Bladskärarmyror

3 röster
8778 visningar
uppladdat: 2008-02-13
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Bladskärarmyrorna (Atta och Acromyrmex) kallas även Parasollmyror . Det är en liten myra som bara lever i de varma, subtropiska delarna av Amerika. De är uppdelade i två släkten, Atta och Acromyrmex och sammanlagt finns det omkring 38 arter . Bladskärarmyrorna lever i kolonier med mer än 8 miljoner myror varav de flesta är sterila honor. Myrorna blir mellan 2,5 mm och1,5 cm långa medan myrdrottningarna blir mycket större, mellan 3 och 5 cm.

Bladskärarmyrorna kännetecknas främst av det oproportionerliga hjärtformade huvudet och den kolossalt utvecklade muskulaturen och de kraftiga käkarna. Även tornarna på djurets thorax (mellankropp) är ett kännetecken.

Bladskärarmyrornas bon är förundransvärt komplicerat byggda. De har i regel bara några få kullar där boet är och sedan finns det hål som fungerar som utgång åt myrorna utspridda flera meter ifrån kullarna.

I stora och välutvecklade kolonier blir dessa kullar ibland sammansmälta till en jättekulle som kan bli upp till 30 meter i diameter. Tillsammans med utgångarna kan boet ta upp en yta på 30 – 600 kvadratmeter! Än mer fascinerande är de underjordiska gångarna som kan gå upp till 6 meter ner i marken.

Jordbruket

Bladskärarmyrorna kan man säga är jordens första jordbrukare. På namnet kan man tro att myrorna äter blad, men i själva verket är bladen en del av ett mycket fascinerande jordbruk som myrorna bedriver. Bladskärarmyrorna har faktiskt en helt egen svampodling. Myrorna samlar ihop bladen genom att skörda oerhört stora mängder av löv, kronblad och andra delar av växter som växer nära myrornas bo. När en myra hittar en lämplig buske eller träd, kilar kan snabbt tillbaka till boet och kallar på mellanmyrorna som snabbt skär ut lagom stora bitar och bär ner dem till boet.

Nere i boet tar minimyrorna över och tar bladen till odlingsplatsen. Bladen tuggas mindre och mindre, av mindre och mindre myror. Bladen blandas med myrornas saliv och exkrementer och bildar en fluffig svamp.

Därefter planteras de i boets svampodling och de allra minsta myrorna ”vårdar” dem. Därefter vandrar myrorna omkring och väljer ut de näringsrikaste svamparna och delar ut dem till myrorna. Den mesta näringen går dock till larverna.
Samhällssystem

Man skulle kunna säga att bladskärarmyrorna hade något som liknade tidiga arbetarklasser. De sterila myrorna är nämligen indelade i tre olika grupper, beroende på storlek och form . Myrdrottningen är den enda i kolonin som är kapabel till att fortplanta sig. Hon är den som lägger ägg och ser till att kolonin är lagom stor. De andra myrorna är som sagt indelade i grupper och alla har sin arbetsuppgift.

Det finns ”vanliga” mellanstora arbetare, miniarbetarna och de stora, starka försvararna. De mellanstora myrornas arbetsuppgift är att skära ut stora bladbitar från träd och buskar som de sedan bär ner till det underjordiska boet. Nere i underjorden väntar de minsta myrorna, vars uppgift är att rengöra och tugga bladbitarna. De största myrornas uppgift är att försvara kolonin mot fiender. Det finns även hanar som inte är sterila. De har vingar så de kan flyga iväg för att leta en drottning som den kan para sig med.

Hanarna som fått förmågan att para sig är små och bevingade. De flyger iväg från kolonin för att para sig med drottningar och dör inte långt efteråt

Tack vare ett väl fungerande system kan vissa arter rensa ett citrusträd på löv inom bara 24 timmar !

Bilda en ny koloni

När en ny myrdrottning föds så måste hon skapa en ny koloni. Hon föds liksom de hanar som är kapabla till förökning, med vingar . Vingarna använder hon endast under parningen. Innan hon drar iväg tar hon med sig en del av svampodlingen från hennes förra koloni som hjälp för att starta det nya jordbruket. När hon väl har parat sig flyger hon till sitt nya bo där hon tappar sina vingar och lägger sina ägg. Vissa drottningar kan flyga upp till 10,5 km!

Därefter tillbringar drottningen all sin tid med att föda upp larverna. Myrornas livscykel har fyra stadier :

• Ägg – Myräggen är ovalt formade och knappt en millimeter stora. Myrdrottning-äggen är dock mycket större.

• Larv – När ägget kläcks är myran i form av en maskliknande larv utan ben och ögon och de fäller sitt skin många gånger medan de växer.

• Puppa – När larven har vuxit sig till rätt storlek spinner larven en silkesliknande kokong runt sig. Under puppastadiet utvecklas larven till en myra.

• Vuxen – Larven tar sig ut ur puppan och är en fullt utvecklad bladskärarmyra. Cykeln varar vanligtvis omkring 6 – 10 veckor.

När hon har lagt ett litet antal ägg så börjar hon sköta svampodlingen . Det gör hon ändå tills hon har fött upp nog många arbetare så att de kan ta hand om det själv. Efter det så ”pensioneras” hon från odlingen och spenderar resten av sitt liv med att föra upp nya myror.

Att skapa ett nytt bo är farligt på många sätt . Drottningen har många faror att se upp för. Fåglar, bältdjur, gnagare och andra myror är några fiender som drottningen har. Även efter att kolonin snabbt börjat växa är överlevnaden svår. Enligt en undersökning är det bara 1,9-6,4 % av kolonierna som överlever efter 3 månader.

De flesta dödsfall av unga kolonier beror troligen på att svampodlingen av någon anledning inte fungerar som den ska eller för att drottningen inte kan lägga ägg.

Bladskärare och Människan

Många av bladskärarmyrornas bon är belägna i städer och mindre byar. Att myrorna kommit in i städerna beror på några olika faktorer:

• Vissa arter av bladskärarmyror verkar vara anpassade till att leva på öppna ytor. På grund av att människorna har skövlat skog så har myrorna kunnat sprida sig.
• Livet i staden är också mycket säkrare. Där finns inte lika mycket predatorer och faror som förstör deras bon.
• Träd som är bebodda av avskräckande rovdjur är en svårighet för bladskärarmyrorna. Liknande träd i städerna är inte bebodda av rovdjur och därför kan bladskärarmyrorna fritt skära blad från de träden.

Sammanfattningsvis kan man säga att människan har hjälp bladskärarmyrorna, men då är frågan vad människan får tillbaka. Svaret är enkelt: bara en massa trassel.

Bladskärarmyrorna orsakar stora problem vid många jordbruk. Varje år gör de skada på viktiga exportvaror så som bomullsplantor, kaffeplantor, citrusträd och även gräset som korna äter till en kostnad på miljoner dollar . Dessutom ger de sig på lagrad och torkad mat som olika sädesslag, mjöl och torkade bönor.

Sammanfattningsvis kan man säga att dessa myror gör väldigt stor skada för oss människor, men det är inte bara dåliga saker bladskärarmyrorna gör. De hjälper faktiskt till att upprätthålla naturens hälsa.

Myrornas jordbruks biprodukter, till exempel bladen, svampresterna, det som blir över för myrorna hjälper till med att göda marken. Dessutom är bladskärarmyrorna en användningsbar källa för proteiner åt människor; de äts i vissa delar av Mexico. Det påstås även att urbefolkningen i America använder myrornas käkar till att sy igen sår.

Bladskärarmyror som husdjur

Jag stötte även på en hemsida där det stod att man kunde beställa bladskärarmyror ifrån England och ha dem som husdjur ! Detta förekommer främst i England och USA. Myror som husdjur har inte riktigt slagit igenom i Sverige så att säga. Man börjar med en drottning och en koloni med 20-100 arbetare. Bladskärarmyrorna kräver en stabil livsmiljö när et gäller fukt och värme.

Boplatsen ska bestå av ett akvarium och två glaskuber som man sätter fast med hjälp av silikon. Dessa fyller man med torv eller liknande som fungerar som ”öar.” Den ena ön blir boplats, den andra blir utfodringsplats och den tredje fungerar som avfallsstation. Därefter fyller man på med vatten eftersom myrorna inte kan simma så kan de inte heller rymma.

När man sedan beställt hem en koloni så placerar man dem på den ö som ska vara boplats. Efter e...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Bladskärarmyror

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-02-13]   Bladskärarmyror
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9249 [2024-12-10]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×