PM - Ungdomsspråk. Fotnoter kom inte med, kontakta mig om ni vill ha de.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

UPPSALA KATEDRALSKOLAN P-M
Svenska A VT-07
Xingjian Su
Tiundagatan 61
752 30 Uppsala



Ungdomsspråk
En kort redogörelse för det svenska ungdomsspråket i vardagen





Lärare: Joakim Jansson
Sofia Franzén



Innehållsförteckning


1 Inledning............................................................................................................................3
1.1 Inledning............................................................................................................3
1.2 Syfte samt frågeställning…...............................................................................4
1.3 Hypotes..............................................................................................................4
1.4 Bakgrund...........................................................................................................5
1.5 Tidigare forskning.............................................................................................5
1.6 Metod................................................................................................................6
1.7 Material.............................................................................................................6
2 Fakta, Analys och diskussion..................................................................................6
2.1 Fakta..................................................................................................................6
2.2 Analys och diskussion av fakta..........................................................................7
3 Slutsats...................................................................................................................8
3.1 Slutsats..............................................................................................................8
3.2 Sammanfattning................................................................................................8
4 Källförteckning......................................................................................................9
4.1 Internet källor....................................................................................................9
4.2 Övriga källor......................................................................................................9




1 Inledning
1.1 Inledning
Dagens svenska har utvecklats från urnordiska . Urnordiskan utvecklades och övergick så småningom till fornsvenska , den i sin tur evolverade till den moderna svenskan, eller nusvenskan som den även benämns såsom. Det svenska språket klassificeras såsom ett östnordiskt språk och talas av drygt nio millioner människor i Sverige, Åland samt delar av Finland. Genom att studera valfri litteratur äldre än 200 år gammal kan man urskilja tydliga differenser i språkbruket och stavningen.
Svenskan har otvivelaktigt alltid utvecklats och förnyats, det finns absolut inget som motsäger teorin om att samma process även sker idag. Denna utveckling sker bland annat genom att slang och vardagsspråk sakta men säkert accepteras och används i skriftspråket. Användning, och i vissa fall extrem överflödig användning av slang samt vardagsspråk är ett vanligt fenomen bland ungdomar, och har därför fått sin egen genre inom det svenska språket, nämligen ungdomssvenskan.
Ungdomssvenskan har ur ett visst perspektiv alltid funnits, varje ny generation har haft sitt eget ungdomsspråk. I och med urbaniseringen, globaliseringen samt IT-samhällets intåg gynnas utvecklingen av ungdomssvenskan.
Ur ett annat perspektiv existerar endast ett ungdomsspråk och endast momentant. Anhängare till detta perspektiv stödjer sitt synsätt på argumentet att gamla ungdomar tveksamt kan kallas för ungdomar då deras ungdomsår har passerats. Centrala delar av deras ungdomsspråk har redan accepterats och integrerats i dagens rikssvenska och är således en del av den. Något som är oförnekligt är att ungdomsspråket förekommer bland dagens ungdomar, och att den påskyndar rikssvenskans utveckling.


1.2 Syfte samt frågeställning
Syftet med undersökningen är att diskutera och redogöra ungdomsspråket. För att möjliggöra detta krävs fakta om vilka ungdomsord, främst adjektiv och verb som präglar ungdomsspråket. Detta kräver att en bas med fakta om vilka ord som förekommer mest frekvent byggs upp.
Anledningen till att just dessa ordklasser har valts ut bygger på ungdomsspråket uppkomst genom bland annat globalisering. Utländska ungdomar har oftast svårigheter att lära sig verbformers tempusformer samt adjektivens komparation och böjning. Dessa ungdomar tenderar då att förenkla och i vissa fall inventera nya ersättningsord.
Det bör vara relativt enkelt att urskilja ett mönster i huruvida dessa ord uppkommer. Frågeställningen blir således: Finns det några likheter mellan orden och kan man urskilja ett mönster i deras uppkomst?

1.3 Hypotes
Hypotesen är först och främst att det finns mönster mellan de olika orden, dessa ords ursprung kommer troligtvis att komma från engelska, arabiska språk, och diverse slaviska språk då invandringen främst kommer från länder där dessa språk talas .
Ord som fyller ut adjektivens roll kommer att sakna ordklassens böjningar för plural, såvida ordet inte helt och hållet är lånat från engelskan. Ord som ersätter verb kommer att förlora en del av sin tempusböjning, eller tillges en enklare tempusböjning. Ex: Jag går, jag gick, jag gåade.

1.4 Bakgrund
Jag har valt detta ämne på grund av ungdomsspråkets relativt stora inflytande på svenskan. Ungdomsspråket och främst dess roll i ungdomskulturen är dessutom något som näst intill alla människor har haft erfarenhet av.
Då det är genom språk som vi kommunicerar så är det av stort intresse att undersöka just ungdomsspråket. Detta skulle alltså ge oss en förbättrad inblick i ungdomars sätt att kommunicera. Det skulle även kunna ge oss information angående om och i så fall, hur det svenska språket påverkas av ungdomsspråket.

1.5 Tidigare forskning
Mitt resonemang att ungdomsord uppkommer bland annat genom globalisering, bygger delvis på professor Lars-Gunnar Anderssons uttalanden i vilka han bland annat informerar om att ordet amatör har sitt ursprung i det franska ”amateur”.
Amateur har i sin tur sitt ursprung i det latinska ordet ”amator”. Han berättar även att uttrycket ”lägga dicken på” vars innebörd är ”hålla koll på” kommer från det romanska ordet ”dicka” som betyder ”titta”. ”Lägga dicken på” innebär alltså att man ”håller blicken på”.
Omfattande forskning har bedrivits inom detta område, För att inte hämna den röda tråden kommer inga andra forskningsresultat/projekt att citeras, utan undertecknad kommer på egen hand att diskutera och tolka sina resultat.

1.6 Metod
Det konstaterades i syftet att ”En bas med fakta om vilka ord som förekommer mest frekvent byggs upp”. Metoden baserades därför på detta resonemang.
För att samla in ord spelades ljud in med jämna tidsintervaller och under lika lång tid, fem minuter, detta för att kvantisera . Inspelningar skedde under tre separata tillfällen.
Mobiltelefonen med diktafonfunktioner spelade in ljuden i hemlighet, då testpersonerna hade konverserat onaturligt ifall de hade haft vetskap om mobilen. Personerna i fråga förfrågades dock innan ifall de godkände avlyssningen .
Rådata med material samlades alltså in. Sedan bearbetades dessa rådata. Skriftspråks ord och även sådana ord som inte ansågs vara av ungdomsspråk karaktär att silades bort. Kvarvarande ord räknades och sattes senare in i en tabell där det framgick vilka hur frekvent dessa ord upprepades.
Orden undersöktes sedan för att få fram dess bakgrund och på det sättet dess uppkomst.

1.7 Material
För att spela in samtal mellan ungdomar krävs det ungdomar, därför valdes 10 ungdomar slumpvis ur klass Naturbioteknologi 1. Åtta av dessa var pojkar och två av de var flickor. Mobiltelefonen var självklart en viktig del i materialet. Med hjälp av den kunde råmaterial insamlas.


2 Fakta, Analys och diskussion

2.1 Fakta
Resultaten från inspelningarna presenteras i dessa tabeller:
Total tid 5 min Total tid 5 min
Ord Antal upprepningar Ord Antal upprepningar
Abo 3 Chilla 4
Chilla 5 Fett 12
Fett 15 Giit 5
Giit 4 Jalla 2
Jaman 6 Latcha 5
Latcha 6 Saijk(Psyche) 6
Saijk(Psyche) 5 Sksch 8

Total tid 5 min
Ord Antal upprepningar
Abo 2
Chilla 3
Fett 10
Giit 6
Latcha 5
Palla 10
Saijk(Psyche) 3
Sksch 8

Sammanställning av resultaten:
Total tid 3 x 5 min
Ord Antal upprepningar
Abo 5
Chilla 12
Fett 37
Giit 15
Jaman 6
Jalla 6
Latcha 16
Palla 10
Saijk(Psyche) 14
Sksch 16

Fett, latcha, och sksch förekom mest frekvent med 37, 16 respektive 16 upprepningar.
Ordens härkomst samt dess betydelse presenteras: Abo, även känt som Abou är ett utropsuttryck och utropas då uppmärksamhet efterfrågas. Chilla är ett verb och böjs såsom andra regelbundna verb. Ordets betydelse är att koppla av och vila . Ordet kommer troligtvis från engelskans slanguttryck ”Chill out” Fett härstammar från det svenska ordet ”fett” och är ett adjektiv som beskriver hur stort/massivt något är. Ordet har fått sin betydelse från fetters karaktär; feta mättande och ger i allmänhet en känsla av massivhet. Ordet är alltså ett gammalt ord som har tilldelats en ny innebörd. Gitt/Gitt är ett verb som antingen böjs som ett regelbundet verb eller inte överhuvudtaget. Ordet betyder att sticka , och är kommer från rinkebysvenskan. Ordet är egentligen turkiska . Ordet kan även härstamma från engelskans ”gett out”, som betyder sticka, gå ut. Jaman är ett sätt att utrycka sitt medtyckande och är ett sammansatt ord av orden ja och mannen. Såsom det framgår av stavningen är ordet i grunden svenskt. Det är också möjligt att ordet har ett jamaicanskt ursprung.
Jalla, kanske ett av de mest kända svenska orden och bland de första och enda orden som har namngett en svensk film, nämligen ”Jalla Jalla”. Ordet betyder att skynda på och är klassat som förortssvenska. Latcha är i grunden det svenska ordet ”lattja” och betyder att skoja . Att palla innebär att orka eller att höja upp genom att stötta under och är även det ett svenskt ord. Genom att bara säga ordet ”palla” uttrycker man motvilja mot en specifik sak. Saijk, eller psyche är ett, såsom det framgår av stavningen ett ord som kommer från engelskans psyche. Innebörden är att psyka, det vill säga att störa . Sksch är ett ord som kommer från de invandrartäta områdena i Uppsala, Sksch är en förkortning av ”Jag bara skojar”.
2.2 Analys och diskussion av fakta
Hur har då dessa ord uppkommit och finns det några likheter? Av de orden som förekom mest frekvent fanns liknelser som band ihop orden med varandra. Fett, jaman, palla, latcha och skch liknar varandra i ett perspektiv då alla de har sina grunder i svenskan. Alla har på något sätt fått antingen smärre förändringar i sin innebörd, eller någorlunda ändringar i stavning. Jalla, abo och ur ett perspektiv giit/gitt är alla rinkebysvenska. Jalla är arabiska , abos bakgrund eller härkomst har undertecknad inte kunnat söka upp. Giit kommer som sagt från turkiska och stärker därav hypotesen att orden ursprungligen kommer från arabiska språk. Chilla, ur ett visst perspektiv giit, och Saijk kommer från engelskan. I hypotesen nämndes det att ord kunde vara helt och hållet lånade från engelskan eller distorterade engelska ord. Denna analys ger stöd till hypotesen. Exempel: Saijk har ändrats så att det är stavat utefter det engelska ordets uttal.
Finns det då några andra likheter mellan dessa ord? Rent fonetiskt sätt kan man se att ”sch” ljudet är en vanlig företeelse; chilla, latcha och sksch. Sedan blir det svårt att se fler dimensioner at jämföra liknelser med. Finns det några andra möjliga sätt som dessa ord kan ha uppstått genom? Troligtvis nej, en möjlighet skulle vara att de har uppkommit av sig själva, vilket skulle vara tveksamt, teorin är att språk uppkommer främst genom evolution av andra språk eller genom att evolution av ljud. Inga av de har någon koppling med den senare teorin. Dock stämmer de in bra på den första teorin.
Kan man tyda några mönster i vilka ord som förekommer mest frekvent? Fett, latcha, och sksch som förekom mest frekvent inger alla en känsla av ledighet. Fett i sig är inte ett ledigt ord, men i det sammanhang där det förekommer ger det åhöraren en otrolig känsla av ledighet. Latcha som i sig innebär att slappa ger både som ord och som satsdelskomponent. Sksch betyder som sagt skoja och är ur alla synvinklar ett ”ledigt” verb. Svaret är alltså jakande, dock med vissa förbehåll .

3 Slutsats

3.1 Slutsats
Såsom det framgick i delen ”Analys och diskussion av fakta” har de flesta orden sitt ursprung i de arabiska, slaviska språken samt engelskan. De har antingen ändrats i stavning eller fått ny innebörd. Svaret på frågeställningen är då: Ja, det finns likheter mellan orden, dock främst i deras uppko...