Gustav vasa och vasaloppet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Gustav Vasa (Gustav I) född 12 maj 1496 Rydboholms gård (kanske Lindholms gård)
Dog 29 september 1560 på Stockholms slott. Gustav Vasa var kung av Sverige år 1523 ända till 1560 när han dog. Gustav Vasa är känd för att han gjorde uppror mot Kalmarunionen.
Gustav Vasa tillhörde Vasaätten, den första monarkiska dynastin som regerade ett enat svenskt kungadöme som ett arvrike. Gustav Vasa införde arvmonarki (kungadömet blir ärftligt). Han införde vidare ett starkt centralstyre med en effektiv byråkrati. Gustav var son till riksrådet Erik Johansson (Vasa) och Cecilia Månsdotter (Ekaätten).
Liksom samtliga och äldre medlemmar av Vasaätten använde Gustav Eriksson aldrig släktnamnet eller Vasa eller benämningen Gustav Vasa.
Gustav Vasa tog tidigt del i tidens politiska händelser mandomsprov i slaget vid Vädla (djurgårdsbro i Stockholm) 1517 och slaget vid brännkyrka 1518. . En vanlig uppgift att Gustav Vasa skulle ha burit riksbaneret i slaget vid Brännkyrka är mycket osäker. Den kommer nämligen från en mening i Peder Swarts krönika som författaren hade strukit. Att föra riksbaneret var normalt ett hedersuppdrag för en väl meriterad riddare, inte för en oerfaren väpnare som Gustav Vasa. Mer trovärdig är skildringen av efterspelet till slaget. Kung Kristian II av Danmark föreslog att om Sten Sture d.y. skickade en gisslan bestående av sina fem viktigaste män, skulle Kristian komma i land och förhandla vid Västerhaninge kyrka på Södertörn. När Kristian väl fått gisslan seglade han dock hem med den till Danmark, det vill säga med Olof Ryning, Hemming Gadd, Göran Siggesson (Sparre), Lars Siggesson (Sparre), Bengt Nilsson (Färla) och Gustav Vasa, som var yngst, och vid tillfället 22 år.
Efter att förts på detta sätt till Danmark av Kristian II hölls Gustav Vasa till fånga tagen på Kalø slott nordöst om Århus på östra Jylland. Slottet ägdes av Gustav Vasas släkting Erik Eriksson (Banér). Under fångenskapen försökte Kristina loka gisslan på sin sida.
När Gustav Vasa landsteg vid Stens ö udde söder om Kalmar den 31 maj 1520 var Kristian II ännu inte obestridd herre över Sverige. Enligt Peder Swarts krönika (som skrevs på Gustav Vasas uppdrag) skickades Gustav Vasa vid tretton års ålder till Uppsala skola och universitet för att studera, bland annat latin och tyska. Han tros ha stannat där i 3-4 år.

Vasaloppet är en av världens längsta längdåkningstävlingar. Sträckan är 90 kilometer och går från Sälen till Mora i Dalarna i Sverige. Loppet genomförs årligen den första söndagen i mars sedan 1922. Åren 1932, 1934 och 1990 inställdes loppet till följd av snöbrist.

Vasaloppets motto är I fäders spår för framtids segrar som kan ses ovanför mållinjen i Mora.

År 2006 ingick Vasaloppet i Världscupen i längdåkning, efter att åren 1979-2005 ha ingått i långloppslängdskidvärldscupen Worldloppet. Däremot ingick Vasaloppet inte i världscupen 2007, då det sammanföll med herrarnas femmil vid världsmästerskapen i nordisk skidsport 2007 i Sapporo i Japan. Till 2008 hoppas Vasaloppet få världscupstatus på nytt.

Vasaloppet genomförs till minne av Gustav Vasas flykt mot Norge 1521.

Den 19 mars 1922 flaggade förvaltare John Westling iväg de första Vasalöparna från Sälen till Mora. Idén till ett Vasalopp föddes bara en månad tidigare av Anders Pers från Mora. Han skrev en artikel i Vestmanlands Läns tidning om skidsport och dess anknytning med Gustav Vasas flykt mot Norge 1521. Den återpublicerades sedan i Dagens Nyheter.

Carl Emmanuel Berg från Göta i Karlstad anmälde sig till Vasaloppet 1922 som förste man; totalt anmälde sig 136 personer. Det var dock 119 löpare som klockan 06.04 gav sig av från Olnispagården, på västra sidan av älven i Sälen, de nio milen i snöglopp mot Mora. Av dess fullföljde 117 loppet. Vinnaren detta år blev Ernst Alm, 22 år, från IFK Norsjö på tiden 7.32.49. Han var fram till 2002 den yngste vinnaren av Vasaloppet.

TV och radiosändningarna från Vasaloppet brukar följas av miljoner lyssnare och tittare. Profiler som Sven Jerring, Åke Strömmer, Lars-Gunnar Björklund, Sven "Plex" Pettersson, Christer Ulfbåge och Jacob Hård har också bidragit till loppets popularitet.

Första kvinnan att delta i Vasaloppet var Margit Nordin, som 1923 fullföljde loppet på 10.09.42. Året efter förbjöds kvinnor att delta i loppet, eftersom det ansågs vara "för jobbigt" för kvinnor att åka. Detta förbud upphörde 1981, efter det att en kvinna utklädd till man blivit intervjuvad i TV och avslöjad 1980.