Intervju med Virginia Woolf

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hur var din barndom och ungdom? Hade du några syskon?

Jag hade en syster: Vanessa och två bröder; Adrian och Thoby. Dessutom hade jag ett antal halvsyskon, varav ett förgrep sig på mig. Så det var mina helsyskon och jag som höll ihop.

Vid vilket universitet läste du?

Jag fick ingen formell undervisning, men jag fick låna hur mycket litteratur jag ville i min pappas imponerande bibliotek. Man kan säga att jag blev mitt eget universitet.

Hur var din relation till din pappa?

Vi hade en nära relation. Han var en framstående kritiker och journalist, så där hämtade jag mycket kunskap och inspiration. Redan som tonåring gav jag ut min egen tidning Hyde Park Gate News.

Jag har hört att din mamma dog redan när du var mycket ung…?

Det stämmer. Jag var bara 13 år. Jag kommer aldrig glömma det, inget blev någonsin som förr igen! Min pappa bröt ihop totalt inför oss barn, men utåt visade han alltid upp en flott fasad. Senare drabbades han av cancer, och dog också han, när jag var 22 år fyllda.

Hur kändes det då? Jag har hört att du har gått igenom flera depressioner…?

Det har jag väl inte alls det!! Nästa fråga!!

Hur betydelsefull har din uppväxt varit för ditt skrivande?

Jag har alltid tyckt att det har varit skönt att skriva av sig lite, få ut och bearbeta alla känslor på papper.

Ja, det märks ju att känslor är det som är det centrala i dina böcker. De innehåller ju inga spännande händelseförlopp, precis!!

Menar du att mina böcker inte är spännande? Det finns väl inget som är mer spännande än att tränga in under människans falska fasader och gestalta hennes verkliga känslor, såsom hat, sorg och misslyckande?

Ja, just de känslorna verkar ofta förekomma i dina böcker. Varifrån hämtar du inspirationen till dem?

Jadu… Jag kände mycket hat mot min pappa, då när han la över allt ansvar på mig efter mammas bortgång. Jag arbetade själv med min sorg, och behövde knappast ansvaret att bli förälder åt min egen pappa! Det var otroligt jobbigt att se honom bryta ihop, han var mannen i huset, den starkaste person jag kände, om inte han klarade att hantera en motgång, vem gör det då?

Varifrån kommer din känsla av misslyckande då?

Det är väl såhär, i mitt samhälle, att hur intelligent och bildad du än är som kvinna, är du alltid underlägsen männen.

I Mrs Dalloway behandlade du ämnen som klasskillnader, homosexualitet och meningen med livet. Du är själv en överklassens kvinna, som uppenbarligen brottas med självmordstankar, och trots att du är gift med den mycket ansedde kritikern och förläggaren Leonard Woolf, florerar rykten om att du själv är homosexuell, kan du styrka det...