Folkhälsokunskap

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1.Folkhälsokunskap är ett begrepp för hur vi människor egentligen mår. Det handlar om allas vår hälsa och inte bara om sin egen hälsa.

Det viktigaste är vad som främjar en bra hälsa, politiken kan påverka en människas hälsa till exempel. Sverige och världen idag är mycket stressad, vilket påverkar barn och ungdomar. Men stress kan ju vara bra också, fast i lagom mängd! Vissa tål mer stress och andra mindre. Det är mycket som händer när man är ung. Föräldrarna ger med sig på att barnen äter onyttigt vilket leder till diabetes. När ungdomarna ska ha samlag så tänker inte vissa på att man ska skydda sig. De könssjukdomar som vanligen uppstår är klamydia, gonorré, kondylom, svamp och aids.

2.Epidemiologi är en viktig del inom den medicinska vetenskapen och har fått en stor uppmärksamhet över hela världen. Målet för den epidemiologiska forskningen är att genom ökad kunskap försöka hitta sjukdomsorsaker och riskfaktorer, som t ex rökning, och därigenom förebygga sjukdomar och hälsa. Man måste hitta samband mellan de inre och yttre faktorerna. De inre är t ex stress och de yttre t ex rökning.

3.De elva folkhälsomålen i Sverige är:
Delaktighet och inflytande i samhället
Detta mål är grunden för folkhälsan. Det är viktigt och bra när man är social mot allmänheten. Särskilt barn, ungdomar och äldre behöver trygghet. Om man t ex har delaktighet i ett demokratiskt samhälle, så påverkar man hälsan otroligt mycket.
Ekonomisk och social trygghet
Detta är också grunden för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle fyllt av ekonomisk och social trygghet, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsaker ohälsa, framför psykisk.
Trygga och goda uppväxtvillkor
Detta mål är speciellt tillägnat åt barn och deras hälsa, tycker jag. Goda levnadsvanor och information i god tid gör att det blir mindre risk att ungdomar röker och dricker.
Ökad hälsa i arbetslivet
Det är viktigt för en människa att må bra under sitt arbetsliv och att man ska kunna förena det med familjeliv och fritid. Om man har fungerande arbetsvillkor så minskar ohälsan.
Sunda och säkra miljöer och produkter
Man syftar till att skapa säkerhet utifrån ett skadeperspektiv i olika typer av miljöer som t ex trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid.
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Genom den breda kunskapen och utvecklingen så har Hälso- och sjukvården stor betydelse. Det ska vara ett självklart fall inom all vård och behandling. Sjukvården ska upplysa om metoder om att förebygga sjukdomar och skada. Detta borde ske genom att ge stöd till individer med ökad sårbarhet samt att stödja befolkningens hälsoutveckling. Jag tycker att man ska redovisa orsakerna till ojämlikheter i hälsa, men också att man deltar t ex i samarbeten eller något liknande.
Gott skydd mot smittspridning
Man måste ta detta mål på allvar om man vill att smittsamma sjukdomar ska gå förlorade. På så sätt ger det ju ökad hälsa och folkhalten ökar.
Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa
Detta mål hör ihop med det förra målet. Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Samhället måste utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet, för HELA befolkningen. I förskolor, på arbetsplatsen, på fritiden, för de äldre, för de långtidssjukskrivna, för alla måste det finnas möjlighet. Reklamer för t ex fysiska aktiviteter borde sättas upp i varje gatuhörn, sänkt pris gör ungdomar och äldre eftersom de behöver motionen mest i de åldrarna. Uppmärksamheten måste stärkas.
Goda matvanor och säkra livsmedel
Maten har en avgörande betydelse för hälsan. I ett globalt perspektiv är fortfarande undernäring ett gigantiskt folkhälsoproblem. Övervikten följer ett mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast, t ex om folk lever under enkla förhållanden. Snabbmaten leder till övervikt, vilket sig självt leder till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och en del cancerformer bl.a. tjocktarmscancer. Konsumtionen av socker och fett måste minskas och intagningshalten av frukt och grönt måste öka. Livsmedelspolitiken har till mål en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion, alltså att grönsaker blir så billigt som möjligt. Därför tycker jag att kunskapen om sambandet mellan kost och hälsa ska öka, tack vare individen själv.
Minskat bruk av tobak, och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar av överdrivet spelande
Bruket av beroende framkallande medel är en riktig bestämningsfaktor för hälsan. Målet för riksdagen är ju att minska tobak, spelmissbruk och dopning fritt från samhället. Man måste åstadkomma en bättre samordning mellan olika sektorer och ett ökat fokus på sambandet mellan bruket av de olika medlen och spelmissbruk. Folkhälsan måste förbättras för de grupper i samhället, särskilt för de som är utsatta.



4. Hälsokorset ( har tyvärr ingen bild)



Målet är ju såklart att skapa förutsättningar för en god hälsa för befolkningen. Hälsa är mer än bara frånvaro och sjukdom, det handlar om hela människans livssituation. En viktig utgångspunkt i folkhälsoarbetet är att stimulera och ta vara på det friska och att skapa förutsättningar för människor så att de kan ta ansvar för sin hälsa.
Det finns många förklaringar på vad hälsa är, eftersom hälsa är en individuell upplevelse. Det som kan vara en hälsa för en person, är inte det för en annan, t e x. Hälsokorset syftar till att illustrera att en patient som fysiskt är sjuk kan uppleva stor livs kvalité och att han mår bra och har god hälsa, medan en fysiskt frisk patient kan uppleva stor ohälsa. Man vill på detta sätt förklara att fler faktorer än det rent fysiska spelar in i vår upplevelse av hälsa.
5. De vanligaste frågeställningar i ett folkhälsoarbeta är:
Hur mår befolkningen?
Vad har vi lyckats mer eller mindre bra med?
Når vi de som har störst behov?
Hur ser det ut i olika geografiska områden?
Vilken ohälsa kan förebyggas?
Vilka insatser ska prioriteras?
Vilka kunskaper finns?

6.De frågor man bör formulera när man ska starta när man ska starta ett folkhälsoprojekt är:
För vem sätter vi upp mål och varför?
Berör målen hälsan på befolknings- eller individnivå?
Vilka mål har projektet?
Vilka mål finns för hälsans utveckling?
Vilken bakgrundskrivning finns?
Vilka dokument inom organisationen kan man hänvisa till vid målformuleringen?
Vilka ska delta? Hur ser förankringsprocessen ut?
Hur ska målen utvärderas och följas upp?

7.WHO:s definitioner av hälsa:
”Health” is a state of complete physical, mental and social well- being and not merely the absence of disease or infirmity”. Det finns två meningar till men jag valde denna eftersom jag tycker den säger allt.
WHO ger bistånd (hjälp) till utvecklingsländer på områden som utbildning av medicinsk personal, organisation av sjukvården och basläkemedel. Genom upplysning försöker WHO ändra hälsofarliga livsstilar, där t ex rökning och användning av alkohol och narkotika ingår. Ett av WHO:s svåraste uppdrag för närvarande är att stoppa aids och stödja forskningen för att få fram vaccin mot sjukdomen. Syftet är att alla människor ska uppnå en så god hälsa som möjligt. WHO bekämpar inte bara sjukdomar utan strävar för att främja hälsan.
8.Statens folkhälsoinstitut är ett nationellt kunskapscentrum för folkhälsa, de följer upp den nationella folkhälsopolitiken och utövar tillsyn inom alkohol, narkotika och tobaksområdena.

Folkhälsopolitiken fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, alltså livsvillkor, miljöer, produkter, och levnadsvanor. Tanken är att Folkhälsoinstitutet ska fungera som ett nationellt kunskapscentrum när det gäller folkhälsa. De måste följa upp uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken.

9.Arbetsmiljölagens uppgift är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö. Om någon har skadats svårt eller dött av på grund av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet ska arbetsgivaren underrätta Arbetsmiljöverket. Samma skyldighet gäller om flera arbetslagare har drabbats samtidigt eller vid tillbud som har innerburit allvarlig fara för liv eller hälsa.

10.En friskfaktor är en företeelse (något som finns) som ger människan förutsättningar för att utvecklas och må bra i arbetslivet. Mängden som rekommenderas till ”vanliga personer” är ett till två glas vin per dag, alternativt en till en och en halv flaska i veckan. Alla läkarna nämner vin som främsta dryck, dock säger de inte om det gäller rött eller vitt. Om man dricker måttligt så kan det bidra till positiva hälsoeffekter, men överstiger man konsumtionen så kommer de skadliga effekterna att träda fram.

11.KASAM är en känsla av sammanhang, det berör skilda områden av livet. Man försöker fastställa om människan har en stark eller svag KASAM. Frågeställningarna som är självklara för KASAM är: Vad skapa...