Mellankrigstiden

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Jag ska skriva en uppsats om mellankrigstiden för att visa vad jag kan om ämnet istället för att göra ett prov och för att våran solärare säger att vi skall göra det.

Jag tror att det är viktigt att skriva om första och andra världskriget samt mellankrigstiden för allmänbildningen och att veta hur dagens samhälle och demokratin uppstod. Om man vet mycket om världskrigens tid gör också att man får mycket mer förståelse om man fortsätter läsa historia och förstår vad som kunde undvikas i samband med världskrigens utveckling.

Man får höra ganska mycket om judeutrotning i samband med världskrigen, om hur många som dog och skickades till koncentrationsläger bland annat. Men man får endast höra hur onda de tyskar som bestämde var, man får aldrig veta om det var något land eller någon som stod upp emot den etniska rensningen och markerade att det var fel, antingen öppet eller diskret. Så jag skulle vilja veta om någon utrikes från Tyskland var på judarnas sida och vågade agera.

”It has been said that democracy is the worst form of government except all the others that have been tried.” – Sir Winston Churchill


Versaillesfreden
Mellankrigstiden tog sin början efter första världskrigets slut då ententen (Frankrike, Ryssland, Storbritannien) besegrade centralmakterna (Tyskland, Österrike/Ungern). Riket Österrike/Ungern upplöstes så kvar blev endast Tyskland. Ententen ville att Tyskland skulle ta på sig all skuld för kriget och Tysklands tvingades att gå med på Versaillesfreden. USA skrev dock aldrig under fördraget.


20-talet
Tyskland tvingades betala ett ohyggligt högt pris för freden, dom kunde inte glömma kriget och bygga upp allt krigsdrabbat utan tvingades hela tiden att leva i misär på grund av alla villkor. Tyskland fick betala ett gigantiskt skadestånd till segermakten, dom var tvungen att lämna ifrån sig alla sina kolonier, avskaffa värnplikten, minska armen drastiskt och lämna ifrån sig stora landområden. Allt detta gjorde att Tyskland fick svåra ekonomiska problem.
I verkligheten betalade Tyskland endast 1/8 av sina skadestånd.
För att lösa dom ekonomiska bekymmerna i Tyskland bestämdes det att det skulle tryckas upp en massa pengar så skadestånden kunde betalas. Det kanske löste problemen på kort sikt men på lång sikt blev det verkligen en katastrof. Det gjorde att alla folks besparingar och pension blev värd ingenting. Ingen hade råd att köpa någonting eftersom affärerna blev tvungna att höja priser. Det blev en ond cirkel då folk handlade mindre och mindre och affärer gick sämre och blev tvungen att avskeda ännu mer personal och utan jobb fick arbetarna ännu mindre pengar att köpa för. Men trots dom svåra tiderna behöll det tyska folket sitt goda humör. Kriget var över och det var äntligen fred. För vem skulle vara så dum att han startade ett nytt världskrig när man sett konsekvenserna efter det förra? Kvinnorna som hade blivit tvungna att sköta om allt när männen dragit i krig, hade fått smak för jämlikhet och såg till så dom fick rösträtt och bättre villkor. Alla läkare hade väldigt mycket skadade att öva på så läkarna blev bara skickligare och skickligare. Det rådde också högkonjunktur i stora delar världen. När kriget var slut kunde uppfinnare ägna sig åt att uppfinna saker som kunde göra vardagen bekvämare för vanliga människor istället för att hitta på nya konstruktioner till stridsfordon, därför brukar man kalla det för det glada 20-talet.
Under 20-talet var det dock stor politisk oro eftersom ingen var tillräckligt mäktig för att kunna ta makten. Tyskland bytte regeringar ofta och det verkade oklart om det skulle bli en demokrati eftersom folk inte var vana vad dom hade tillgängligt och kunde kräva (rösträtt, chans att själv ge sig in i politiken). Olika politiska partier från vänster och höger utropade sina åsikter och att just dom hade rätt och ingen annan.
Dom politiska partierna drog nytta av att ingen i Tyskland hade riktig kontroll och att dom i princip kunde göra och säga vad dom ville eftersom hungersnöden var viktigare än att tysta ner kommunister som förespråkade sina åsikter om en revolotion.


30-talet
I USA 1929 kom en händelse att sätta punkt för det glada 20-talet och börja den stora depressionen runt om i världen.
USA var i början av 1900 talet ett så stort och mäktigt land och påverkade väldigt mycket. T.ex. var det dom som avgjorde första världskriget till ententens fördel. Dom hade också väldigt stor påverkan i ekonomin i världen eftersom många länder hade lånat pengar av USA och då bland annat dem medverkandes i första världskriget. Under nästan hela 20-talet blomstrade ekonomin i USA och det rådde högkonjunktur. Det betyder att istället för att pengarna blir värda mindre som vid lågkonjunktur blir pengarna värda mer. I modern tid vet vi att ett lands tillstånd (lågkonjunktur, högkonjunktur) går som i vågor. Det betyder att ekonomin hela tiden går upp och ner och ju bättre det går idag, desto mer kan ekonomin försämras imorgon. Därför försöker man att kapa av topparna när det gått bra längre och försöka behålla ekonomin ungefär på samma nivå istället för att den ska pendla. Så tänkte man inte under det glada 20-talet. Där hade ekonomin gått otroligt bra under flera år och staten har inte lika stor kontroll på ekonomin i USA eftersom det är en marknadsekonomi istället för en bland- eller statsekonomi. Därför var det ingen som kunde förutsäga det som hände. Alla var otroligt positiva och trodde att ekonomin i USA skulle fortsätta som den gjorde i flera år. I en uppåtgående kurva i ekonomin måste det hela tiden råda balans emellan prissättning och valutan. Valutans värde måste stiga i samma takt som priserna ökar. Det som hände i börskraschen i USA år 1929 var att valutan steg så pass mycket och priset på varor höjdes i sådan takt att folk inte hann med. Folk slutade köpa lyxvaror för dom knappt hade råd med det allra viktigaste.
Det skapade en stor ond cirkel när företag gick sämre och sämre för att folk köpte mindre, och tvingades avskeda personal, och då fick inte dom råd att köpa saker och så gick det ännu sämre. Alla trodde som sagt var att spiralen aldrig skulle gå neråt och man kunde tjäna stora pengar på aktier. Men när aktierna gick neråt på grund av den onda cirkeln fick folk panik och sålde sina aktier i panik. Då var botten nådd. Det var då som USA började försöka lösa problemet. En massa länder hade lånat pengar av USA och dom krävde tillbaka lån för att kunna reparera skadan.

Det var här Tyskland påverkades. Många tyskar hade under 20-talet väntat på bättre tider och verkligen hoppats att det äntligen skulle gå bra. Kriget var slut och dom flesta kunde fundera på framtiden istället för att bara hoppas på att överleva dagen. Många tyskar var därför fyllda med gott humör och framtidsplaner. Men sedan kom börskraschen och många tvingade överge sina drömmar. Då låg verkligen Tyskland i botten och många företag stängdes och flera miljoner tyskar var arbetslösa. Det var vid den här tidpunkten som Hitler lovade arbete till alla och goda tider.


Europa under världskrigen
Nästan alla länder i Europa drabbades av krigen. Kanske inte så att man kan räkna det i antalet döda men dom drabbades ändå. Det var väldigt svårt att få fram mat över haven på grund av alla krigsfartyg. Det skapade en stor osäkerhet i många länder, många regeringar visste inte vilken utrikespolitik dom skulle köra eller vilka allianser dom skulle skapa, för rädslan av den andra parten.
Många länder i Europa var såklart drabbat efter första världskriget och det betydde att en hel del länder var tvungna att bygga upp byggnaderna och landen fick kanske så många sårade att försörja som inte kunna jobba.
De flesta länder hade under 1800-talet haft ett enväldigt styre, det vill säga att t.ex. en kung bestämde men när demokratin presenterad under 1900-talet var dom flesta osäkra på om det skulle fungera och hur det igentligen fungera. Folkets stora okunskap utnyttjades av olika politiska partier som försökte ta makten i landet genom exempelvis våld. Nu är det inte lika viktigt att ha samma politiska värderingar som sin familj och vänner med då kunde folk leva i skräck för att dom inte stödde t.ex. nazisterna som använde terror som ett maktbegrepp.
Många länder fick också ett antal judiska flyktingar från Tyskland som sannerligen annars skulle avrättas. Många judiska barn skickades till Sverige för att få ett hem att bo i. Europas folk levde ständigt med rädslan att just deras by kunde vara den nästa att bombas sönder.
Sverige drabbades av den hitils största ekonomiska krashen i svensk historia. Det var på grund av moderniseringen från jordbruksamhälle till industrialiseringen skapade arbetslöshet för att alla flyttade in till städerna samtidigt.


Raoul Wallenberg.
Det var en svensk diplomat som arbetade i Budapest. Han såg till sin förskräckelse hur fler och fler judar åkte i sina dödstransporter till olika koncentrationsläger. Han gömde undan flera tusen judar. Han gav dom svenska pass och skickade dom till Sverige. Passen gjorde att judarna slapp åka till koncentrationslägren och bära judestjärnan på ryggen på alla kläder. Judarna bodde i svenska lokaler som röda korset döpt till sådana obetydliga namn som ”The Swedish library” och The Swedish Research Instituten” för att undgå upptäckt. Sedan transporterades judarna med tåg till Sverige.


Diktatur
Diktatorerna som är mest relativ med utvecklingen i Europa under världskrigen är
Lenin (1917-1924) och Stalin (1924-1953) för Ryssland.
Franco härskade i Spanien 1938-1973.
Mussolini var Italiens diktator 1922-1943.
Det antagligen mest kände och ihågkomna är Hitler som var diktator i Tyskland mellan 1933-1945.

Hitler
Adolf Hitler är den konstnärsstuderande judehataren som kom att bli en av dom mest ihågkomna historiska personerna genom tiderna. Hur kunde en fattig man helt utan politiskt utbildning lägga beslag på en av Europas största nationer?
Hitler föddes i Österrike och hade stora drömmar om att bli konstnär, men han var inte tillräckligt bra. Han levde i stor fattigdom och fick verkligen se Tysklands värsta sidor, hans tankar förvrängdes totalt när han såg judarna som hade bra jobb och det välställt, han fick en fiende. Han deltog i första världskriget och gjorde bra insatser som belönades med medaljer. Efter världskrigets slut fick han se fredens konsekvens och fick en till fiende, segermakterna som bara ville suga ut Tysklands tillgångar. Han fick vanställningar om att det var segermakterna som startat kriget för att krossa Tyskland. Han hade fått en otrolig nationalism till följd av att han ville straffa segermakterna för att dom förstört Tyskland till grunden. Han var också övertygad av att den tyska regeringen hade förrått Tyskland genom att inte varit tillräckligt konsekventa. Han kom i kontakt med nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet (nazisterna) och eftersom han åsikter stämde överens med dom startade han en bana inom partiet. Han sattes i fängelse efter en misslyckad statskupp och i fängelset skrev han den beryktade boken ”Mein Kampf”. Den var en kombinerad självbiografi, handbok till propaganda, öppet anklagande till Versaillesfreden och planen för hur Hitlers ”tredje rike” skulle se ut.
Sedan försökte Hitler sig på att komma till makten fredligt, på demokratiska villkor. Hans främsta vallöften var att sänka den då 40 % arbetslösheten och att befria tyskarna från Versaillesfredens orimliga krav samt att judarna skulle oskadliggöras.
Det tyska folket trodde på Hitler och hans parti valdes in till regeringen och Hitler blev rikskansler. En av anledningarna till att någon inte störtade Hitler med hans smått sjuka framtidsbild som att judar inte är lika mycket värd som andra, har antagligen ganska så stor förklaring i att Hitler faktiskt klarade av sitt största vallöfte, att utradera arbetslösheten.
Nazisterna spred sin propaganda om hur lyckligt och välställt Tyskland var eftersom Hitler gett alla jobb. Verkligheten var såklart en annan. Hitler tvingade helt enkelt alla att jobba. Dom som inte hade jobb fick statliga jobb.
Det gjordes möjligt genom att Hitler förberedde en militär upprustning och planerade en massa byggnadsverk. Det kunde också han skriva i sin propaganda, att Hitler ville försköna Tysklands rent interiört när det igentligen kanske var olika försvarsbyggnader.
Hitler lyckades med små steg att skaffa sig oinskränkt makt i Tyskland. Tillslut hade den nazistiska tron och Tyskland smält samman till ett land när Hitler plats som ”Führer” – härskare, inte gick att avsätta på legala vägar.
Hitler börja rusta upp sina arméer båda till sjöss och i luften, och han skaffade sig allierade som Japan, Italien och Spanien parallellt som han höll på med sin stora etniska rensning. Hitler hade genom sin bok förklarat hur han ville ha sitt Tyskland.

Han ville att arierna det vill säga urinvånarna i Tyskland som härstammade från dom blonda, långa, blåögda nordiska folken skulle härska. Hans tredje rike skulle vara det mäktigaste i världen och skulle ha en livslängd på minst 1000 år. Alla andra folk utom arierna skulle förslavas för att sedan totalt utrotas för att ge arierna mer livsrum. Dom han föraktade var homosexuella, romer, kommunister, handikappade och då främst judar. Han skickade dom till sina stora koncentrationsläger. Flera miljoner gasades ihjäl i stora gaskamrar.

Många kanske frågar sig hur Hitler kunde göra diverse grymheter mot varandra utan att någon reagerade, det har sin förklaring i att Tyskland var en diktatur. Alla som inte behöll sina avvikande politiska åsikter för sig själv skickades iväg till koncentrationsläger. Han skrämde folk till lydnad. Men en del var säkra på Hitlers storhet. Han spred ut sin propaganda i sådan stor skala att vissa trodde på den. Han kontrollerade alla tidningar, radiokanaler och tv-program så endast det som berättade om hur bra Hitler var eller om alla bra saker han gjort skrevs eller visades.

Mussolini
Benito Mussolini var journalisten som ville förvandla Italien till den världsmakt det en gång var. Många säger att Mussolini började sin fascistiska bana efter att flera hade klagat på hans agerande under förhandlingarna till Versaillesfreden. Efter det startade han sitt fascistiska parti. Han tog faktiskt inte makten helt med våld, han marscherade med sitt parti till Rom och började förhandla med kungen om makten. Man kan kanske tro att det var helt fredligt men kungen måste känt sig mer eller mindre tvingad. Han krossade fackföreningar, kommunister och andra han ogillade med våld. Italien hade under första världskriget stått på ententens sida så det var nog många som blev förvånade när dom gick över på centralmakternas sida. En ganska stor anledning är nog att Hitlers nazism och Mussolinis fascism är ganska så lika och båda driver varsin diktatur, så både hade nog ungefär samma åsikter och mål. Mussolinis stora vapen som diktator var att behålla sin befolkning snäll och lydig genom propagandan. Han fick folk att tro att hela världen skulle se ut som den gjorde i Italien och att det var rätt. Mussolini var Hitlers förebild när det gällde att ta över landet och att sprida propaganda.

Franco
Francisco Franco var en revolutionär general. Franco som var en väldigt konservativ såg när vänsterpartiet folkfronten tog hem valsegern i landets partival. Så han bestämde sig för att starta ett inbördeskrig. I tre långa år pågick det. En hel del människor runt om i Europa såg kriget som en symbol för den utdöende demokratin. Dom åkte till Spanien för att bistå folkfrontens försök att motstå Francos Falangen. Franco som hade hjälp av både Hitler och Mussolini lyckades vinna och tog sedan makten i landet. Franco hade makten ända tills 1973 så ganska många spanjorer kommer ihåg Francos skräckvälde.


Lenin & Stalin
Lenin och Stalin styrde Ryssland med kommunism på båda gott och ont. Lenins tankar om att göra Ryssland till ett stort och mäktigt rike med hjälp av kommunismen förverkligades inte förrän på Stalins tid. Stalin däremot vill även tvinga alla andra länder att också införa kommunism.


Olika diktaturer
Diktatorerna styrde alla sina land på olika sätt. I Ryssland rådde kommunism medans fascismen rådde i Italien och Tyskland styrdes såklart med nazism. Det enda samlingsnamnet på alla dom var att dom hade varsin diktator, men dom brukade makten alla på olika sätt.

Ryssland var det land som främst blivit känt för den hårda kommunismen. Det innebär att dom ansåg att staten ska äga allting och att det kapitalistiska samhället är fel och orättvist. Själva grundtanken med kommunism är rätt när dom menar att alla ska ha samma förmåner och förpliktelser oberoende på om man är rik eller fattig. Det blir dock så fel när våld kommer in och det faktum att det moderna samhället inte skulle fungera med hjälp av kommunism. Visst, kommunismen skapar mycket arbetstillfällen till alla men det som tillverkas är det som staten tror behövs. I en marknads eller bland ekonomi styrs tillverkningen av efterfråga och det är inte möjligt i kommunismen.


Dagens samhälle med kapitalism en som grund, det vill säga att alla får tillverka vad dom vill och så vidare fungerar eftersom att deras företags existens är beroende på om produkten kan sälja.

Fascismen är en politisk ideologi och betyder tron på våld. Fascismen menar att om det ska råda ordning i ett land måste den som bestämmer ha total makt. Allting sker med hot om våld. Fascismen försöker inte avskaffa kungahuset eller den egna individens rättigheter att starta eget företag, eller utöva sina egna religioner bara dom inte inskränker på statens makt. Dom menar att staten ska vara som ett steg högre och bara kontrollera allt utan att kväva det. Under Mussolinis tid fick till exempel kungahuset vara kvar men inom vissa ramar.

Nazismen är den största av dom tre olika diktatoriska politiska ideologierna under början av 1900-talet. Nazismen drevs och skapades av Hitler. Han beskrev inte människor som enskilda individer utom som objekt, medlemmar av olika raser. Han trodde på att göra Tyskland till det så kallade tredje riket som spåddes ha en livslängd på över 1000 år. Där skulle ”urtyskarna” arierna härska över dom andra folken. Dom andra folket skulle vara totalt undergivna och så småningom utrotas helt för att ge mer livsrum till arierna. Han riktade sitt missnöje till olika etniska minoriteter som homosexuella, romer och då främst judar.

Likheterna mellan dom tre ideologierna är att den största makten i landet skall ligga hos ledaren, det vill säga diktatorn. Invånarna ska helst inte tänka själv utan endast göra det dom blir tillsagda. Det hämnar såklart utvecklingen något så otroligt men ledarna menar att dom tänker åt folket. Jag skulle säga att den enda realistiska ideologin som skulle kunna fungera idag är kommunismen.

Visst kanske det skulle vara omöjligt att genom som ett trollslag, ta ifrån ett helt land alla deras makt för att kväva deras vilja. Men det är ändå den enda ideologin som har positiva syften.
Dom menar att det är orättvist att bara dom rika ska ha en åsikt. Felet blir bara då dom brukar våld. Hade dom bara behållit sina socialistiska tankar och gått fram fredligt hade många av dagens människor haft ett bra liv.
Kommunismen existerar faktiskt än idag. Då tänker jag på dagens Kina som har det fattigt trots att många har jobb för att företagarna kan ge folket så låga löner och komma undan med det.

Kommunismen finns kvar än idag i Kina, nästan alla länder har ett eller flera nazistiska partier som försöker att framföra sina budskap medans fascismen är nästan helt utrotad. Fascism skulle inte funka idag för att det är mycket svårare att sprida propaganda i och med att internet finns. Fascismen är beroende av att ledaren skrämmer folket till lydnad och tystnad genom propagandan. Visst, regeringen kanske kan låsa vissa sidor på internet som anses vara för ”fredliga” men det skulle inte funka i längden då någon skulle organisera ett angrepp mot fascisterna.

Analys
Mellankrigstiden i Europa i början av 1900 talet är en intressant tid. Den tiden återspeglar faktiskt ganska så mycket av vår tid, trots att det nästan är ett sekel sedan. Om man tänker på Hitler och hans propaganda så existerar faktiskt en sorts propaganda här också, reklam. Trots att den kanske inte är lika omfattande och brutal. Politiker lovar saker till höger och vänster och så är det både nu och var på Hitlers tid. För oss i Sverige kan det vara svårt att tänka sig att vi inte får uttrycka våra åsikter, rösta eller få riktig information om vad som händer runt om i världen. Så är det faktiskt på vissa ställen än idag. Bland annat så existerar diktaturen fortsvarande i Kuba och Kina. Under början av 1900-talet var många länder i krig just för att dom styrdes på olika sätt, demokratins, kommunism, fascism eller kanske nazism. Nu har dom krigen istället byts ut emot religion. Vi krigar idag om så meningslösa saker som olika människors syn på livet (religion) och många blir diskriminerade bara på grund av vilken religion dom tillhör, jämförbart med dåtidens judehat. Vi måste acceptera att trots att vi lever i en sådan modern tid får vi aldrig glömma vad som har hänt för att inte göra om samma misstag igen. Vi kanske tror att hela världen är välmående bara för att Sverige går som tåget när det i själva verket är svält i Nordafrika. Vissa försöker förneka att det aldrig skett något som morden på judar i koncentrationsläger just för att inte bli påminda av hemskheterna men man ska inte förneka det som hänt. Genom att förneka och senare generationer glömmer så finns det en liten chans att det skulle kunna hända igen. Vi måste komma ihåg så att inte judarnas lidande har varit för gäves.

Jag tror att andra världskriget kunde avvärjts genom att segermakterna hade gett mer realistiska krav, som att även erkänna ett dom hade del i kriget och att istället för att ge Tyskland ett skadestånd så kunde dom ge Tysklands till uppgift att bygga upp hus, vägar och interiör där kriget orsakat stora materiella skador. Skadeståndet gjorde att det nästan blev givet att ett andra världskrig startade. Istället för en lång fred så blev endast mellankrigstiden en återhämtningstid för att sedan kunna ge igen och hävda sig gentemot världen.
Jag tror att en av dom största anledningarna att Hitler lyckades komma till makten var just Versaillesfredens orättvisa krav. Tyskarna matades med information om hur orättvisa segermakterna var, som tvingade Tyskland att göra stora uppoffringar medans dom själva var dom som fick del av Tysklands uppoffringar. Det gav Hitler något att bygga vidare på, att alla bekymmer Tyskland hade var judarnas fel och att Tysklands skulle ta revansch emot segermakterna genom ett andra världskrig. Han kunde alltså, genom propaganda få folket att associera med Hitler och att han ville komma till makten för att kunna bygga upp Tyskland igen.

Min kommentar om Hitler är att trots att det låter som om jag sympatiserar med honom så tycker jag synd om honom. Han hade helt klart en tragisk barndom, blev slagen av sin pappa, hans mamma dog när han var liten.
Han brann verkligen för sin konst och när han vid upprepade tillfällen inte kom in på konstskolan krossades hans dröm totalt och han tvingades bo i total misär. Om man tänker efter så inser man att det antagligen inte skulle kunnat gå så långt i dagens moderna samhälle eftersom det finns hjälp att få. Han var alldeles ensam och visste inte vem han själv var eller vad han ville. Han tyckte det kändes befriande att gå med i armen för att få känna samhörighet. Sedan när han började sin politiska karriär var det folk som verkligen lyssnade på honom och påverkades av hans åsikter som han fick framföra medans alla lyssnade. Jag stöder verkligen inte vad han har gjort men jag tror att om någon i hans liv hade hjälp honom eller att han t.ex. kommit in på konstskolan hade en massa människor sluppit dött även om då kanske någon annan tagit makten och orsakat ett annat krig. Men om man jämför vardagen i en fattig förort till Wien för en ung person utan vänner med dagens ”normala” ungdom så inser man att det i alla fall inte skulle hända nu att någon ond person kommer och tar över Sverige och börjar med etniska rensningar.

Slutsats
Min fråga var om någon utomstående tordes hjälpa de etniska minoriteter som annars skulle dödats bara på grund av den folkgrupp som dom tillhör.
<...