Cellerna / Celldelning

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Cellen
Det finns 100,000 miljarder celler i en vuxen människas kropp. Olika celler jobbar med olika delar av kroppen.
Det kan vara svårt att förstå att en så viktig sak för kroppen som en cell innehåller ca 80 % vatten. Resten är kolhydrater, proteiner och fett.
Cellen omges av ett cellmembran som fungerar som en “ port “ där den byter slaggprodukter mot näringsämnen. Cellmembranet skiljer den yttre miljön mot den inre. Insulinhormon fungerar som en nyckel så att det kan släppa in glykosen i cellen.
Cytoplasma är en vätska som finns inne i cellen och är dess grundsubstans. Den består mest av vatten men också salter, protein och näringsämnen.
Den innehåller också olika sorters organeller som omges av en geleáktig vätska , cytosol som är rik på protein. Några organeller som finns är;
Centriolerna är viktiga vid celldelningen. Dessa hjälper t.ex till vid en sårskada så att hudcellerna delar sig och så småningom täcker ett sår.
Mitokondrierna är viktiga för energiproduktionen. Dessa är kroppens kraftstationer. De lagrar energi. Lysosomer är städerskor i cellen och bryter ner gamla cellrester och bakterier.
De delar som kan återanvändas förs tillbaka till cytoplasman medans resten städas ur cellen.
Ribosomer sätter ihop proteinerna och tar hjälp av golgi-apparaten att transportera ur dem ur cellen. Ribosomerna lagrar även energi.
Längre in i cellen finns ett kärnmembran som skiljer cellkärnan från cytoplasman. Kärnmembranet är också försett med porer så att viktiga ämnen smidigt kan passera.
Vidare in i cellens struktur finns cellkärnan. I kärnan finns kromosomerna med arvsanlag.
( Vårat DNA ) Cellkärnan är som en kommandocentral som styr över alla celler.

CELLDELNING
Mitos
Celldelning;
Genom att cellen delar sig så sker fortplantning. En modercell ger två nya celler.
Mitos heter det och gäller alla kroppens alla delar förutom könscellernas delning som då heter Meios. Dna-molekylerna som finns i cellkärnan omvandlas till kromosomer när cellen delar sig. I kromosomerna finns arvsanlagen som följs åt i par. Människan har 46 st kromosomer. I varje cell finns 23 par kromosomer, bara ett par är könskromosomer.
I detta par ingår en kromosom från modern och en från fadern.
Gener som bär samma egenskaper ligger mittemot varandra.
Kromosomerna, som ser ut som tjocka stavar, klyvs på längden. Efter klyvningen kommer kromosomerna i de nya cellerna vara identiska med den nya cellen och varandra.
Det kan uppstå en okontrollerad delning om det blir fel i lagbundenheten och tumörer kan bildas.
Meios

En äggcell eller en sädescell minskas i antalet kromosomer så att den färdiga könscellen bara innehåller 23 kromosomer. Vid befruktning smälter ägg och sädescellen ihop. Då bildas en ny cell med 23 kromosomer. Av de 23 spermiekromosomerna är 1 könskromosom, antingen x eller y-kromosom. I äggcellen är kromosomen alltid av typen x.


Anlaget y, som finns i spermien, avgör alltså om det blir en pojke eller flicka. Manliga anlaget y har större genomslagskraft. Xy blir alltså en pojke. När det gäller ärftligheten vid t.ex kroppslängd så är det två gener som avgör detta. En från mor och en från far.
Om barnet har båda föräldrarna med blå ögon så får det två lika anlag - Homozygot.
Om den ena föräldern har blåa ögon och den andra bruna så har man två olika anlag - Heterozygot. Anlaget för bruna ögon är starkare än det blåa som är vikande (Recessivt)
Två brunögda heterozygota föräldrar kan få ett blåögt barn.