Könsroller

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning

1. Inledning.....................................................................................................1
Bakrund
Syfte
Frågeställningar

2. Avhandling..................................................................................................2
Vad menas med könsroller?
Kvinno- och mansjobb
Dominanta hanar och omsorgsfulla honor...........................................................................5
Hur man kan förändra samhället..........................................................................................8

3. Avslutning....................................................................................................9
Hur kommer det vara i framtiden?

Källförteckning...............................................................................................11


Inledning

Jag har valt att skriva om könsroller. Jag gjorde det för att jag dels inte visste vad jag skulle ta, dels för att det var en av de möjliga punkterna på tavlan som man kunde få välja emellan, och dels för att jag vet lite om könsroller och för att jag intresserar mig för människans beteende.

Syftet med det här arbetet är vid sidan om att få ett bra betyg att redogöra för de informationerna jag hittade kring könsrollerna i ett skriftligt arbete. Läsaren skall få insikt i det som jag har lyckats fått reda på vad som angår könsroller.

Jag har samlat lite information om könens beteende och tagit reda på lite fakta kring könsroller i dagens samhälle. Jag kommer att bearbeta dessa och berätta om det nutida läget att kvinnor väljer ”kvinnojobb”, såsom män snarare har ”manliga yrken”. Dessutom kommer jag att förklara på vetenskapligt sätt varför vi i vissa sammanhang är så som vi är, och hur det kom sig att de olika könen hellre väljer att lära specifika saker till deras barn med lika kön. Med detta menar jag t ex varför mammor lär sina döttrar hur man syr och laga mat och varför pappor lär sina söner allt om bilar och bygg.

Det kommer även att finnas ett kapitel där jag ger några lösningar på vilket sätt man kan ändra obalansen mellan könen. Till sist kommer ett avslutningskapitel om hur skillnaden mellan könen skulle kunna vara i framtiden.



1
Vad menas med könsroller?

Begreppet könsroller myntades av Robert Stoller. Han forskade på transsexualism och upptäckte att könet som vissa personer trodde de tillhörde inte alltid stämde överens med vilket kön deras kropp tillhörde. Med könsrollsteorin menas att dagens människor spelar en roll som alla mer eller mindre medvetet lever med. Exempel på det kan vara att ”kvinnor ska stå vid spisen och laga mat medan mannen tjänar familjens uppehälle” eller ”flickor tycker om rosa, pojkar ljusblått.”

Tanken hos de flesta feminister är att rensa eller jämna ut dessa skillnader mellan man och kvinna så att dessa inte hindrar människorna från att ”fritt leva ut och bejaka sina drömmar”. De menar också att könsroller leder till diskriminering genom att t ex ”enskilda kvinnor bemöts med fördomar om kvinnor som grupp”.

Värd att nämna är också att begreppet ”könsroller” idag har ersatts av genus. Det finns flera orsaker till det. En av dem är t ex att när man säger könsroll så kan det upplevas som att kön är en roll som man kan kliva i och ut som man själv vill och önskar. En annan är att begreppet könsroller ”också ansågs vara teoretiskt otillräckligt för att förklara maktstrukturer”.
Gayle Rubin var den förste som ville införa ordet gender (sv. genus) i feministisk teori. Hon tyckte att gender var bättre, eftersom man på så sätt kunde förklara relationen mellan könen, istället för att beskriva rollerna var för sig.

Kvinno- och mansjobb

Vi alla känner till det. Pojkar frågas på skolan: Vad vill du gärna bli när du är stor? Svaret är då yrken som bilmontör, byggnadsarbetare, forskare, vetenskapsman, astronaut, formel 1 stjärna, fotbollspelare eller liknande grejer.
Om man frågar en flicka, nämner hon yrken som: Arkitekt, barnmorska, barnskötare, bibliotekarie, lärarinna, sjuksköterska, veterinär, pop- eller filmstjärna, Balletdansare eller liknande saker.

Sorgligt nog är det sedan också ett av dessa jobb som pojken och flickan väljer att utöva när de avslutar gymnasiet. 2
Så som man kunde se så valde pojken komplicerade, tekniska eller idrottsorienterade yrken medan flickan valde konstnärliga, ordentliga yrken eller sådana som hade med vård och omsorg att göra. Frågan är nu: Valde pojken och flickan dessa för att de blev uppfostrade efter att vara intresserade av sådana områden eller valde de dem för att den manliga och kvinnliga hjärnan är inriktad på speciella intressen?

Var det så att pojken tycker om fotboll för att pappan tycker om det eller var det eftersom den manliga hjärnan i princip och från början är programmerad på att låta kroppen prestera hårt och röra sig? Ville flickan bli konstnär för att mamman hade gett henne papper och färgpennor för att måla sedan hon var ung? Eller ville hon bli konstnär för att den kvinnliga hjärnan överhuvudtaget är väldigt konstnärlig och skapande?

Detta är en fråga som många genusforskare har ställt sig sedan jätte länge och det finns olika teorier kring det. Det finns inte heller något enhetligt svar eftersom ingen har kunnat bevisa sin egen teori till 100 procent. De två största teorier är queerteorin/likhetsfeminism och radikalfeminism/särartsfeminism.

Queerteorins definition lyder så här: ”Queerteorin är ett vetenskapligt perspektiv som belyser sexualitetens och specifikt heteronormativitetens (att sätta heterosexualitet som norm vid jämförelser av olika sexualiteter) roll för olika skeenden i samhället. Queerteorin har fått stort genomslag inom många discipliner, t.ex. litteratur- och genusvetenskap. Kortfattat innebär det att både könsroller och könsdrift är en följd av uppfostran och samhällsnormer. Vi blir manliga och kvinnliga för att vi fostrats till det, och flertalet blir heterosexuella därför att de fostrats till det. Utan denna heteronormativiteten skulle både könsdrift och könsroller se annorlunda ut, och förändras under en persons liv.”
Den teorin innebär alltså att man anser att folk uppfostras till det de senare blir. Här är ett citat från en Mr. Watson, hittat på en diskussionsida kring könsroller: ”Ge mig ett dussin friska välskapta spädbarn och min egen speciella värld att uppfostra dem i och jag garanterar att jag kan välja ut var och en slumpvis och träna honom att bli den typ av specialist som jag väljer - läkare, advokat, konstnär, företagsledare, ja också tiggare eller tjuv, helt oavsett hans anlag eller böjelser, förmåga, kallelse och den ras han tillhör”


3
Likhetsfeminism: ”Likhetsfeminismens innebörd är att skillnader i beteende eller annat mellan könen i huvudsak är socialt konstruerade och bör motverkas.”

De andra teorierna är radikalfeminism och särartsfeminism:

Radikal: ”Feministisk riktning som betraktar motsättningen mellan man och kvinna som överordnad och som har en separatistisk inriktning, ofta kombinerad med lesbisk aktivism.”
”Enligt radikalfeminism innehåller hela samhället en könsmaktsordning som håller alla kvinnor i ständigt förtryck. Exempel på detta förtryck är pornografi, prostitution och partnermisshandel…Shulamith Firestone (amerikansk teoretiker och författare), vars teorier låg till grund för skapandet av radikalfeminism…menade att könsförtrycket var intimt sammankopplat med klassamhället och den alienerade kulturen.”

Särart: ”Det finns ingen som kallar sig själv för särartsfeminist. Istället är det en nedlåtande term som feminister gett till en liten grupp kvinnor som betonat biologiska skillnader mellan könen. De s.k. särartsfeministerna vill bevara och bejaka de skillnader som de anser sig finna mellan könen. De vill också att dessa skillnader ska vinna acceptans och att kvinnor såväl som män ska behandlas och ”värderas” lika.”

Det finns alltså minst två huvudsakliga inriktningar i hur man betraktar utvecklingen av könsrollerna. Men det finns även andra betydande indelningar som inte nämns så ofta och därför glöms bort:

Black feminism: Feministisk rörelse som startades på 1970-talet av svarta kvinnor som hade blivit trötta av att bli diskriminerade. De menar att de svarta i kvinnorättsrörelsen blir diskriminerade eftersom det oftare är de vita som sätts som norm i den feministiska rörelsen. Som exempel så var 1963 sju gånger så många icke-vita kvinnor som vita kvinnor anställda som hemhjälp, och av de kvinnorna var 90 % svarta.

Postfeminism: Har egentligen en något oklar betydelse. Men de flesta postfeminister menar att feminism har uppnått alla de mål som den är kapabel att uppnå, såsom allmän och lika rösträtt, tillträde till alla ämbeten och förbud mot diskriminering. Andra menar begreppen feminism och jämställdhet bör omvärderas.
4
Sexpositiv feminism: Teori som framförallt syftar till att framställa sexualitet som en positiv kraft i strävandet efter jämställdhet. ”Sexpositiva feminister anser att den manliga heteronormativiteten (att sätta heterosexualitet som norm vid jämförelser av olika sexualiteter) lett till att annan sexualitet än den manligt heterosexuella – såsom kvinnans sexualitet, homo – och bisexualitet, transpersonlighet och BDSM förnekats och skambelagts…Vissa sexpositiva feminister anser att sexuella tjänster mot betalning i vissa fall är en acceptabel och nyttig del av samhället, och att kriminalisering gör mer skada än nytta.”

Alla dessa inriktningar, rörelser och teorier har olika sätt att se på könsrollsfördelningen. Enligt vissa är det uppfostran som skapar könsroller, enligt andra är det samhället och kulturen som bidrar till det och återigen enligt en tredje part så är det naturen som bestämmer hur folk beter sig.

Men vad det nu verkligen är som bidrar till bildningen av könsroller i vårt samhälle går inte att svara på. Föra att få insikt i den biologiska teorin kommer nu ett kapitel som beskriver utvecklingen från den synvinkeln.

Dominanta hanar och omsorgsfulla honor

Enligt boken ”Why Men Don’t Listen And Women Can’t Read Maps” så har man i den senaste tiden gjort stora framsteg inom den genusvetenskapliga forskningen. Författarna menar att det nutida läget med könsrollerna inte helt och hållet beror på samhället, kulturen och traditionen, och ännu mindre att det fullständigt är ett resultat av uppfostringen.

De menar att vi alla känner till de dagliga och allmän accepterade vanor av både man och kvinna. T ex kvinnors vana att tillsammans med väninnor gå på toaletten, medan det för män skulle vara rena förvirrningen om en mans polare frågade om han hade lust att följa med på toan ett tag. Män däremot har tvångsbeteendet att behöva zappa mellan kanalerna, medan kvinnor inte har något emot att e-mellantid också titta på lite reklam då och då. När män har sina stressiga tider super de som helvetet. Kvinnor äter hellre choklad eller går och handlar kläder och skor.

5
Författarna beskriver hur kvinnor kritiserar män för deras känslolöshet och likgiltighet, för att de inte lyssnar, inte är varmhjärtade och saknar medkänsla, för att de pratar för lite och inte vet hur man umgås med en kvinna på ett kärleksfullt sätt. Kvinnor hatar när män sätter in sig allt för lite för deras partnerskap och för att män alltför ofta vill ha sex istället för kärlek.

Män kritiserar kvinnor för deras så kallade dåliga kunskaper om bilar och hur man kör dem, för kvinnors dåliga orienteringsförmåga och för att de inte kan läsa trafikkartor. Män menar att kvinnor pratar för mycket och alltför sällan kommer till punkten. Framförallt tycker män inte om när kvinnor så ofta säger nej till sex.

Det finns en massa skiljande egenskaper mellan män och kvinnor. Män exempelvis verkar inte vara i stånd att kunna hitta sina saker i huset, i skåp eller bara smöret i kylskåpet, medan deras CD-skivor förvånande nog är alfabetiskt ordnade. Kvinnor kan alltid hitta den bortslarvade bilnyckeln, men ofta inte den kortaste vägen till sina mål. Män undrar varför kvinnor inte kan se den röd lysande lampan på instrumentbrädan som signalerar att bilen behöver tankas, men däremot har förmågan att kunna spana upp en smutsig strumpa som befinner sig i ett mörkt hörn 50 meter längre bort. Kvinnor t ex förstår inte hur män klarar att med perfekt säkerhet kunna parkera in, men aldrig tar emot rådet att fråga någon annan om vägen när de har kört vilse.

Dessa är bara ett fåtal exempel som författarna Allan och Barbara Pease har tagit upp för att visa att skillnader mellan män och kvinnor inte alltid måste vara relaterade till uppfostran och samhället, utan mycket väl kan vara av naturlig orsak.

Att ännu ingående förklara hur och på vilka andra sätt kvinnan och mannen skiljer sig från varandra skulle ta för mycket tid att lista upp. Författarparet har kommit på ett ganska lätt och enkelt sätt att ändå kunna förklara vissa skillnader utan att behöva citera vetenskapliga formuleringar. Det som de gjorde i boken var att jämföra den dagliga situationen mellan män och kvinnor med den dåvarande, då människor fortfarande levde i grottor, dvs stenåldern. Det må låta rätt fånigt, men kan också vara rätt upplysande om man har läst på några exempel. Här är några:

6
Då i tiden så var det mannens uppgift att försörja familjen med byte och mat. Tidigt på morgonen gick han ut i naturen med de andra männen och kom tillbaks ganska sent på kvällen. För att kunna finna sig till rätta utanför grottan behövde han mycket goda orienteringsförmågor, och det utvecklade han sedan också med tiden. För att kunna hitta och döda sitt byte behövde han vara säker och målinriktad. Hans mål var klara: Han var beskyddaren och jägaren, och något annat förväntade man sig inte heller från honom. Kvinnan kände sig ärat av att mannen riskerade sitt liv för henne och barnen. Familjens välmående berodde på hur bra mannen klarade sig på jaget och om han tog sin uppgift som beskyddare på allvar. För mannen var det alltså praktiskt taget onödigt att ”analysera sitt förhållande”, likaså lite man förväntade sig att han slänga soporna i soptunnan eller byta bäbisens blöjor.

Kvinnans roll var likaså klar: Hon födde barnen, vilket då räknades som var en avgörande kunskap för att bibehålla släkten. Att föda barn har länge i många kulturer ansetts som heligt och mirakulöst, och kvinnan ärades för det, för endast hon visste hemligheten att skänka liv. Men kvinnans position hade sedan vissa religioners spridning satts lägre än mannens och hennes ansedda kunskap att föda barn har förolämpats genom att t ex kristendomen hade fört in arvsynden.

För att kunna analysera miljöområdet och upptäcka möjliga faror var det nödvändigt för kvinnan att utveckla en speciell orienteringsförmåga för korta distanser och dessutom också ett utvecklat minne. Det var viktigt att hon skulle kunna se alla möjliga förändringar i gruppen eller hos barnen så att hon kunde behålla kontroll över situationen och familjen. Det är anledningen till varför kvinnan alltid är så bra på att observera andra personers beteende och varför hennes empatiska (insättningsförmåga i andra personers känslor) kunskaper har utvecklad sig så bra. Hennes uppgift var också klar: Hon var mamman och barnens beskyddare. Hennes dagliga sysselsättningar var att samla på frukter, ätbara växter och skapa relationer med de andra kvinnorna i gruppen. Att skaffa byte och beskydda familjen var mannens uppgift, därför mätte man hennes kunskaper i och med hur väl hon kunde ta hand om familjen och barnen. Aldrig hade man tänkt sig att hon skulle jaga bytesdjur, kämpa mot fiender eller byta ut glödlampor.
Att överleva var otroligt svårt, men att leva i en relation med partnern var det lättaste man kunde tänka sig. Båda parter var beroende av varandra och båda uppskattade och hedrade varandras arbeten. Männen betraktades inte som lata och kvinnorna inte som männens förtryckta makor. 7
Författarna berättar hur dessa enkla kulturmönster fortfarande kan observeras i vissa samhällen som hos urinvånarfolket i Borneo, i delar i Afrika och Indonesien och även hos vissa aboriginiska stammar i Australien. Andra kulturer är exempelvis Maorifolket på Nya Zeeland och Inuitfolket i Canada och Grönland. Alla bidrar till överlevnaden och varandras välmående i familjen. Sorgligt nog försvann dessa traditioner i dagens moderniserade samhälle och resultaten är kaos, förvirring och missnöje.

Hur man kan förändra samhället

Vissa frågar sig ibland: Finns det något kvar i samhället som går att förändra? Har kvinnor inte redan fått alla privilegier som mannen också har? Detta skulle väl vara antifeminister eller postfeminister som skulle tänka så. För svaret är enkelt: Ja, det finns fortfarande många saker att göra, även om det jämställda förhållandet mellan man och kvinna har tagit jättestora steg sen hur det var för hundra år sedan. De tre största punkter är väl fortfarande arbetet, lönen och kroppsutnyttjande. Det finns många antifeministiska åsikter om att det är en myt att kvinnor tjänar mindre än män osv. Men om det inte var sant, så skulle folk ju inte heller demonstrera mot själva läget att det faktiskt är så. För då skulle det betyda att alla behandlas lika, men det är ju inte så. Därför har feminism utvecklats.

Med punkten arbetet menas att det fortfarande skiljs mellan ”manliga” och ”kvinnliga” jobb. Dessutom finns det fortfarande felet i vårt samhälle att nedvärdera personer som väljer sådana jobb, dvs t ex en kvinna som vill bli byggarbetare eller en man som vill bli barnskötare på dagisen. För att förändra det måste man under uppfostringen, i skolan och i det sociala samhället lära barnen att det inte finns några dåliga skillnader mellan det vad kvinnor och det vad män gör. Man måste lära barnen att det är naturligt när en person kan fritt leva ut sina drömmar och bestämma sig vad den vill ha som yrke.

Med punkten lönen antyder man på löneskillnaderna mellan man och kvinna. Detta är ganska svårt att rätta till eftersom det alltid beror vad det är för yrke, hur länge man behöver studera för det, hur svårt eller farligt jobbet är, om det är en privat eller statlig anställning osv. Ofta diskuterar man över varför en eltekniker tjänar mer än vad en sjuksköterska gör. Har teknikern det svårare att byta ut lampor eller är det svårare för sköterskan att lyfta ut en gammal människa ur sängen? 8
Får teknikern mer pengar för att han studerade längre? En massa frågor kan ställas kring denna punkt, och det är svårt att hitta en lösning på problemet. Vissa menar att det är det politiska systemets fel, alltså att man i dagens kapitalistiska samhälle skiljer mellan privata och statliga företag. Oftast är det nämligen så att lärare på friskolor får mer betalt än lärare på kommunala skolor som undervisar i samma ämnen. Vissa menar anledning till löneskillnaden fortfarande är männens dominans och kvinnans förtryck av mannen på arbetsmarknaden.

Den sista punkten är kroppsutnyttjande, med vilket det huvudsakligen menas utnyttjande av kvinnan genom mannen med hjälp av prostitution. Prostitution jämförs ofta med slaveri och könshandel och det är förbjudet i Sverige att handla sexuella tjänster. Dock är själva prostitutionen som organiseras av t ex hallickar eller bordellägare inte förbjuden. I Sverige är det statistiskt sett endast 1 % av hela befolkningen som prostituerar sig varje år. Det är ganska lite om man jämför med andra länder. Med kroppsutnyttjande menas även våldsamma övergrepp som huvudsakligen begås av mannen över kvinnan. Våldtagning, misshandel och annan kroppsligt utnyttjning är bara några få exempel som räknas dit. Det kan också vara värd att nämna att det trotts den stora våldanvändningen av mannen mot kvinnan, endast är 2.8 % av alla kvinnliga dödsfall per år som beror på användning av våld. 2,3 % är fall där män dog av våld. Hur man kan förbättra den situationen idag är väl ett av de svåraste problemen man har stött på. Hårdare lagar mot prostitution måste införas och istället för att låta samhället själv skapa institutioner som bidrar med mat och hjälp åt de prostituerade kvinnor, så borde staten se till att få dessa personer ur deras lägen med prostitutionen.

Hur kommer det vara i framtiden?

Det enda man verkligen kan hoppas på är att det i den kommande framtiden kommer ske en rejäl förändring. Att kvinnan och mannen står helt och hållet jämställd är mycket sannolikt då man tittar tillbaks i historien och lägger märke till vad kvinnan redan har uppnått. Jag tror det bästa sättet att snabba på denna process är att redan från början lära sina barn att det inte finns några rangsättande skillnader mellan det kvinnliga och manliga könet. När man och kvinna lär sig att förstå och respektera varandra igen, så som de gjorde för några tusen år sen, så kan man inte hindra den banbrytande förändringen från att hända. Hur länge det komma att dröja tills samhället har nått denna intellektuella punkt igen är do...