Elektronik

3 röster
9420 visningar
uppladdat: 2008-01-27
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Elektroniken har tagit många steg sedan 1950. Några år innan, i slutet av 1940-talet uppfanns transistorn utav John Bardeen, Walter Brattain och William Shockley, tre forskare vid Bell Laboratories i USA. Dessa tre forskare fick även nobelpriset i fysik 1956.
Efter att transistorn uppfanns behövde man inte längre använda de stora elektronrören, eftersom transistorerna gör samma nytta. Dessutom drar de mindre ström och är billigare att tillverka.
Den första datorn som tillverkades 1946, hade elektronrör, eftersom transistorerna inte var uppfunna. Datorn, som var stort som ett hus, bestod utav 18’000 elektronrör. Den presterade ändå inte mycket mer än vanliga små miniräknare.
Elektronröret uppfanns 1904 av engelsmannen Flemming. Elektronröret är en diod, som ser till så att strömmen blir enkelriktad, alltså likriktar den växelström.
Dioder hör inom kategorin halvledare. En halvledare leder ström, men inte lika bra som en ledare, eller lika dåligt som en isolator, utan mittemellan. Genom att man dopar ett halvledarämne kan man ändra dess ledningsförmåga. Man kan n-dopa och p-dopa halvledarämnen. När man n-dopar ger man halvledarämnet överskott på elektroner, och när man p-dopar blir det tvärtom, alltså brist på elektroner. Om man använder kisel som halvledarämne, tillsätter man bor för att p-dopa och fosfor för att n-dopa.
En diod består av ett p-dopat och ett n-dopat ämne. Den n-dopade delen kallas katod och den p-dopade kallas anod. Om man sätter diod i en seriekoppling med ett batteri och en lampa, kommer lampan bara att lysa då anoden är kopplad till batteriets pluspol och katoden är kopplad till batteriets minuspol. För att lättare komma ihåg det, kan man tänka på PANK som står för Positiv Anod och Negativ Katod.
För att kunna få rätt spänning och ström till en elektronisk apparat används ett motstånd, en resistor. På resistorn finns färgringar för att man ska veta hur många ohm som motståndet har. De två första färgringarna uppger de två första siffrorna i resistansvärdet. Den tredje anger hur många nollor det är efter de två första siffrorna, och den fjärde ringen meddelar toleransen hos motståndet. Toleransen är hur mycket mer eller mindre som motståndet klarar av eftersom värdet inte är angivet exakt. Om det är en guldring är toleransen 5 %, och om det är en silverring är toleransen 10 %.

För att räkna ut resistansen, kan man använda sej utav ohms lag. Den går ut på att man delar spänningen i strömmen. Det är den tyska fysikern Georg Ohm som den är uppkallad efter, han upptäckte ett förhållande mellan elektrisk spänning och elektrisk ström genom 1827.

I bland annat solceller för elenergi och på TV-apparater sitter en fotodiod. Denna lilla, och kompakta diod kan upptäcka ljus och reagera på dem. När man trycker på fjärrkontrollen skickas blinkande infrarött ljus, som fotodioden reagerar på. Varje knapp på fjärrkontrollen skickar olika blinkande ljus, därmed kan man ändra t ex volymen, kanal och inställningar.
Det är en lysdiod i fjärrkontrollen som skickar det infraröda ljuset. En lysdiod gör så att ström omvandlas till ljus. Kanske låter som en glödlampa, men det enda den har gemensamt med en glödlampa, är just bara det att den lyser när det kommer ström igenom.
Några olikheter mellan
En lysdiod och en glödlampa.
- Lyser i flera 1’000 timmar - Lyser i runt 100 timmar
* Färg beror på halvledarämne * Lyser p.g.a. en glödtråd
- Små - Stora
* Stöttåliga * Inte stöttåliga

En lysdiod kan ha olika färger, och för att få en viss färg används oorganiska mineraler.
Ifall man t ex använder...
zink selenid (ZnSe) blir det blått ljus
aluminiumgalliumarsenid (AlGaAs) blir det rött & infrarött
diamant (C) blir det ultraviolett ljus
kiselkarbid (SiC) blir det blått ljus
gallium nitrid (GaN) blir det grönt ljus
Lysdioden har många olika användningsområden, ett är att den håller på att ersätta glödlampan, ett annat är i en trafiksignal och kamerablixt till mobiltelefoner.



Datorer
I dagens samhälle används datorer till en hel del, de styr trafikljusen, räknar ut krångliga matematiska begrepp och till nöje för privatpersoner, t ex.
En processor i datorn innehåller hundratusen dioder, transistorer och andra elektroniska komponenter. Dessa stänger av och öppnar strömmen.
Arbetarminnet på datorn ser till så att man kan lagra t ex texter och snabbt ta fram det på datorskärmen. Men när strömmen stängs av försvinner minnet.
På hårddisken kan man lagra t ex musik, bilder och spel. Det registreras på en magnetisk skiva som snabbt roterar, och stannar kvar där även om man stänger av strömmen
Hur mycket en dator kan lagra anges i Megabyte (MB) eller Gigabyte (GB). 1 byte motsvarar ett tecken. Så om datorn har ett minne på 13 MB kan den alltså rymma 13’000’000 bokstäver.
PATA-portar används framf...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Elektronik

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-01-27]   Elektronik
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9152 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×