Idrott och hälsa

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

~Idrotts- och hälsoteori~

1. Hur syresätts musklerna?
När man andas in luft kommer syret i luften till lungorna och där tillsätts blod som ”har slut på syre” och ”har lämnat bort koldioxid” med syre. Blodet transporteras sedan till hjärtat som pumpar runt blodet i det stora kretsloppet (runt i kroppen, till muskler, lilla kretsloppet är från hjärtat till lungorna och tillbaka). När blodet når en muskel lämnar den av syre och näringsämnen till kapillärerna, sedan leds blodet tillbaka till hjärtat genom venerna (vener är blodets ”väg” genom kroppen, de leder det syrefattiga blodet till hjärtat, och vidare till lungorna för att syresättas på nytt).


2. Hur påverkas vilo-, arbets- och maxpuls av fysisk aktivitet?
Maxpulsen (den högsta pulsen man kan uppnå) kan inte förändras med hjälp av träning, den förändras med åldern; 220 minus sin ålder, exempel: 220 – 15 = 205 = min maxpuls. Vilopulsen (pulsen när man vilar) kan däremot förändras, den kan sänkas med hjälp av träning. Arbetspulsen (pulsen vid ansträngande fysisk aktivitet) kan också sänkas med hjälp av träning.


3. Varför är regelbunden fysisk aktivitet viktigt för hälsan?
Alla har ett medfött behov av motion, förr fick man det naturligt, i anslutning till alla sysslor som behövdes göras men nu sköts sådant av maskiner m.m. så vi har blivit slöare, så då får man börja träna på andra sätt, börja med någon sport eller gå långa promenader m.m. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för sjukdomar och skador, man blir starkare, snabbare, smidigare och uthålligare. Man mår också bättre psykiskt, man får bättre självförtroende m.m.


4. Vad är träning och vilka typer av träning finns det?
Träning är att röra på sig, ofta i syfte att förbättra sin kondition eller styrka m.m. Det kan vara olika sporter som t.ex. fotboll, friidrott, gymnastik eller handboll. Träning kan också vara lekar eller att göra hushållssysslor som att t.ex. skotta snö eller kratta löv.


5. Vilka huvudprinciper gäller vid träning?
Intensitet – hur hårt man tränar beror på vilket mål man har och hur tränad man är.
Tid – Hur länge man tränar beror också på vilket mål man har. Träningen behöver inte vara jättelång, utan man kan dela upp träningen i flera kortare pass och få lika bra effekt.
Frekvens – Hur ofta man tränar beror också på vilken målsättning man har med träningen, men för det vardagliga behovet brukar 2-3 gånger i veckan passa bra, tränar man för att bli bättre i en speciell sport bör man nog träna oftare. Variation är viktigt, annars tröttnar man lätt, träningen ska vara givande och rolig.


6. Vilka sammanband finns det mellan mat och hälsa?
Vad man äter före och efter träning är viktigt. Före träning bör man äta energirik mat, fett och kolhydrater. Ska man träna länge så är det bra om man får i sig något litet under träningen också. Efter träning är det bra om man får i sig näring för att bygga upp musklerna som man nyss tröttat ut. Man ska äta mat i förhållande till hur mycket energi man gör av med. Vätska är mycket viktigt man bör dricka minst 1,5 liter vatten varje dag och mer om man tränar. Vad för mat och hur mycket beror på t.ex. hur mycket man tränar, allergier, utbud av mat m.m.


7. Ge exempel på näringsämnen, dess funktioner och i vilka livsmedel de förekommer.
Fett och Kolhydrater ger energi. Fett är uppdelat i: mättat fett – animaliskt (från djur), fleromättat fett – Vegetabiliskt (från växtriket) och enkelomättat fett. Mättat fett finns i smör och kött m.m. Omättat fett finns i feta fiskar m.m. Omättat fett är bättre än mättat.
Kolhydrater finns i pasta, rotfrukter, gryn, ris och grönsaker. Det finns snabba och långsamma kolhydrater, snabba är sådan energi som kommer fort men också försvinner snabbt, finns i bl.a. godis och vitt bröd. Långsamma kolhydrater tar längre tid att ge en energi men håller i sig längre, finns i bl.a. fullkornsbröd och ris.

Proteiner är byggstenar i kroppen, man kan inte lagra protein. Protein finns i: kött, fisk fågel och grönsaker, spannmål.

Vitaminer och mineraler är friskfaktorer och byggstenar i kroppen. Exempel på mineraler är Järn och kalcium, järn finns det mycket i inälvsmat och spenat m.m. och finns för blodet och syretransporteringen. Kalcium finns det mycket i mjölk m.m. Kalcium är bra för tänderna och skelettet. Vitaminer är uppdelade i fettlösliga; A, D, E och K och vattenlösliga; B och C. Vitaminer finns mycket i grönsaker, mjölk, frukt, inälvsmat m.m.


8. Hur påverkas kroppen och din hälsa av tobak, alkohol och doping?
En rökare försämrar kroppens förmåga att ta upp syre, tobaksröken försämrar blodets förmåga att transportera syret. Ämnen i tobaksröken förlamar också de känsliga flimmerhåren i lungornas luftvägar, flimmerhåren förhindrar föroreningar att komma in i lungorna, när de förlamas finns det inget som skyddar föroreningarna att komma in i lungorna och då tvingas man i stället att hosta upp föroreningarna. Om man röker försämras resultatet av träning.

Snus anses lindrigare än cigaretter, men en snusprilla motsvarar nikotinet i 1,5 cigarett. Man riskerar tandlossning, högt blodtryck, minskad salivproduktion och försämrad muskelkontroll om man snusar. Nikotinet i cigaretterna och snusen har också en cancerframkallande verkan.

Redan små mängder alkohol i kroppen sätter ned synen, snabbheten, spänsten, balansen, precisionen och muskelstyrkan. Både den fysiska och den psykiska prestationsförmågan är nedsatt en lång tid efter att alkoholen har försvunnit ur kroppen. Stora mängder alkohol bryter ned kroppen, de långsiktiga följderna är värst. Tränar och tävlar man bör man helt avstå från ...