Bokrecension: Mor gifter sig av Moa Martinsson

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Moa Martinsson skriver i sin självbiografi Mor gifter sig om sitt liv under tre år som liten flicka i tioårsåldern. Hon skriver otroligt känslomässigt och man kan förstå de svåra stunderna i flickans liv, samt de bra stunderna hon får uppleva. Hon har på ett personligt sätt lyckats redovisa hur ett barn känner sig när det måste bryta upp trygghet efter trygghet.
Vi får följa huvudpersonen Mia och hennes mor, Hedvig, i en upplevelse av livets goda och svåra stunder. Hedvig är fabriksarbeterska och Mia, enda barnet är född oäkting. Mias far kommer från en ansedd familj och ger Hedvig en engångssumma för Mia. Därefter finns han ej längre med i berättelsen.
Hedvig träffar en ny karl, Albert. Han är från en välbärgad släkt, men har problem med spriten. De gifter sig och deras liv som förut varit en ordnad tillvaro vänds upp och ned för Mia.
Hon får vara med om att Albert försvinner från deras hem och tar pengarna med sig, men sedan kommer tillbaka med svansen mellan benen. Under hans frånvaro får Hedvig ta så många jobb hon kan för att klara brödfödan. Men det värsta med allt, tycker Mia, är när Hedvig blir ful och tjock om magen.
Många nya hem och skolor blir det för Mia under denna korta period av hennes liv. Det är många ansikten hon fått förtroende för som försvinner och byts ut. Till exempel måste hon lämna sin älskade lärarinna och sin bästa kompis Hanna när Mia och hennes familj flyttar ut från storstan.
I berättelsens slut kommer Albert slokörad tillbaka och vill på nytt försöka med Hedvig. I fickan har han tio kronor som han tjänat ihop på en båt och dessutom lyckats behålla. Hedvig beslutar efter mycket om och men att ta tillbaka honom för att försöka på nytt.
Moa Martinsson lyfter fram Hedvig som en stark kvinna. Hon klarar av att vara ensamstående mor i 30-talets Sverige under knappa förhållanden. Trots att hon sliter som fabriksarbeterska, statarhustru och tvätterska är hon mån om att omvärlden skall kunna tänka att hemmet och familjen är välskötta. Mest av allt är hon mån om dottern Mia. Som mamma är Hedvig sträng men samtidigt rättvis. Hedvig är rak och rättfram och om hon ger efter för karlar är det med tanke på Mia.
Albert är en vacker knöl. Han är svag till karaktären, visar stor respektlöshet mot både Hedvig och Mia. Genom att författarinnan ger honom en velig personlighet så framstår Hedvig i desto bättre dagar.
Mia är en spegelbild av sin mamma, med sitt mod och sin förmåga att anpassa sig i varje ny situation. Varken Mia eller hennes mor ger någonsin upp, utan visa sitt ”jävlaranamma” och klarar alla hinder.
Jag är inget läshuvud men författarinnan lyckades fånga mig med en otrolig bok. Den var spännande och känslomässigt engagerande. Språket var lätt att förstå och gjorde det lätt att leva sig in i berättelsen. När jag läste boken fick jag en inbli...