Tjernobyl 1986

12 röster
13026 visningar
uppladdat: 2008-01-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning
Vet Du hur det gick till den 26 april 1986 när kärnkraftverket i Tjernobyl exploderade? Du kommer i texten få svar på frågor som; vad var det som hände den där natten? Vad det ett experiment som orsakade att stora delar av Europa blev förorenat av radioaktivstrålning? Vad blev konsekvenserna av denna fasansfulla katastrof? Jag kommer även att beröra hur ett kärnkraftverk fungerar och vad skillnaden är mellan Sveriges kärnkraftverk och det som gick sönder i Tjernobyl. Arbetet slutar med ett resonemang där jag uttrycker mina åsikter och tankar om vissa frågor som dykt upp under arbetets gång.
Syfte
Jag har hela tiden, sedan jag såg en dokumentär på tv om olyckan, velat veta mer ingående vad som egentligen hände där borta. Det här var då ett perfekt tillfälle att verkligen få sätta sig in i problemet och få reflektera över katastrofen. Att forska i något som inträffade för flera hundra år sedan var jag aldrig riktigt intresserad av. Det skulle vara en historisk händelse som inte var allt för gammal och där det fanns relativt mycket att skriva om. Jag funderade på andra världskriget men det kändes som om det var lite uttjatat. World Trade Center var på något sätt för färsk och nyligen mycket omskriven. Tankarna föll på Tjernobyl och det kändes som om få personer egentligen viste vad som hände. Det var också en stor händelse där det fanns många olika saker som jag kunde fokusera på.
Material och metod
Jag har använt mig av en PC med en internet anslutning. Sökningen skedde via google med sökorden, Tjernobyl, kärnkraft, kokvattenreaktor, konsekvenser av Tjernobyl, kärnkraftverk, kärnreaktor, negativ voidkoefficient, Pripjat, RBMK-reaktor, tryckvattenreaktor och styrstavar. Fick några miljoner träffar och läste texten under länkarna på de första 10 sidorna och jämförde materialet och valde ut de som hade ungefär samma fakta innehåll. Texterna var från media, statens kärnkraftsinspektion och andra tidskrifter. Då materialet var mer än tillräckligt valde jag bort böcker.

Frågeställning
Hur kunde det gå som det gick?
Vilken typ av reaktor var det som exploderade?
Hur fungerar en kärnreaktor av typen som fanns i Tjernobyl?
Vad blev konsekvenserna?
Vilka skador fick människorna?
Hur drabbades Sverige?


Så fungerade reaktorn som fanns i Tjernobyl
RBMK-Reaktor
Den typ av reaktor som fanns i Tjernobyl kallas för en RBMK-Reaktor. I en sådan reaktor sitter bränslestavarna som är av uran-235 i trycktuber som omges av grafit. Grafiten fungera som moderator dvs. den förhindrar att en kedjereaktion ska uppstå. Grafiten är också det enda skydd som finns mot den radioaktiva strålningen. I trycktuberna pumpas det in vatten som, av värmeenergin som bildats under kärnklyvningen värms upp så att en del av vattnet förångas. Vattnet och ångan leds sedan vidare i processen till ett ställe där ångan separeras från vattnet. När vattnet leds tillbaka in i tuberna igen kommer ångan att föras till en ångturbin som i sintur driver en generator så att elektricitet bildas. Ångan kyls sedan av i en kondensator och övergår till flytandeform för att pumpas in till trycktuberna igen. Vattnet som genomgår den radioaktiva processen hålls hela tiden under ett väldigt högt tryck vilket gör att koktemperaturen ökar till ungefär 280oC. Ångan kyls av vatten som tas från havet eller en flod vilket aldrig kommer i kontakt med det radioaktiva vattnet så med andra ord är helt rent vatten som släpps ut från kärnkraftverket.
En RBMK-reaktor har en egenskap som inte är så rolig och som orsakade olyckan. Egenskapen är att reaktorn vid låg effekt får väldigt instabila driftegenskaper. Ett exempel är om den vattenmängd som pumpas förbi bränsleelementen är för liten blir temperaturen, på det radioaktiva vattnet för hög och för mycket vatten förångas. När vattnet blir varmare kyler det av brännslet mycket sämre vilket leder till att mer ånga bildas osv. Det blir helt enkelt en ond cirkel av alltihopa. Detta regleras i, de flesta fall, automatiskt med styrstavar som förs in och ut ur trycktuberna. En styrstav är en stav som förs ner i reaktorkärnan och absorberar de fria neutronerna och förhindrar en okontrollerbar kedjereaktion. Görs inte det kommer reaktorns effekt att skena iväg och bli okontrollerbar. Styrstavarna är oftast gjorda av bl.a. grundämnet Bor (B).
Svenska kärnreaktorer
Kokvattenreaktor
I Sverige finns det två typer av reaktorer kokvattenreaktor och tryckvattenreaktor där den först nämnda är den vanligaste typen. Kokvattenreaktorn fungerar på precis samma sätt som en RMBK-reaktor. Skillnaden är att bränsleelementen inte ligger insvepta i ett hölje av grafit, utan omges istället av vatten som gör att om ångbildningen skulle öka så minskar hela tiden effekten. Det kallas att reaktorn har en negativ voidkoefficient.
Tryckreaktor
En tryckreaktor fungera så, att det byggs upp ett tryck i reaktorn där vattnet, utan att börja koka, får en temperatur på 300oC. Det vattnet leds sedan vidare till en ånggenerator och vattnet passerar genom mängder av små rör. Rören värmer upp vattnet i ånggeneratorn så att ånga bildas som transporteras till en ångturbin som får driva en elgenerator och elektricitet har bildats. Det vattnet som kom från reaktorn pumpas in i reaktorn igen medan vattnet från ångturbinen kyls av i en kondensator och återvänder till ånggeneratorn. Även här ligger allt nersänkt i vatten som gör att voidkoefficienten blir negativ.
Händelseförlopp
Kärnkraftverket Tjernobyl ligger 3 km från staden Pripyat i Ukraina. Den 25 april 1986 skulle en helt vanlig rutinkontroll göras av reaktor 4 i kärnkraftverket. Det skulle dock komma att sluta i en ren katastrof. Det är nämligen så att när man bygger en reaktor måste man se till att konstruera den på det sättet att det alltid finns så pass mycket elektricitet kvar att det alltid går att stänga av den vid nödfall. Man hade beslutat att göra ett liknande test då. Arbetarna skulle se om turbinens elektricitet, efter att de stängt av reaktorn och turbinen, skulle räckta för att starta nödfalls generatorerna (40-60 sek) som i sin tur skulle starta kylvattenpumparna. Tidigare i veckan hade man gjort ett liknande test i reaktor tre, men det testet hade misslyckats då spänningen sjönk för snabbt. Testet i reaktor fyra skulle visa om resultatet blev bättre om en ny, större spänningsregulator monterades. Hela experimentet skulle utföras under ett rutinmässigt stop av reaktorn.
Testet startar
Fredagen den 25 april 1986 klockan 01.00 började man att förbereda stoppet genom att minska effekten från 3200 MW till 1000 MW. Sänkningen kanske låter stor men det var den inte, utan ett helt normal förfarande. 13.05 fick de på kraftverket ett meddelande där de uppmanades att ligga kvar på en konstant effekt på 1600 MW. Efter 10 timmar skulle nästan sänkning ske. Hela nedtrappningen inte kunde utföras på en gång p.g.a. att kraften som reaktor 4 producerade behövdes på elnätet. Vid 23 tiden fick tillstånd att fortsätta sänkningen av effekten och det gjordes fortare än väntat vilket resulterade i att effekten sjönk till 500 MW. Vid midnatt bytte man skift och nattpersonalen tog över. När effekten hade styrkan 500 MW beslutade den driftansvarige att starta det automatiska systemet för effektreglering. Kraftregulatorn fungerade inte som den skulle då den totala effekten inte kunde ställas in. Detta ledde till att effekten sjönk till endast några få procent av normal drift eller närmarebestämt 30 MW.
Kontrollen börjar tappas
En RBMK-reaktor fungerar på det sättet att när effekten sänks ökar koncentrationen av xeon-135 i reaktorkärnan. Xeon-135 har en väldigt bra förmåga att absorbera neutroner vilket innebar att reaktorn skulle kunna bli Xe-kontaminerad p.g.a. att Xe mängden var stor. Det var precis vad som hände i Tjernobyl och för att motverka att effekten sjönk ännu mer tog personalen ur några styrstavar för att försöka öka effekten. En styrstav är en stav som fångar neutronerna som blir över när atomkärnan klyfts. Problemet de stötte på var att Xeon-kontamineringen hade ökat så mycket att det bara gick att höja effekten till 200 MW dvs. 7 % av den normala nivån. För att reaktorn skulle kunna brukas säkert krävdes en effekt på minst 20 %. Otroligt nog stängdes reaktorn inte av. Det värsta var dock att den ansvarige inte brydde sig i att det inte fanns tillräckligt med styrstavar inne i kärnan som instruktionerna sa. Han beslutade istället, hur sjuk det än låter, att de skulle ta nästa steg i experimentet. Troligtvis var de omedvetna om vilka enorma risker de tog. Allt de här skedde den 26 april 1986 när klockan var cirka halv ett på natten.
De fyra huvud kylpumparna gick på full effekt och reaktorkontamineringen ökade bara mer och mer. Reaktiviteten fortsatte att sjunka trotts pumparnas kraftigt kylande effekt. Ett försök att stabilisera effektnivån gjordes genom att ta ur ytterligare några styrstavar. Det hade gått att avbryta allt genom att trycka på nödstopp och rädda hela reaktorn men ett sådant beslut togs inte, man skulle slutföra experimentet. Klockan var då bara några minuter över 01.00. Kvart över ett var reaktorn mycket instabil. Varje liten ändring som görs i en instabil reaktor kan orsaka förödande konsekvenser. För att reaktorn skulle fortsätta att fungera var de tvungna att ignorera de automatiska säkerhetssystemen, vilket de också gjorde.
Klockan var 01.23 när huvudturbinens inmatningsventil stängdes, vilket medförde att energiflödet till generatorn förhindrades. Nu skulle den elektricitet som producerades mätas och för att kunna göra det var de tvungna att stänga av värmeledningarna från reaktorn. Detta misstag ledde till att temperaturen steg och till slut bildades det ångbubblor i kylvattnet. Nu ökade också reaktivitetsnivån. ”Till skillnad från västvärldens lättvattenreaktorer, där kylvattnet fungerar även som moderator, använde man i Tjernobyl en reaktor som har en positiv ångbubblekoefficient (voidkoefficient) när effektnivån är låg”.
Kontrollen helt tappad
När neutronflödet ökade, höjdes också reaktiviteten och reaktoreffekten vilket medförde att kylvattnet blev allt varmare. Nu levde reaktorn sitt eget liv och de hade förlorat kontrollen. Vid denna tidpunkt beordrade skiftchefen ett nödstopp. Alla styrstavarna skulle sättas tillbaka in i reaktorkärnan. Det var dock ett problem med reaktorn och styrstavarna. I toppen på varje stav fanns det grafit och när de fördes in i reaktorkärnan ökade reaktiviteten tillfälligt. Reaktorn hade 250 styrstavar och när alla samtidigt sattes in i kärnan ökade neutronaktiviteten ännu mer. Det gick så fort att på några millisekunder var reaktorns effekt hundra gånger högre än normalt. När temperaturen var så hög deformerades stavarnas kanaler vilket gjorde att de inte kunde komma in helt och fylla sin funktion på bästa sätt. Det blev så varmt att bränslet smälte och stora mängder väte frigjordes. Vätet tillsammans med syrgasen bildade knallgas som i hettan antändes och orsakade en enorm explosion. Det 1000 ton tunga reaktorn locket sprängdes bort och taket till byggnaden förstördes helt. Då reaktorkärnan inte längre var tillsluten tog grafiten eld och under några dagar brann 250 ton grafit upp. Det motsvarade 15 % av kraftverkets tillgångar.
Det frigjordes också stora mängder av radioaktiv strålning som genom grafitens höga förbränningstemperatur steg högt upp i atmosfären och då bildades det andra isotoper som jod-131 och cesium-137. Det blev livsfarliga moln. Molnen blåste som längst tusentals mil. När det radioaktiva molnen blandades med regnmolnen regnade det ner strålning över bl.a. Sverige och Finland. Radioaktiva metaller frigjordes som dammpartiklar och föll ner i närheten av reaktorn. Stora bränder bröt ut i det som fanns kvar av reaktor- och turbinbyggnaderna. Tack vare heroiska insatser av ett hundratal brandmän kunde så gott som alla bränder släckas. Det som inte hade gått att släcka var den brinnande grafiten. Den fortsatte att brinna i två veckor och under hela den tiden som grafiten brann frigjordes det radioaktiva partiklar. Grafitbranden släcktes med olika metoder och material. De började med att dumpa borkarbid ner i härden för att motverka nya kedjereaktioner. Dolomit användes för att förhindra värmeökning och för att avge koldioxid. Bly släpptes ner för att fungera som strålskärm. Sand och lera dumpades för att binda till sig dammpartiklar. Härden brann fortfarande trotts alla försök eftersom alla dessa material hindrade kylningen. Slutligen grävdes det en tunnel in under reaktor tre och fyra för att sedan kyla ner den brinnande grafiten underifrån med kvävgas. Sovjet försökte på alla sätt att tysta ner vad som hänt, men strålningen spred sig och när den nådde Skandinavien var, Sverige och kärnkraftverket i Forsmark först i världen med att konstatera att det skett en olycka.
Konsekvenser av olyckan
Sjukdomar
Det bodde omkring 161 000 människor i närheten av kärnkraftverket och alla evakuerades inom loppet av tre dygn. När olyckan inträffat spreds snabbt radioaktiv strålning. Inom närområdet fanns det städer där strålningshalten av cesium-137 var fyra miljoner bequerel per kvadratmeter. Inom detta område bodde det cirka 230 000 människor, alla var tvungna att lämna sina hem. Av de hjältar, som jobbade med att släcka alla bränder, hamnade cirka 200 på sjukhus. Ungefär 30-50 stycken avled av strålningen som explosionen hade orsakat. Dessa människor var nog inte medvetna om de höga strålningsdoser som de utsatts för. Många arbetade precis intill den skadade reaktorn utan någon som helst skyddsutrustning. Det beordrades också många dit för att hjälpa till med saneringen, de flesta var från armén. Det fanns också frivilliga som åkte dit för att tjäna pengar. Totalt var det 210 000 personer som hade beordrats dit av armén och 400-600 000 var volontärarbetare som hjälpte till med saneringsarbetet. De här människorna fick aldrig veta vad den egentliga strålningshalten var. Siffrorna förfalskades hela tiden. Av de barn och ungdomar som levde i området 1986 har man kunna sett en ökning av cancersjukdomar framförallt i sköldkörteln.
Miljömässiga
De ämnen som frigjordes i och med olyckan steg i ett moln högt upp i atmosfären och blåste sedan iväg. Molnet med främst ämnena cesium-137 och jod-131 blåste mot nordväst. Först drog molnet in över Skandinavien och när det låg över Nordsjön vände vinden och molnet blåste i väg mot sydväst. Det drog sedan vidare över Polen, Tjeckien och Tyskland. På sin väg genom Europa passerade det radioaktiva molnet genom flera regnmoln och ämnena spolades ner med regnet. Detta medförde att marken blev full av radioaktivstrålning. De länder som drabbades värst av strålningsmolnet var Vitryssland, Ryssland, Sverige och Finland. Följderna blev att många grödor förorenades och mjölken blev förstörd eftersom korna åt av det radioaktiva gräset. Även vilda djur som renar, älgar och rådjur fick för höga halter av radioaktivitet för att vara hälsosamt att äta. Detta ledde till häftiga debatter i de drabbade länderna om hur farligt det var att äta radioaktiv mat. I ett område på 10 300 Km2 runt själva olycksplatsen mätte man upp cesium-137nivåer på 550 000 bequerel. I Sverige drabbades främst Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Uppland och Västmanland och idag återstår det 70 % av nedfallet.
Den skadade reaktorn finns nu innanför ett hölje av stål och betong. Skyddet kallas sarkofagen och är byggt för att hålla i 30 år men redan 1993 började det bildas sprickor. Sprickorna har tätats men förr eller senare måste den ersättas. Det har donerats, av västerländska länder, stora summor pengar till byggandet av en ny sarkofag och det pågår just nu en stor upphandling för att börja rita och konstruera en ny.  
Sammanfattning
Det finns vissa saker jag inte kan förstå och det är hur man kan bygga ett kärnkraftverk utan att sätta säkerheten först. Att experimentera lite med en kärnkraftsreaktor är väl helt okej, men då måste man vara helt säker på vad man gör. Det får inte gå så långt att för att kunna slutföra testet måste säkerhetssystemen slås av. Då måste testet avbrytas annars är ett säkerhetssystem till ingen nytta. Att det gick som de gick berodde på att personalen som jobbade inte såg när de blev farligt förrän det var för sent. Jag kan inte förstå hur de tänkte när de såg att det inte kommer att fungera och ändå väljer att fortsätta. Jag frågar mig om personalen verkligen var insatta i vilka risker de tog. När reaktorn konstruerades borde de också ha tänkt på att grafit kanske inte skulle räcka som moderator om en olycka skulle inträffa. De borde kanske ha byggt flera säkerhetsbarriärer och inte bara en enda. Hade det runt grafiten funnits vatten så att hela systemet låg under några meter vatten skulle nog aldrig den börjat brinna, eller om den skulle börjat brinna skulle branden ha släckts väldigt snabbt. Reaktorn skulle väl ha blivit förstörd men det skulle ha varit mycket bättre än att halva Europa blev förstört för en väldigt lång framtid. Explosionen blev lika kraftig som 36 Hiroshimabomber. Borde inte de som jobbade på verket ha insett vilken enorm kraft en eventuell explosion kunde ha. Den bomb USA släppte över Japan var absolut inte lika stor som en hel reaktor men den ödelade en storstad. Det skulle vara konstigt om inte en enda skulle ha hört något om atombomberna och konsekvenserna. Det kanske var på det sättet att i Ryssland på den tiden hade de inte fått lära sig om hur extremt farligt ett kärnkraftverk är om det spårar ur.
Nu gick det som det gick och mycket hade kunnat göras annorlunda. 20 minuter innan olyckan var framme hade det gått att trycka på nödstopp och ingenting hade hänt. Istället valde befälet att fortsätta med testet, mycket märkligt. Konsekvenserna blev att stora delar av Europa blev förorenat med en massa radioaktiv strålning. En sak jag också tycker är lite märklig men samtidigt kan förstå att de försökte med var att tysta ner att någonting hade hänt. Det visste att konsekvenserna skulle bli förödande och ville inte att folk skulle få reda på vad som hänt. Olyckan var dock av så stor omfattning att det var omöjligt att tysta ner den helt, några skulle förr eller senare upptäcka att något hade skett. Nu blev det Forsmark som upptäckte det två dagar senare. Att Ryssland senare valde att dölja en massa uppgifter kan jag inte begripa när världen hade fått veta att en stor olycka hade hänt. Varför ska man då försöka mörklägga så mycket som det går, men det var väl kanske så Ryssland fungerade då. De vill inte att några skulle få veta hur Ryssland styrdes.
Lite intressant är det att så många frivilliga åkte dit för att hjälpa till med saneringsarbetet. Var folket så ovetande om den radioaktivitet som fanns och hur farlig den är. Det känns som om man utnyttjade befolkningens fattigdom och lät dem riskera livet för en summa pengar. Undrar om de personer som åkte dit idag tycker att det var värt alla pengar. Nu lever dessa människor säkert med cancer och kan inte träffa andra människor eftersom det inte är några som vill vara i närheten av dem för rädslan för radioaktiviteten. Har de fått ett bättre liv? Svaret är för de allra flesta säkert nej. Jag tror inte att så många hade åkt dit om de varit medvetna om riskerna. Den ryska regeringen ljög folket rakt upp i ansiktet.
De värst drabbade platserna i Sverige finns i Gävletrakten och det kommer ta lång tid innan marken är helt fri från strålning. Det går t ex inte att äta fisk som är fiskad i vissa sjöar för att strålningshalten är för hög. Svamp och bär från skogen börjar bli ätbara igen men då har det gått 20 år sedan allt hände. Det blir hela tiden bättre och bättre men innan allt är återställt kommer det att ta några generationer. Tänk att stora delar av Europa har blivit förstörda för hundratals år framöver för att några personer inte kunde avbryta e...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Tjernobyl 1986

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-01-23

    vilket ämne skrev du det där i

  • Inactive member 2008-03-03

    Historia

Källhänvisning

Inactive member [2008-01-03]   Tjernobyl 1986
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9041 [2022-08-07]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×