Växthuseffekten

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I det här arbetet kommer jag att forska lite mera om växthuseffekten. För att jag blev så chockad när jag såg filmen ”En obekväm sanning” med Al Gore. Det var riktigt skrämmande att få veta hur vi människor verkligen håller på att förstöra jorden. Så jag bestämde mig för att ta reda på lite mera.


Resultat:

Planeten Venus är 400 grader varm. Andledningen till att det är så varmt beror på att den ligger närmare solen än vad vi gör. Men också för att Venus atmosfär är full av gaser, t ex. koldioxid, som behåller kvar värmen. En sådan atmosfär hade jorden för många miljarder år sedan. Men fortsätter vi med våra farliga utsläpp av koldioxid kommer vi att få en sådan atmosfär igen! Det som härnäst kommer att hända är det nog ingen som vågar tänka på. Ibland skriver massmedia detta hot om förändrat klimat som en ”nyhet”, men också som en katastrof som kan inträffa när som hälst.


Vad är växthuseffekten?

Solen värmer jorden hela tiden med strålar som har kort våglängd. Samtidigt som jorden också strålar ut värme, strålar med lång våglängd. Men denna strålning släpper inte ut all strålning. En del av värme strålningen stängs inne i atmosfären av växthusgaserna, som har fått sitt namn av att glasrutorna i ett växthus fungerar på samma sätt. Men om det blir för mycket växthusgaser, koldioxid, i atmosfären kan isoleringen bli för effektiv, strålningen studsar då tillbaka och temperaturen börjar då stiga.


Varför måste vi ha växthuseffekten?

Om vi inte hade växthuseffekten skulle vi inte kunna leva på jorden. Då skulle nämligen jordens medeltemperatur sjunka från +15 grader till -18 grader. Men växthuseffekten skulle också påverka vädret. Där det regnar mycket, skulle det regna extremt mycket. Där det är torrt skulle det bli jättetorrt m.m. Vi måste alltså ha växthuseffekten för att hålla jordens värme normal, hålla klimatet bra och För att vi människor på jorden ska kunna leva.


Is-albedo – återkopplingen:

Ett varmare klimat minskar den yta som täcks av Is och snö. Eftersom barmark tar upp större del av solens strålning än Isen pga. av dess högre reflektionsförmåga (albedo), stiger marktemperaturen. Detta medför att atmosfären värms ytterligare.


När upptäcktes människans påverkan på växthuseffekten?

Redan 1896 varnade den svenska vetenskapsmannen Svante Arrhenius för att mänsklig aktivitet kunde påverka atmosfärens "koldioxidtermostat". Han ansåg att utsläpp av koldioxid skulle påverka jordens temperatur. 92 år senare fick denna farhåga större politisk acceptans. Då vittnade NASA:s chef i ett utskottsförhör i USA:s senat, och förklarade att en snabb klimatförändring till följd av mänsklig verksamhet kunde väntas inom de närmaste årtiondena.


Vad kommer att hända?

Vad som kommer att hända vet inte riktigt forskarna. Men man antar att polarisarna och sommar isarna börjar smälta om temperaturen stiger. Om polarisarna smälter kommer det att bli väldiga översvämningar, efter som det är mycket is som smälter på en gång.

Dessutom kan den ökande växthuseffekten leda till extrema oväder med stormar och regn. I andra delar av världen kan folk drabbas av torka. Miljoner människor kan få sämre hälsa och sjukdomar kan sprida sig. Tillgången på dricksvatten kommer att försämras. Om vi tittar på hur det ser ut i världen i dag, kan du tänka dig hur det kommer ser ut när det blir ännu mer brist på rent och drickbart vatten. Då kan det också hända att Djur och växter kan försvinna. Kanske ses det som en fördel men vid närmare betraktelse finns det många negativa effekter:
• Det kan leda till ökad molnbildning och mer ojämnt fördelad nederbörd. Varmare men regnigare somrar och slaskigare vintrar kan bli följden.
• Ekosystemen förändras då det blir varmare och mer nederbörd. Detta märks redan i svenska fjällen.
• Många tekniska system i samhället, t.ex. avloppssystemen, är anpassade för en viss regnmängd och vattennivå, två faktorer som kan påverkas av en förstärkt växthuseffekt.


Vad händer om ozonskiktet blir för tunt?

Avgaserna som vi släpper ut skadar ozonskiktet så att den större delen av den Ultravioletta strålningen släpps in, som kan öka risken till hudcancer och andra sjukdomar. Samtidigt som ozonskiktet blir tunnare och skadas, blir atmosfären bara tjockare och tjockare. När atmosfären blir tjock släpper den inte ut så mycket infrarödstrålning som tidigare, utan en del stannar som sagt kvar och värmer upp jorden. Efter som utsläppen av infrarödstrålning bara blir mindre, blir värmen på jorden bara högre.


Vart tar avgaserna vi släpper ut vägen?

Avgaser från bilar, hus och fabriker sprids med vindarna. En del hinner kanske bara några mil medan andra kanske hinner runt hela jorden. Sean faller de ner på marken eller tvättas ut av regn. Freoner och koldioxid är exempel på föroreningar som sprids över hela jorden. Så småningom tas koldioxiden upp i haven och freonerna bryts ner genom kemiska reaktioner högt upp i atmosfären.

Andra föroreningar som t ex. Svavel och tungmetaller stannar bara några få dagar i luften, men hinner sprida sig från ett land till ett annat.


Vad kan vi i världen göra åt det?

Vi måste kraftigt minska användningen av fossila bränslen, främst stenkol och olja. Naturgas lämnar bara hälften så mycket koldioxid som stenkol och olja men släpper ut mer metan. En del tycket att man bör ersätta fossilt bränsle med kärnkraft.
Som privatperson kan man också hjälpa till. Hushåll i småhus kan minska koldioxidutsläppen genom att ansluta husen till fjärrvärme eller ersätta oljepannor med pannor för biobränsle. Hus med elvärme kan byta till värmepump. Energin kan nyttjas effektivare genom hushållning med varmvatten, lågenergilampor, effektivare hushållsapparater och genom att sänka inomhustemperaturen. Slutligen kan hushållen minska utsläppen av koldioxid genom att oftare låta bilen stå och istället använda andra färdmedel.
Om hälften av hushållen byter sina gamla bilar till nya bränslesnåla bilar och använder motorvärmare, minskar utsläppen ytterligare. Ett annat sätt att minska koldioxidutsläppen är att välja tåg istället för flyg vid längre resor. Tillsammans kan dessa åtgärder minska koldioxidutsläppen från hushållen med 20-25%.


”En obekväm sanning” eller ”En obekväm falskhet”?

Al Gores film om klimat hotet är inte lämplig för barn. "En obehaglig sanning" far med osanning på nio punkter, enligt en brittisk domstol.
Den förre vicepresidentens Oscarsbelönade dokumentärfilm om klimatförändringen håller på att skickas ut till tusentals högstadieskolor i England, Skottland och Wales på regeringens bekostnad. Det fick en pappa, som också är lokal skolpolitiker, att protestera. Han ansåg att filmen är tendensiös och att de brittiska skolbarnen riskerade att bli hjärntvättade.


Fel på nio punkter:

Domstolen säger att filmen är korrekt i stora drag när den presenterar orsaker och troliga effekter av klimatförändringen. Domstolen håller med Al Gore om att klimatförändringen till största delen beror på mänsklighetens utsläpp av koldioxid, metan och kväveoxider. Men på nio punkter är filmens påståenden felaktiga, överdrivna eller omöjliga att belägga enligt domare Burtons utslag:
Påstående 1: Havsnivån kommer att höjas sju meter när Sydpolens och Grönlands isar smälter i en nära framtid.

Domaren: Det finns inga vetenskapliga belägg för att detta kan ske snart, snarare inom loppet av årtusenden.

Påstående 2: Låga atoller i Stilla havet har redan övergivits av invånarna på grund av att havet stiger.

Domaren: Det finns inga belägg för att det har skett.

Påstående 3: Den globala uppvärmningen kan stoppa den process som gör att Golfströmmen för varmt havsvatten till Västeuropa.

Domaren: Forskningen visar att processen kan bromsas men att det är högst osannolikt att den avbryts.

Påstående 4: Två diagram som visar utsläpp av koldioxid samt temperaturer de senaste 650 000 åren stämmer exakt överens med varandra.

Domaren: De flesta vetenskapsmän håller med om att det finns ett samband, men diagrammen visar inte vad Gore påstår.

Påstående 5: Snösmältningen på Mount Kilimanjaro i Kenya beror på den globala uppvärmningen.

Domaren: Den allmänna uppfattningen bland forskare är att sambandet inte kan slås fast.

Påstående 6: Att Tchadsjön i Nordafrika har minskat är ett tydligt exempel på uppvärmningens katastrofala följder.

Domaren: Bevisen är otillräckliga. Troligare orsaker är ökad befolkning, större boskapshjordar och regionala temperaturförändringar.

Påstående 7: Orkanen Katrina och förödelsen i New Orleans berodde på uppvärmningen.

Domaren: Det finns inte tillräckligt med bevis för att slå fast detta.

Påstående 8: Ny forskning visar att isbjörnar har drunknat när de tvingats simma upp till 100 kilometer för att finna is.

Domaren: De enda belägg som lagts fram för mig visade att fyra isbjörnar drunknat på grund av en storm.

Påstående 9: Korallrev världen över bleknar som en följd av uppvärmningen och andra faktorer.

Domaren: Forskning visar att det kan ske om temperaturen höjs 1-3 grader. Men det går inte att skilja det från andra faktorer som rovfiske och ökade föroreningar i haven.



Diskussion:

Efter att ha jobbat med detta arbete och har fått större insikt i vad klimatförändringar är så har jag kommit fram till en hel del slutsatser men även nya frågor har väckts. Här nedan ska jag försöka resonera mig fram till relevanta svar till dessa frågor samt redovisa de slutsatser vi dragit.
Att en klimatförändring får konsekvenser förstod man redan innan arbetet. Dock tror jag inte att alla förstår hur stora konsekvenser det egentligen är. Att vattenytan höjs med 6 meter betyder att vid alla länder som har låga kuster, d.v.s. större delen av världens länder, så skulle dessa läggas under vatten. Alla kuststäder drabbas garanterat och hela lågtliggande länder som t.ex. Holland läggs under vatten.

I rädslan för detta har många av världens länder skrivit på Kyotoprotokollet för att minska utsläppen. Dock har inte USA, som är det land som vad vi har förstått släpper ut mest växthusgaser, skrivit på avtalet med anledningen att det skulle skada deras ekonomi. En fråga man då kan ställa sig är: Har de inte tänkt på de massiva kostnader som en höjning av vattenytan skulle innebära? Eftersom jag inte är insatta i USA:s politik kan jag inte heller svara exakt på denna fråga. Däremot kan jag tänka mig att USA:s regering mycket väl är medveten om kostnaderna en höjd vattenyta skulle innebära och att anledningen till att inte skriva på är att de viker sig för den amerikanska industrins påtryckningar. Att dra ned utsläppen betyder ökade kostnader för industrin och kanske därför även förlorade jobb. En president som satsar på att bli omvald vill inte göra impopulära beslut och säger därför nej. Men detta är endast en teori.

För att gå vidare till växthusgaserna så har jag funderat kring koldioxid och syre i atmosfären. Eftersom koldioxid och syre motverkar varandra genom cellandningen och fotosyntesen så skulle man hypotetisk, i fantasin, kunna säga att en ökad halt syre i atmosfären betyder minde växthuseffekt. Naturligtvis är det inte så enkelt eftersom fler växthusgaser är inblandade men vi skulle ändå kunna påstå att om fler producenter tillkom skulle växthuseffekten minska. Om man då tänker hypotetiskt att man skulle plantera halva jorden full med producenter. Atmosfären måste då bli otroligt syrehaltig och temperaturen måste sjunka. Temperatursänkningen borde då öka istäcket och genom Is-albedo - återkopplingen skulle nedkylningen öka ytterligare rentav ge upphov till en nedisning.
...