Skillingtryck

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

SKILLINGTRYCK

När de flesta människor tänker på skillingtryck så tänker de på sorgsna visor om ond bråd död, om mord och sviken kärlek och evig trohet. Det är en vanlig och mycket spridd missuppfattning att skillingtryck skulle vara en speciell sorts visor, i stil med Kors på Idas grav och Älvsborgsvisan, men ordet skillingtryck handlar bara om sättet att sprida visorna på. Ett skillingtryck var ett tryckt papper som var vikt två gånger och hade en framsida som tillika var en titelsida. De innehäll för det mesta fem till åtta visor med varierande innehåll. Sådana enkla trycksaker som skillingtryck har alltid förekommit inom boktryckarkonsten och skillingtrycken är nästan lika gamla som boktryckarkonsten i Europa. Det äldsta svenska skillingtrycket som finns bevarat är från år 1583. Det finns paralleller av våra skillingtryck i nästan hela Europa: i Frankrike med benämningen ”impression bon marché”, i England ”broadsides”, i Tyskland ”Flugblätter”, i Danmark ”flyveblad” och i Finland ”arkkivesísut”. Från början så riktades skillingtrycken bara till en exklusiv krets. Man har förstått detta på grund utav de tidiga tryckens högstämda innehåll och faktumet att det bara fanns läskunnighet hos en liten del utav befolkningen. Allteftersom läskunnigheten i landet ökade vidgades också kundkretsen. Skillingtrycken nådde under 1700-talet en bred krets utav visintresserade, för att senare bli en verklig folkläsning under seklet därefter. Skillingtrycken kom efter åren i en alltmer strid ström och blev ofta tryckeriernas bästa inkomstkällor. Trycken förlades i regel utav boktryckarna själva, förläggare fanns över hela landet men det är inte regel att utgivarnamnet anges på trycket. Försäljning utav trycket skedde mestadels genom kringvandrande försäljare. Försäljarna köpte i regel trycken av förläggarna, försäljarna hade ett brokigt sortiment utav allehanda småvaror som såldes vid marknader eller direkt i hemmen. Försäljarna gjorde reklam för sina tryck genom att sjunga de sånger som fanns i trycket, Detta var nödvändigt eftersom att det aldrig fanns några noter i själva trycken. Man saknade dock inte noterna eftersom att notkunnighet var en sällsynthet. Eftersom att skillingtrycken saknade noter så fanns det i stället ofta hänvisningar till redan kända melodier eller psalmer tryckta i trycket sjunges såsom :”Allt vi på jorden äga” kunde det till exempel stå bredvid en text. Skillingtrycken spred båda gamla och nya visor, båda traditionella och litterära, båda värdsliga och andliga texter. De äldsta vistryckens innehåll var till stor del psalmer och andliga visor men ju närmare våran tid man kommer så ser man hur mycket vanligare det blev med visor om mord, olyckor och andra upprörande händelser, liksom agitatoriska visor om strejker och lockouter. Man sjöng sina skillingtryck man köpt under arbetet på åkern eller då man satt kring den öppna spisen och slöjdade i ljuset från elden.
Skillingtrycken kan delas in i tre kategorier:
1. Visor med direkt anknytning till speciella händelser eller samhällsförhållanden:
- Visor om krigstillstånd och utrikes händelser
- Visor om inrikes händelser och samhällsförhållanden
- Soldatvisor
- Kungahyllningar

2. Visor om händelser med lokal anknytning:
- Visor om missdådare ex se skjutbanemorden längre bak i häftet
- Visor om olyckor
- Visor om under

3. Visor utan direkt anknytning till speciella händelser eller samhällsförhållanden
- Psalmer
- Övriga andliga visor
- Kärleksvisor
- Friare- och bröllopsvisor
- Herdevisor
- Sjömansvisor
- Visor om och av blinda

Under 1800-talet så var det också vanligt att trycken innehöll specialskrivna visor, främst om någon spektakulär händelse. Skillingtrycken var ett massmedium, särskilt mot slutet av sin tid då somliga tryck kunde gå ut i upplagor på över 10 000 exemplar. Skillingtryck som inte såldes bra tycktes inte om medan de som såldes bra trycktes om under långa tidsperioder. Tryckets innehåll var ofta anpassat till vad producenterna bedömde som köparnas önskemål. Många skillingtrycksförsäljare skrev egna visor och de som inte kunde det beställde ibland visor utav andra. Johan Lindström Saxon beskriver själv hur han skrev visan om Elvira Madigan på uppdrag utav en kvinna som sålde skillingtryck och som hade gjort den bedömningen att en visa om en så upprörande händelse skulle vara mycket säljbar. Följande lista tar upp de vanligaste visorna i Kungliga Bibliotekets samling av skillingtryck t o m 1877:

Visans första rad Antal upplagor Äldsta
(ej omtryck) daterade
belägg
Sist när på ljuvlig blomsterplan
(Sinclairsvisan) 84 1741

Mossbelupen hydda står vid Heklas fot 59 1828

Med sorgse ton jag sjunga vill 50 1759

Ensam i skuggrika dalen 47 1834

Amanda satt med en krans i håren 45 1859

På blomsterklädd kulle satt
Hjalmar och kvad 44 1856

Ur stormarna ser jag en avlägsen hamn 42 1839

Var morgon jag ilar så glad ned till strand 42 1869

Ack hur hastigt flyger ej minuten 38 1833

Guds son är född i Betlehem 37 1777

Lilla vackra flicka om du vill 37 1831

Ack högaste himmel och fallande jord 36 1836

Många av våra mest kända diktare – Olof von Dalin- Carl Mikael Bellman, Anna Maria Lenngren, Esaias Tegnér m fl fick sina verk spridda i skillingtryck, dock alltid utan angivande av författarnamn.

Skillin...