Järnvägen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Samtidigt som industrin ökade krävdes bättre transportmedel. Tidigare hade alla transporter skett med häst och vagn på vägar som var så dåliga att man knappt kunde kalla dem vägar. Men nu tyckte man att bättre transportmedel. En ingenjör som hade sett att man använde hästar som drog malmvagnar på räls i gruvorna konstruerade år 1804 världens första självgående lokomotiv som drevs av en ångmaskin. År 1823 byggde en ingenjör vid namn George Stephenson den första järnvägen som gick mellan städerna Stockton och Darlington, han förbättrade också lokomotivet. År 1829 byggdes en järnväg mellan Liverpool och Manchester som invigdes med en hastighetstävling mellan olika lok. Vinnaren var Stephenson med lokomotivet som han kallade ”The Rocket”, vars topphastighet låg på 46 km/tim och ansågs på den tiden vara en enorm hastighet. Strax efter den tävlingen sattes järnvägsbyggena igång och det byggdes banor överallt i England, passagerare och varor kunde då transporteras snabbt och lätt runt om i landet.

Bygget av ett statligt järnvägsnät i Sverige startade efter ett riksdagsbeslut år 1854. Men det var inte helt självklart att man skulle satsa på det nymodiga transportmedlet. Det var många argument mot järnvägen, de flesta tyckte att det var fel att införa järnvägen. Argumenten handlade oftast om människors och djurs hälsa eller djävulen och gud. Två exempel på argument mot järnvägen; citat ”kor som man befarade skulle sluta mjölka vid åsynen av ett skramlande ånglok” och ”att köra med ånga istället för med hästar /…/ vore en uppfinning av djävulen”. Men man införde järnvägen i alla fall och resultatet av riksdagsbeslutet blev att man skulle bygga fem stambanor, Östra stambanan (Nässjö – Katrineholm), södra stambanan (Malmö – Nässjö – Falköping), västra stambanan (Stockholm – Göteborg), norra stambanan (Stockholm – Uppsala – Avesta – Krylbo – Storvik), nord västra stambanan (Laxå – Kristinehamn – Karlstad – Kil – Charlottenberg). Dessa sträckor stod färdiga 1875, men dessa har dock ändrats under tidens gång. De första lokbanorna invigdes år 1856, det var Örebro – Nora (privatägd), Göteborg – Jonsered och Malmö – Lund (statliga). Då bildades också SJ (statens järnvägar). Byggandet av banor i Sverige var igång och snart fanns det fler privata ägda banor än statligt ägda, 1872 ägde staten drygt 65 % av järnvägarna i Sverige och 1882 ägde staten bara 35 % av järnvägsnätet i Sverige. Systemet med privata och statliga banor levde kvar till 1939 då staten började ta över privata järnvägar, som en följd av deras dåliga ekonomi.



Därför infördes järnvägen

I takt med att industrierna ökade sin produktion på varor så ställdes högre krav på transporten, det skulle gå fortare att färdas mellan olika platser och lämna sina produkter och hämta nya råvaror mm och man skulle kunna transportera större laster. Vägarna var usla och häst och vagn gick ju dessutom inte så fort och kunde inte lasta så mycket. Båtar var i och för sig ett bra transportmedel för sina varor, de kunde lasta en hel del men de kunde ju inte åka på så många ställen. Därför kom man på att bygga järnväg över landet så att man snabbt och relativt enkelt kunde transportera varor och folk.



Järnvägen växer fram genom landet

Det var inte bara positiva röster som hördes vid framförandet av ett förslag om införandet av järnvägen och lok. Man ansåg att antingen skulle passagerarna kvävas av luftdraget när de färdades i den extrema hastigheten på 40 km/tim eller så skulle man få skador på nervsystem och benstomme. Men det stora behovet av ett nytt snabbt transportmedel fick folket att blunda för dessa risker. Så man började trots de ”stora riskerna” att bygga ett järnvägsnät genom landet. De första banorna som blev klara var Malmö – Lund, Örebro – Nora och Göteborg – Jonsered, dessa sträckor blev alla klara och invigdes år 1856. Nils Ericsson fick år 1855 i uppdrag av staten att med en statlig järnvägskommitté bygga de fem stambanorna som man tidigare hade beslutat att skulle byggas i Sverige, dessa banor stod klara år 1875. Därefter gick inte utvecklingen att hindra, det byggdes järnvägar i hela landet och snart var i alla fall den södra halvan av Sverige täckt av ett stort järnvägsnät, den norra halvan av Sverige var inte fullt så täckt men det fans tillräckligt så att man kunde ta sig till de större städerna.


Kan vi idag se några rester från införandet av järnvägen?

Ja, för oss som lever idag är järnvägen och tåget en självklarhet i många delar av världen om man skulle vilja åka någonstans. Sverige och många andra länder har idag stora järnvägsnät så att man kan åka och hälsa på släktingar och transportera sina varor till och från industrier och affärer. Nu är det bara att åka till närmsta station och ta tåget dit man vill. Den enda större skillnaden är att man har moderniserat tågen så att de flesta drivs av en elmotor istället för den gamla ångmaskinen som man använde förr i tiden fram till slutet av 1800-talet. Nuförtiden är det därför ganska sällsynt med tåg drivna med ångmaskin.

Järnvägens påverkan på människornas liv

Införandet och byggandet av järnvägen var ingenting som bara smög sig förbi utan att folket blev påverkade av det. Järnvägen påverkade folket på många olika sätt;
• Man började bygga städer vid tågstationerna där man troligtvis inte skulle bygga städer annars.
• I de nya städerna började nya industrier växa fram.
• Man kunde nu lätt resa runt i landet.
• Och framförallt så gav järnvägen flera tusentals nya jobb, t ex som rallare (de som bygger järnvägarna) men det krävdes också arbetare till att bygga upp de nya städerna, folk som ska jobba i de nya industrierna, folk som ska arbeta på tågstationerna mm.
Dessa är bara några exempel på hur människorna påverkades av järnvägen. Järnvägen ledde också till den enhetliga normaltiden i Sverige. Så man fick också ändra så att klockan var lika mycket i hela Sverige vart man än befann sig bara för att man nu kunde resa genom landet snabbt. Innan järnvägen kom hade varje ort sin egen tid. När solen stod rakt i söder just där, var klockan 12:00 på dagen. Men nu krävdes det samma tid överallt i Sverige för att tidtabellerna skulle stämma. Normaltiden infördes år 1878 i Sverige.



Järnvägens globala påverkningar

Uppfinnandet av järnvägen skedde i England och år 1823 byggdes den första ”riktiga” (en längre stäcka, från en stad till en annan) järnvägen, sträckan Stockton – Darlington. Det tog ett antal år innan idén att bygga järnväg (för ångmaskinsdrivna vagnar) kom till Sverige, de två första järnvägssträckorna var klara och öppnades för allmän trafik år 1856 och det var sträckorna Örebro – Ervalla – Nora (privatfinansierad) och Malmö – Lund (statligt finansierad). Industrialiseringen av Europa skedde i snabb takt när man började bygga järnvägar. Det krävdes kol för att få loken att rulla och järn för att bygga lok, järnvägar och vagnar så nya industrier växte fram som gjorde stål med nya metoder och byggde lok och vagnar och valsade räls. För att bygga dem behövdes ännu mer järn och kol. Det uppstod nu en internationell marknad för kapital. Järnvägsbygget krävde att man lärde sig att bygga broar, tunnlar och viadukter, tekniken ble...