typer av betingning: klassisk betingning och instrumentell betingning.

Klassisk betingning
Klassisk betingning är en enkel form av inlärning som bygger på automatiska reaktioner. Enklast att förklara klassisk betingning är genom ett exempel på ett experiment som gjordes av amerikanen Johan B. Watson:
Albert är en ettårig pojke, han brukade få leka med en vit råtta. En gång, precis när råttan togs ut ur buren, skrämde Watson pojken med ett otäckt ljud. Albert blev jätte rädd och nästa gång började han att gråta när han såg råttan. För honom hörde råttan ihop med det otäcka ljudet.

Instrumentell betingning
En mera avancerad form av inlärning är instrumentell betingning. Instrumentell betingning bygger inte på reflexer utan på vilje styrda reaktioner. Vi lär oss att göra en sak för att uppnå en annan. I barnuppfostran och i skolan är det vanligt med denna typ av inlärning. Den viktigaste saken i instrumentell betingning är förstärkning. En positiv förstärkning är en belöning som man får om man gjort något bra. En negativ förstärkning kallas negativ därför att något negativt upphör om man gör rätt.

Modellinlärning
Ett välkänt begrepp lyder: Barn gör inte som du säger utan som du gör! Det är det som modellinlärning handlar om, att lära sig genom att iaktta andra människor och imitera dem.

Insiktsinlärning
Insiktsinlärning är inte en enkel inlärnings form. Insiktsinlärning handlar om komplicerade mentala processer, att tänka för att skapa ordning och mening i det som sker. Insikt är en förståelse som sakta mognar fram, som ett resultat av att vi drar slutsatser av våra egna erfarenheter.



Mensa

Mensa är en internationell förening som bildades i England 1946. Föreningens syfte är att lokalisera intelligenta människor världen över och föra dem samman. Ordet Mensa är latin och betyder bord. Mensa är en rundabordsförening som saknar politisk och religiös målsättning. Mensa grundades i England 1946. Tanken var först att starta en hjärntrust som skulle lösa världens problem. Men i praktiken har Mensa kommit att bli en rent social förening. Ett av Mensas syften är att identifiera och främja mänsklig intelligens så att den ska komma mänskligheten till godo. Mensa har idag mer än 100.000 medlemmar spridda över hela världen. Flest medlemmar finns i Storbritannien och USA. I Sverige finns idag nästan 1800 medlemmar. Kravet för medlemskap i Mensa är att man presterar ett resultat bland de översta två procenten av befolkningen på ett standardiserat intelligenstest.
Testet tar ca en timme att genomföra och resultatet behandlas konfidentiellt.
De som uppvisat en IQ på 131 eller högre erbjuds medlemskap i Mensa.



Mina reflektioner och tankar

Hur lär då underbarnen sig så mycket? Det är det ingen som vet säkert. Det verkar ju som att de redan vid födseln har hjärnan full av kunskap… Jag tror att de lär precis som oss ”vanliga” fast de har mycket, mycket lättare att lära sig. Alla lär vi oss saker på olika sätt, med hjälp av olika inlärningsstilar. Det som fungerar för just mig kanske inte fungerar alls för någon annan.

Därför tycker jag att det är viktigt att vi inte alla dras över samma linje i t.ex. skolan där det är lätt hänt att inte alla barn lär sig saker på sin egen nivå. Här hamnar de intelligenta barnen utanför, lärarna vet inte hur de ska bemöta barnen och stimulera dem tillräckligt. Jag tror att de här barnen som är intelligenta (inte på underbarns nivå) lätt tappar suget om allt de gör i skolan är för lätt för dem. Jag tycker att det ska satsas mer på att tillgodo se varje barns behov! Underbarnen är så väldigt sällsynta, tio stycken i Sverige, så de barnen får man ta itu med när problemet uppstår.



Bra eller dåligt att vara underbarn

Är det då bra eller dåligt att vara ett underbarn, frågar jag mig själv. I den här frågan finns det nog väldigt många olika åsikter. Jag tror att barn som föds med den här begåvningen inte riktigt får vara barn. Ta Emma (som jag skrev om tidigare) hon är bara nio år och har gått ut grundskolan. Det innebär att hon inte klasskamrater i sin egen ålder utan hon umgås med äldre människor. Hon kanske inte känner det här behovet av att leka som andra barn gör, men hon missar allt det roliga i barndomen.

Jag tror att det kan vara svårt att vara förälder till ett underbarn. Hur ska man uppfostra ett barn som kan mer än en själv? Det tror jag är det svåraste. Man kan inte hjälpa barnen så mycket som man egentligen vill, ens egna kunskaper räcker inte till.



Jag som ett underbarn

Det är svårt att tänka sig in i den situation som underbarnen är i, att vara barn fast nästan tänka ...