Dödsannonser, psalmer och Jung

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Undersökning av Dödsannonser
Varför skriver vi dödsannonser? Är det av tradition? Vanan att meddela ett dödsfall i dagstidningen kommer från 1800-talet. Från början saknade annonserna både symboler och verser och var ganska kortfattade. Efter hand blev korset och Davidsstjärnan generella och under många år användes enbart dessa två symboler. Vilket anses vara skälet till att korset alltmera blivit en symbol för död och begravning. På nyårsafton 1977 sågs för första gången en annan symbol i en dödsannons i Dagens Nyheter. Det var en blomma i samband med en dikt av Bengt Nerman.
Jag har valt att undersöka Kristinehamns Postens dödsannonser i ca 2 veckor under sommaren med start v. 23-25 För att studera vilka symboler och litterära utryck som förekommer, och kommer att försöka tolka och beskriva dessa. Som egen uppfattning kommer jag att utforma en egen dödsannons.
De mest förekommande symbolerna som jag funnit är blomma, kors och duva. Men i vissa somliga dödsannonser är det symboler som jag tror är valda därför att dessa betytt mycket för den avlidne, så som fiskare, katt och kortlek. Och vad dessa personliga val betyder är individuellt, men jag tror att de vanligaste symbolerna förekommer i stort sett på grund av våra associationer, som ganska allmänt är lika vid exempelvis ett kors. Blommor tror jag använd för att det symboliserar oftast kärlek och något vackert, vilket man troligen också har och har haft till den anhörige som avlidet. Ibland väljs den som en icke-kristen symbol, ibland för att symbolisera naturens eviga kretslopp med blomstring, vissnande och död. Vissa ser den också som symbol för återuppståndelse. Duvor tror jag förekommer som ett tecken på frihet eller att den avlidne nu gått vidare. Men fåglar i allmänhet står i de flesta kulturer som ett tecken för själen och förmågan att kommunicera med gudomen. De flesta annonser börjar nästan alltid med min eller vår käre/älskade…. Undra varför? Man äger ju inte den avlidne vare sig som död eller levande, kanske är det en formulering för att få annonsen mer levande på tidningspappret. Texterna eller dikterna som är valda i samband med dödsannonsen har oftast en symbolik om en vacker ödmjuk människa som nu lämnat efter en massa av minnen och dessa texter avslutas oftast med en önskan om frid och vila.



Min Dödsannons;


XXXXXXX XXXXXXXX
XX/X 19XX
0000-00-00
ANHÖRIGA
XXX
Drömmens fågelvingar
bar mig genom eld och is
Jag gick med lätta steg
mot paradis.
Hur var Ditt liv?
Det var storm och nöd
Och kamp i en enda veva
Det var gäckad längtan
och fåfäng glöd
Och små glimtar i molnens reva
Jag är så glad att jag fått leva

Begravningen äger rum i X stadskyrka
Ljusklädsel
Tänk på alla barnfonder som finns


7. Studie av sångtexter av religiöst slag och av profana musikverk
Jag har valt att beskriva min tolkning av symbolinnehållet och symbolmotiven i en psalm och en känd låt.
Jag har som psalm vald ”I denna ljuva sommartid” av Paul Gerhardt från år 1653, och som i psalmboken ”Minne om Konfirmations dagen” har psalm nr. 475. Jag valde den därför att den för många är en välbekant psalm och ofta sjungs på skolavslutningar.
Här följer texten på två verser av 9, då det oftast bara används dessa två vid exempelvis skolavslutning:
1. I denna ljuva sommartid gå ut, min själ, och gläd dig vid den stora guden gåvor. Se, hur i prydning jorden står, Se, hur för dig och mig hon får så underbara håvor.
Jag tolkar denna vers som en symbolik om frihet och naturen. Då det talas om att själen ska gå ut i sommartid. Gläd dig gudens gåvor, tyder jag som att man ska njuta av allt vad sommaren har att bjuda på.” Se, hur för dig och mig hon får så underbara håvor” speglar jag som ett tecken på att sommaren är till för oss alla oavsett gammal och ung, frisk eller sjuk.
2. Av rika löv är grenen full, och jorden täckt sin svarta mull, med gröna sköna kläder. De fagra blommors myckenhet med större prakt och härlighet än Salomos dig gläder.
Här uppfattar jag versen som en beskrivelse för den ljusa och växtrike sommaren bjuder oss på. Där man ser de vackra blommorna som en större storslagenhet än den kungligheten ger. Symbolmotiven som jag tycker för denna psalm är blommorna och sommaren. Där blommorna står för att symbolisera naturens eviga kretslopp med blomstring, kärlek och friheten sommaren för med sig.
Som profant musikverk har jag valt att tolka en skrift av Lisa Ekdahl då jag tycker väldigt mycket om de texter hon skrivit. Jag har valt låten
”Flyg vilda fågel ” Även i detta verk har jag valt att ta de 2 första styckena.
1. Flyg vilda fågel
flyg du som kan
hade jag dina vingar då flög jag min väg och försvann
Här tror jag precis som i psalmen ovan att det talas om frihet, där fågeln får symbolisera det obundna och fri eller själen.
för en tid
för att besinna
besinna vad jag i mitt hjärta vill
Men i detta stycke så skaffar jag mig genom ett kanske hermeneutik sätt en uppfattning om att det är friheten från känslor som hon vill slippa, för att få en orädd känsla av vad hon känner.
men jag har ingen vild fågels vingar
så jag står där jag står, jag står still
I denna delen av texten finner jag en ledsamhet över att inte kunna lämna över alla känslor, bara en stund för att få känna efter vad som är vad.
Och hon upplever ett hinder därför att hon i sin kropp svärmar över av olika känslor.
2. Flyg vilda fågel
flyg du som kan
hade jag dina vingar då flög jag min väg och försvann
I detta stycke får jag en betydligt mycket mer deprimerande känsla då vingarna på fågeln eller själen som jag vill se det, inte hittar någon annan väg än att fly.
För mig är det ett solklart symbolmotiv i denna texten och det är fågeln, som står främst för själen.
8. En jämförelse av innehållet på sökordet; Jung, beroende om man söker via Internet eller uppslagsverk.
Första adressen på svenska om Jung som jag fick upp på Internet: http://komvuxnet.gotland.se/svenska/jung.htm Där var informationen om Karl Gustav Jung (1875 - 1961) Mest beskriven som en man vid sidan av Sigmund Freud. Och sedan fanns det beskrivet om Jungs inflytande inom andliga rörelser som New Age.
Men för många författare - sådana sysslar ju också i högsta grad med det mänskliga själslivet - har Jungs tankar haft mycket stor betydelse.
Den andra svenska sidan jag hittade var http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Gustav_Jung På den sidan var det centrala för Jungs beskrivning mer fokuserat på honom som den framstående man han var och man och inte bakom skuggan på Freud. Och tillskillnad från den första sidan som Altavistas sökmotor tog fram så stod det att Jung har efterlämnat en rik samling publikationer som ofta exemplifierar psykologiska teorier och modeller med djupa och insiktsfulla analyser av religioner, seder, myter och berättelser från olika kulturområden.
Den tredje och sista databasen jag valde att titta på innan jag sedan ska jämföra dessa Internetsidors information mot ett uppslagsverk varhttp://paranormal.se/topic/carl_gustav_jung.html och på denna sida var Jung framställd som motsatsen till Freud och informationen om honom på denna sida var egentligen inte faktamässigt tvärtemot den första söksidan som kom upp men han framställdes här som en mycket stor man med många teorier som används idag.
Så överlag om man ska jämföra källorna på Internet så beror det enormt mycket på vad den som skrivet själv har för kunskap och tycke om de olika lärorna. Men jag ska använda mig av Nationalencyklopedins uppslagsverk för att jämföra en Internet källorna med en förhoppningsviss oberoende skribent.
Information om Jung på Nationalencyklopedins uppslagsverk;
Här finns enormt mycket fakta att hämta om Jung och hans livstid som psykolog och författare, grundare av den analytiska psykologin.
År 1907 kom J. i kontakt med Freud och blev av honom insatt i drömpsykologin och behandlingen av neuroser och lärde känna teorier om den s.k. överföringsmekanismen. J. blev en av Freuds främsta förespråkare fram till 1912, då de gick skilda vägar. Brytningen ägde rum p.g.a. att J. publicerat ett arbete där han presenterade en egen syn på begreppen libido och det omedvetna, där han tonade ned de sexuella och repressiva faktorerna för att framhäva de kreativa och symboliska faktorerna.
Jung påstod även ett kollektivt omedvetet, som innehåller hela mänsklighetens samlade historiska arv, strukturerat i psykets benägenhet att uttrycka sig i vissa återkommande föreställningar och handlingsmönster, de arketypiska mönstren Framför allt tyckte Jung sig finna dessa föreställningar i myternas, religionernas och sagornas symboler. Symbolen består enligt Jung av en känd del (den tydliga bilden, t.ex. korset) och en okänd del (den O-åskådliga arketypen) och fungerar därför genom sin attraktionsförmåga, som en förmedlande länk mellan det m...