Arbete om skelettet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

NKB ARBETE OM SKELETTET – MUSKLERNA – IDROTTSSKADOR



Vanliga skador inom hockeyn/handbollen är

 Ledbandsskador/knäskador/Stukningar
 Sträckningar
 Hjärnskakningar

Stukning sker ex när man trampar snett, foten hamnar i ett snett läge och de uppstår en felaktig belastning., Vanliga symtomer när det gäller stultningar är: Ömhet, svullnad och blåmärken.

Några vanligt sätt att behandla en stukning är:

1. Kyla,
2. Tryck
3. Högläge

Vid en stukning inträffar en inre blödning under huden, för att minska svullnaden ska man hålla foten i ett högt läge samt använda sig av kyla. Fotens höga läge och kylan saktar ner blodcirkulationen och svullnaden bli mindre. Några sorters kylbehandling är kylpåse eller kylspray.

För att begränsa blödningen ska du hålla den stukade delen i rätt läge. När man drabbats av en stukning/vrickning gäller det att stödja foten så fort som möjligt för att begränsa svullnaden. För att förhindra att skadan inte blir värre under aktivitet kan man använda sig av tejpning, som förhindrar påfrestande rörelser, tejpningen varierar beroende på vart i foten skadan finns.
Över 90 % av alla fotskador är en bristning av ledbanden på fotens utsida.

Efter att skadan har skett är det viktigt att man använder sig av någon sorts ankelskydd som håller foten i rätt läge. Det är det även väldigt viktigt att använder sig av rehabiliteringsträning för att suggcetivt bygga upp muskulaturen och därmed återfå sin rörelseförmåga. Rehab är en sorts träning där man gör övningar med ett lätt motstånd som tex balansplatta eller tåövningar i vattnet. För att förebygga kroppen mot skador bör man träna regelbundet, då bevarar du hållfasthet, styrka, o kondition, Värm upp ordentligt innan aktivitet och vara väldigt noga med stretching efter tränig och använd sig rätt sorts skor/skridskor som är bekväma för foten.

Streckningar,

Det är något som sker när man inte värmer upp tillräckligt (när kroppen inte är redo för maximal rölighet) En sträckning brukar oftast märkas av omedelbart. En muskelsträckning är en avslitning av muskeln på en skala som börjar med att ett antal muskelfibrer slits av, delar av muskeln slits av och hela muskeln slits av. Beroende på antalet fibrer som slitits av så sker läkningen av skadan olika lång tid, men ytterligare ansträngning bör undvikas under läkning.

Stretching

Med stretch menas att en muskel töjs ut maximalt. Muskeln blir längre och därmed blir lederna kring muskeln rörligare. Töjningen skall hållas kvar minst 15 sekunder. Det är viktigt att stretchingen utförs lugnt och harmoniskt. Det finns även olika metoder för att stretcha, en metod som jag använder mig av är ”10,2,10” den går ut på att man töjer muskeln 10 sekunder, slappnar av 2 sekunder och töjer 10 till, 2 sekunduren har man för att lura muskeln att slappna av så man kan töja ut den ytligare ett snäpp.

Knäskador

En av kroppens mest komplicerade leder sitter i knäat (Rörelse sker i flera riktningar) Förutom leden mellan lårbenet och smalbenet finns två andra leder involverade; leden mellan knäskålen och lårbenet samt leden mellan skenbenet och smalbenet. Knälederna hålls på plats av olika strukturer, dels den omgivande muskulaturen och dels bindvävsligament i form av ledband på sidan om knäet och korsband inne i själva leden, som hindrar leden från att vridas, glappa eller glida. När för stora rörelser sker i leden tar dessa strukturer emot, men om kraften är för stor riskerar de att skadas, vilket resulterar i en ostabil led med smärta och svullnad. Den dåliga stabiliteten kan i sin tur ge broskskador som leder till ledförslitning och kroniskt nedsatt rörlighet och smärta.
.
Hjärnskakning

Hjärnan vilar i kraniet i en vätska, som finns till för att absorbera stötar och lättare slag. Hårdare slag däremot som kan orsakas av en hård kackling mot sargen kan bidra till en hjärnskakning. Man kan då drabbas av yrsel, illamående och tillfälliga minnessvårigheter eller kortare medvetslöshet (upp till 5 minuter) I efterförloppet kan man förvänta sig allmän trötthet
någon vecka.

Skelettet är en byggstome

Kroppen är upprest med hjälp av skelettet som fungerar som en stomme. Det är också en viktig del i vår så kallade rörelseapparat, genom att skelettdelarna fungerar som hävstänger för de muskler som fäster vid benen. Rörelser uppkommer när musklerna jobbar och drar ihop sig. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ, det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat. Det sker hela tiden ett utbyte mellan mineralerna i skelettet och de som finns lösta i blodet. Tack vare det kan koncentrationen i blodet hållas ganska jämn, slutligen bildas blodet i den röda benmärg som finns i vissa delar av skelettet.

Skelettets uppbyggnad

Kroppen består av ca 200 ben. Benens storlek variera, en del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas ben. Några av benen rör sig i förhållande till varandra. När vi utför rörelser sker det i lederna, som även är viktiga för att hålla ihop bendelarna och ge skelettet stadga. Fogar kallas förbindelser mellan ben där det inte sker några, eller endast obetydliga, rörelser. Skallens ben är till exempel förenade med hjälp av fogar.


Inuti benen finns benmärg

Benmärgen i benvävnaden kan antingen vara gul eller röd, beroende på vilken sort dom är av. Den gula benmärgen innehåller mest fett. I den röda benmärgen bildas röda blodkroppar. Röd benmärg finns hos vuxna i bröstbenet, höftbenskammarna och i rörbenens ändar. Övriga hålrum i benen innehåller gul benmärg. Hos fostret bildas skelettet av bindväv eller broskvävnad, som senare ersätts av benvävnad som är starkare. Dom bildade benen växer både på längden och på bredden under en viss period, hur stort skelettet bli varierar från person till person. Skelettets längd och stadga påverkas av ärftliga gener och även mängden D-vitamin och kalk (kalcium) som stärker benmärgen, brist på dessa ämnen förorsakar benskärhet. I puberteten har man växt färdigt och då förbenas även tillväxtzonerna och man kan börja gå på gym och bygga muskler utan att skelettet tar skada av det.

Muskler och senor

Muskler är kroppsvävnader som är uppbyggda av muskelceller och har förmåga till sammandragning. Då musklerna som är fästa vid skelettet drar ihop sig skapas rörelser i lederna och kroppen. Musklerna ger oss också

 Stadga åt skelettet
 Skydd åt de inre organen
 Kontroll över tarmens och urinblåsans tömning
 Hjälp att hålla kroppstemperaturen

Muskulaturen utgör halva kroppsvikten. Muskelvävnaderna består av celler som kan dra ihop sig som svar på nervimpulser. Muskelceller kallas även för muskelfibrer eftersom de är så långsträckta. Det finn tre olika typer av muskulatur:

Skelettmuskulatur. Vår kropp innehåller drygt 600 skelettmuskler och kallas för tvärstrimmiga eftersom dom ser randiga ut i mikroskop. Denna sortens muskel fäster vid skelettet eller bindväven med hjälp av senor. Den är inte så uthållig men arbetar snabbt och kan styras med vilja (svar på nervimpulser)

Hjärtmuskulatur. Bygger upp vårt hjärta och pumpar ut k blodet i kroppen med hjälp av sammandragningar. Muskelfibrerna bildar tredimensionella nätverk och är ofta förgrenande. Den är både uthållig och stark men kan inte styras av våran vilja.

Glatt muskulatur. Den är långsam men uthållig och kan inte styras med viljan. Muskelns ihopdragningar fungerar som en pump. Urinen och mag-tarminnehållet pressas vidare av den glatta muskulaturen.


1. Hjärtmuskulatur
2. Skelettmuskulatur
3. Glatt muskulatur


Syretillförsel i rörelsen

När vi rör oss sker det ett samspel mellan de olika musklerna i kroppen för att syret ska nå ut till under aktivitet. Musklerna samarbetar genom att en muskel spänns (agonist) och en annan muskel slappnar av (antagonist), det är under den antagonist fasen syrecirkulationen sätts igång. Ett exempel på hur det fungerar är armbågsböjaren. När man böjer armen så drar biceps ihop sig, medan triceps slappnar av, därför blir våra rörelser välbalanserade och mjuka, detta arbetet kallas för ett dynamiskt arbete. Det finns en viss spänning i muskulaturen även vid vila. Det är tack vara den som vi kan stå upprätt och kroppens leder håls ihop. När en muskel ska dra ihop sig sker ett komplicerat samspel mellan hjärnan, ryggmärgen och nerverna.

Nerver

Kontaktpunkten mellan nervtråd och muskelcell kallas motorändplatta. När nervimpulsen når motorändplattan frigörs ett ämne som för signalen vidare in i muskelcellen. Impulsen sätter i gång en rad reaktioner. Kalcium frisätts från förråd i muskelcellen och påverkar aktin och myosintrådarna. "Små armar" på myosintrådarna hakar i aktintrådarna och drar i dem ungefär som vid årtag. På så sätt glider trådarna mer omlott. En enda nervtråd kan styra flera hundra muskelceller. När impulsen i nervtråden har passerat pumpas kalcium åter in i förråden och muskelcellen slappnar av. Det är våra nerver som gör att vi har god känsel och rörelseförmåga. Skador på nerver kan orsaka nedsatt motorik, dålig känsel och ge upphov till allvarliga funktionsnedsättningar som kan leda till


Statiskt arbete

Innebär att man anstränger en muskel i ett stillastående läge (muskelns längd blir oförändrad).
Det leder till att blodkärlen trycks ihop och muskeln stryper sin egen tillförsel på syre, det uppstår en syrebrist. Kroppen måste bilda energi utan att använda syre i processen. Det är inget farligt men kan uppfattas rätt obehagligt (muskeln känns väldigt tung). När muskeln är i denna fas bildas mjölksyra, vi orkar inte lika mycket och prestationsförmågan sänks.
.
Glykogen  Glykolys  Pyrodruvsyra + energi
.

Energi

När muskeln dras samman förbrukas mycket energi. Därför innehåller muskelcellerna många små "kraftverk", så kallade mitokondrier som producerar den energimängd som behövs. Att hoppa över måltider eller att äta fel sorts mat leder garanterat till sämre träningsresultat. Man bör äta 5-6 mål mat utspridda över hela dagen eftersom energin kommer från maten som vi äter. Ökar man träningsdosen måste man även öka mängden kost och vila.


Näringsämnen, fett, protein och kolhydrater stimulerar olika uppbyggande hormoner samt ger energi och fyller olika funktioner som bränsle och byggstenar. Överskottsenergi i form av en kolhydrat som heter glykogen lagras i muskelcellerna. Du måste ladda upp ditt glykogenförråd ordentligt innan du kan prestera ett bra muskelbyggande träningspass, bäst effekt för att bygga upp glykogenförrådet får du om får i dig någon kolhydrat med högt GI (glykemiskt index ). T.ex. banan, russin eller proteindrinkar (Kosttillskott). Man ska aldrig låta kosttillskottet ersätta maten, utan det ska bara fungera som förstärkare eller komplement till den vanliga kosten.

Under aktivitet frigörs energi, den större delen av den energin omvandlas till värme. Som en försvarsmekanism börjar kroppen svettas för att undvika överhettning, huden blir blöt och kyls av. För att inte få vätskebrist är det viktigt att ersätta den förlorade vätskan under aktiviteten (Vätskeförlust innebär sämre prestationer och överhettning). Under fysik aktivitet bryts muskelcellerna ner och byggs sedan upp när kroppen vilar, därför är sömn och mat en väldigt viktig del av muskeltillväxten.
Underskatta inte fettet!
Energi behövs för att kunna växa! Kolhydrater och protein ger energi men fett ger dubbel så mycket, vilket gör det till ett viktigt näringsämne i kroppen vid muskelbyggning.



Skadefri och bättre hälsa

Hälsa för mig är när man känner sig utmanande och självsäker, man ska må bra fysiskt och psykisk, vilket jag gör när jag tränar. Träningen medför även andra aspekter som trygghet och glädje. En motionär får färre sjukdomar, mindre skador i vardagen och ett längre liv. Tråkigt nog kan träning också orsaka skador och det är vanligt både hos vardagsmotionärer och professionella utövare, några exempel på vanliga skador finns på förstasidan i häftet.

Med följande tio enkla åtgärder minskar du riskerna för skador och dålig hälsa

1. Äta en sund och varierad kost
2. Se till att kroppen får vila och sömn.
3. Öka inte på träningen snabbt
4. Undvik stress och stö...