Olja

13 röster
18661 visningar
uppladdat: 2007-12-09
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Olja är ett fossilt ämne som består utav organiska djur och växter (helst växter, då man säger att djuren blir till kol) som lagt sig på havsbottnen.
För flera, flera miljoner år sedan började sediment, dvs. sand, grus, stenar pressa växterna och de döda djur kvarlevorna flera km ned i berggrunden. Med hjälp utav värme och ett väldigt tryck, både ifrån sedimentet och ifrån havsvattnet så började det organiska bli till råolja (eller petroleum som det även kallas) i små så kallade ”fickor”.
Oljan började migrera, dvs. röra sig uppåt mot ytan genom bergets små porer.
Ifall oljan når ytan är den helt förlorad… men om dess förflyttning stannas av en icke porös bergart (bergrunden där oljan bildas är porös) såsom lersten så samlas oljan i fickan och utgör en tom pöl. Men om lerstenen är t.ex. räfflad eller vekad så bildas det en oljefälla där oljan kan samlas, dvs. så att den kan utvinnas.

Hur utvinns oljan då?

Det finns ingen hundraprocentig metod som visar att oljan finns exakt någonstans, men det går att få fram ganska exakta resultat utav vart den skulle kunna vara. Genom att placera mätinstrument på havsbottnen eller på marken och detonera en sprängladdning och mäta tiden till dess att ljud vågorna från bomben detoneras och ljudet reflekteras tillbaka till mätinstrumentet kan man få en liten uppfattning om hur berggrunden är uppbyggd och om det finns olja eller inte.

När man väl hittat olja så bestämmer man sig för att borra, flera tusen meter ned i marken borrar man, både på land och på vatten. Eftersom att vattennivåerna har ändrats genom tiden och att det har varit vatten över t.ex. Irak, Iran också förr i tiden så letar man även olja på land numera.
Det kan ta flera borrningar innan man hittar en ”läcka” eller en s.k. ficka utav råolja. När man väl stöter på den så brukar oljan för det mesta spruta upp av sig själv av självtryck, men om inte så får man pumpa upp den.
När oljan har kommit upp till ytan åker den igenom pipelines, dvs. långa rör fylld med olja som transporteras vidare.
Man räknar med att man pumpar upp ca 80 miljoner fat råolja om dagen runt om i världen.

Oljeraffinaderier

Råoljan är i praktiken rent oanvändbar i sitt ursprungliga skick och måste därför raffineras för att kunna bli användbar.
När råoljan har utvunnits så måste den alltså raffineras, dvs. den fortsätter vidare till ett oljeraffinaderi. Där destilleras råoljan för att kunna omvandlas till en massa andra produkter, såsom diesel, bensin, eldningsolja etc.
Först värmer man råoljan i en slags ugn, allt mellan ca ~10-370 grader.
Då börjar oljan att koka, vilket då ånga bildas som försvinner upp i en s.k. destillationskolonn.
Därefter kyls oljan och dem kolväten med låg kokningspunkt övergår genast till flytande form. Detta kallas för destillat. Destillaten renas sedan från svavel med vätgas och blir svavelväte. Det blir ytterligare en rening, gas och gasol: et renas från svavelväte med aminlösning vilket renas sedan ännu en gång till.
Man höjer oktanantalet, vilket man gör med vätgas.
Nu har man t.ex. vanlig bensin, diesel, smörolja, gasol eller smörjfetter, allt beroende på vilken fraktion man gick igenom vid raffineringen, dvs. värmepunkten. (bensin bildas vid ~50-200 grader)
Under denna process tar man även bort svavelföreningar, men även koldioxid bildas vid förbränning av olja, vilket är mindre bra för samhället och naturen. Såsom försurningar, globala uppvärmningar och växthuseffekten.
När t.ex. bensinen har framställts så kommer det vanligtvis en tankbil och hämtar upp bränslet och levererar den vidare, förslagsvis till en bensinmack så att den kan användas. Bensinpriset beror på hur mycket svavel eller andra halter som finns i oljan, dvs. ”hur-fin-den-är”

Vart hittar vi oljan?

Den mesta av all oljan som vi hittar idag finns i Mellanöstern och runt Kaspiska havet, Alaska, nordvästra Sibirien, Norge, USA, Sydamerika och även lite i Afrika. Sverige importerar sin mesta olja ifrån Norge som producerar fram den i Nordsjön. Norge räknas idag som en av dem största exportörerna av olja i världen. Andra stora länder är USA, Canada, Iran, Irak, Saudiarabien, Ryssland och Mexico.

Olja, framtidens energikälla?

Nej, absolut inte. Oljan började dominera redan vid -50 talet som världens största energikälla, men oljan och all den fossila energins tid är över om några år, förhoppningsvis. Redan om 70 år räknar experterna att råoljan ska vara slut, eftersom att det används ofantligt mycket mer mängder olja än vad som återskapas och bildas nytt.
0,001 % råolja per år räknar man allt som allt som bildas som nytt.
Alltså nästintill icke förnybart (är…!)
All energi som framställs runt om i världen är just utav oljan, ungefär 40 % utgör den. Vilket måste ändras, olja bildar koldioxid, kväveoxider och andra dåliga gaser när den förbränns och släpps ut, vilket bidrar till all tänkbar negativitet i världen. Såsom den globala uppvärmningen, försurningar i sjöar och växthuseffekten.

Man måste börja använda annan energi helt enkelt, det går inte att hålla på att ”smutsa ned” jorden med full av farliga kemikalier och gaser längre.
Vi måste tänka på framtiden och den nästa generationen. Jorden har sagt ifrån nu, vilket allra helst inte har märkts, t.ex. att Antarktis håller på att smälta bort, allt fler översvämningar och jordbävningar dem flera senaste åren.
Varmare klimat, tsunamin...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Olja

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-03-08

    BRAa Arbete ;)

Källhänvisning

Inactive member [2007-12-09]   Olja
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8931 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×