Brottsofferjouren

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

B. O. J
Brottsofferjouren


Innehållsförteckning


INLEDNING 1
PRESENTATION 2
FAKTA OM VERKSAMHETEN 2
DEN PERSONLIGA KONTAKTEN 2
VITTNESSTÖD 3
BROTTSOFFERFONDEN 3
KORT HISTORIK 5
SAMMANFATTNING 6
MINA EGNA ÅSIKTER FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
KÄLLFÖRTECKNING 7



Inledning


Jag inleder med att jag har valt att skriva om organisationer som har till uppgift att hjälpa brottsoffer samt att förebygga brott med tyngdpunkt på brottsofferjouren.

Här följer några frågor som jag hade tänkt besvara under arbetets gång:

Vad är brottsofferjouren?

Vad kan man som brottsoffer/vittne, ha nytta av brottsofferjouren?

Hur är den organiserad?

Hur den kom till?

Vad är brottsofferfonden?

Vart tar pengarna vägen som går till brottsofferfonden, hur används de?

Vad är brottsförebyggande rådet?

Presentation



Fakta om verksamheten


Brottsofferjourernas Riksförbund består idag av drygt 111 lokala brottsofferjourer (BOJ) som täcker landets samtliga polisdistrikt.

Samtliga stödpersoner är mycket noggrant utvalda och får omfattande och fortlöpande utbildning. Vissa brottsofferjourer har en anställd brottsofferassistent. Här i Helsingborg finns t. ex en sådan assistent.



Den personliga kontakten


Varje dag blir många människor utsatta för överfall, inbrott, rån och andra brott. Det går aldrig att förutsäga vem som drabbas. Däremot vet man att dåden ger enorma konsekvenser för många - både fysiskt och psykiskt. Känslor som rädsla, vanmakt, otrygghet och panik är vanliga. Att bearbeta dessa känslor är en jobbig process. Det sociala skyddsnätet och hjälpen från medmänniskor betyder mycket.

Ett komplement till samhällets insatser
Som ett komplement till samhällets insatser finns brottsofferjourer på drygt 110 ställen i landet. Dessa består av gediget utbildade stödpersoner, vars uppgift är att hjälpa brottsoffer att återvända till ett drägligt liv. Stödpersonerna, som har tysthetslöfte, ger medmänskligt stöd genom att samtala, lyssna och informera.

Ledsagare genom rättsprocessen
Samtidigt som den drabbade ofta är omtumlad och chockad, ställer samhället stora krav. Därför hjälper brottsofferjouren även till med praktiska göromål. Det kan ske i form av praktiska råd, kontakt med myndigheter och försäkring, stöd vid rättegångar.

Ingen borde någonsin behöva bli ett offer
På många olika sätt - bland annat genom att informera om brottslighetens konsekvenser i skolor, media och inom kriminalvården - arbetar brottsofferjourerna brottsförebyggande.

Vittnesstöd


Denna verksamhet har vunnit stor respekt hos de vittnen men också hos de myndighetspersoner, bl. a. polis och åklagare, som kommer i kontakt med rättssystemet.

Målet med vittnesstöd i tingsrätten är att öka grundtryggheten för vittnen/brottsoffer då de sitter och väntar på att målet skall ropas upp. Väntsalen är gemensam för både brottsmisstänkta och vittnen/brottsoffer. Man tror att en tredje person (neutral) kan verka för en mer avslappnade atmosfär i väntrummet. På de flesta tingsrätter, finns det tillgång till ett särskilt vittnesstödsrum, där vittnena kan sitta i lugn och ro.

Övrig målsättning är att vid behov förklara hur en rättegång går till och vilka uppgifter de olika aktörerna (åklagare och advokat) har. Det ökar tryggheten hos vittnen/brottsoffer. För de flesta är det första gången de medverkar vid en rättegång. Det är därför naturligt att vederbörande är nervös och orolig inför huvudförhandlingen.

Dessutom skall vittnesstöden också efter rättegången kunna hjälpa till att svara på frågor och se till att vittnen/brottsoffer får någon att prata med i pauser. Det är dock viktigt att vittnesstöden inte överhuvudtaget talar om det aktuella ärendet med vittnet/brottsoffer, utan talar om andra ting.
Vittnesstöd finns inrättat vid över 30 tingsrätter och två hovrätter i landet. Man hoppas på att fler brottsofferjourer överväger att införa vittnesstöd.



Intervju


Enligt en intervju den 4 september 2001 med Else Marie Tillberg, brottsofferassistent vid Helsingborgs Brottsofferjour, påstår hon att vittnesstöden till början inte blev så väl accepterade av domare och åklagare.
De fruktade att vittnesstöden skulle ha en negativ inverkan under rättens gång.
Efter många positiva reaktioner från både målsäganden, vittnen och senare åklagare så har denna misstro minskat.



Brottsofferfonden


Syftet med Brottsofferfonden är att ekonomiskt stödja olika former av verksamhet som utvecklar brottsofferarbetet i Sverige. Medel ur fonden lämnas till:

· Ideella organisationer som verkar på brottsofferområdet
· Privat eller offentlig brottsofferinriktad verksamhet. .
· Forskning, utbildning och information.

Finansiering
Brottsofferfonden finansieras huvudsakligen av lagöverträdarna. Varje person som döms för ett brott begånget efter den 1 juli 1994, för vilket fängelse ingår i straffskalan, åläggs att erlägga en engångsavgift. Denna avgift är sedan den 1 juli 1999 fastställd till 500 kr. Varje år fördelas ca 15 miljoner kronor ut till brottsförebyggande arbete.
Brottsförebyggande rådet verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det görs genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott.

BRÅ:s huvuduppgift är att främja brottsförebyggande arbete genom utveckling, utvärdering, forskning och information inom det kriminalpolitiska området.
BRÅ ger regering, riksdag och andra myndigheter inom rättsväsendet underlag för kriminalpolitiska åtgärder. Det gör rådet främst i form av kunskap om:

· brottsförebyggande arbete
· brott och brottsutveckling
· gärningsmän och motiv
· effekter av åtgärder inom rättsväsendet
· effekter av kriminalpolitiska reformer m.m.

Prioriterade områden
BRÅ ska, enligt regeringen, särskilt prioritera brottsförebyggande arbete, våldsbrott, narkotikabrott, ekonomisk brottslighet, rasistiska brott, våld mot kvinnor och vardagsbrottslighet.

Kort historik


1970
Ordet "brottsoffer" används för första gången i media.


1980
Team startar brottsofferverksamhet i Malmö.

1984
Första föreningen med inriktning på stöd och hjälp till brottsoffer (brottsofferjour).


1988
Brottsofferjourernas Riksförbund bildas.
Instiftande av besöksförbudslagen och målsägandebiträdeslagen.


1992-1994
I budgetproposition står att polisen skall sätta brottsoffren i centrum. Samarbetet med brottsofferjourer bör utvecklas.


1994
Brottsoffermyndigheten med brottsofferfond bildas. Varje person som döms till ett brott, där fängelse ingår i straffskalan, åläggs att betala 300:- till brottsofferfonden.


1999
111 Brottsofferjourer i Sverige.

Sammanfattning


Genom min analys av brottsofferjouren och dess relevanta organisationer, har jag kommit fram till följande:

En brottsofferjour består av ett antal ideellt arbetande stödpersoner, som har till uppgift att stödja och hjälpa brottsoffer.

Brottsofferjouren är en ideell förening, religiöst och partpolitiskt obunden

I 1970 användes ordet ”brottsoffer” för första gången i massmedia.
Tio år därefter startade ett team på tre en brottsofferverksamhet i Malmö.
1984 bildades den första brottsofferjouren.

Brottsofferfonden är till för att stödja olika projekt och verksamheter som utvecklar brottsofferarbetet i Sverige.

Pengarna betalas i huvudsak av lagöverträdare (f. n. 500kr), som varje dömd person ska betala om fängelse är med på straffskalan.

Brottsförebyggande rådet verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det görs genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott.

Genom en stödperson från brottsofferjouren kan man få följande hjälp:

En stödperson kan hjälpa till med praktiska göromål. Det kan ske i form av praktiska råd, kontakt med myndigheter och försäkring, stöd vid rättegångar.
Förutom det ovannämnda, anser jag att den viktigaste uppgiften en stödperson har är att verka som ett moraliskt stöd genom den så ofta jobbiga rättegången.



Slutord


Brottsligheten berör oss alla, förr eller senare på ett eller annat sätt.
Jag tycker att man borde lyfta fram fler brottsförebyggande åtgärder.
T.ex. kameraövervakningen i stadsparken och ombyggnaden av parken vid Stenbocksgatan vilket är en mycket posit...