Irrationell Ångest (neurotisk ångest)

20093 visningar
uppladdat: 2008-03-08
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Neurotisk Ångest


Ångest, som kommer från latinets angustia som betyder trånghet för att ofta när man får ångest kan man känna en viss trånghet, som t.ex. att bröstkorgen känns för trång eller en kvävnadskänsla. Ångest finns hos oss alla, mer eller mindre. Vissa människor upplever bara ångest vid speciella tillfällen eller vid specifika händelser, medan andra kan ha mer intensiv och längre ångest. Så ångest är en svår sak att bedöma, är den sjuklig eller normal? Den finns som sagt hos oss alla.

Det finns två typer av ångest, rationell ångest och irrationell (neurotisk) ångest. Arbete går ut på att förklara den irrationella ångesten, men jag tänkte ändå ta lite om den vanligaste, rationella ångesten för att kunna visa jämförelser.

Rationell ångest

Rationell ångest är som sagt den vanligaste, minst skadliga typen av ångest. Man vet oftast upphovet till ångesten och den kommer ofta i samband med ett dödsfall, skilsmässa eller vid en olycka. När man tänker på att människan är borta, vid skilsmässa eller dödsfall kan man just känna den där kvävande känslan, som att luften inte räcker till, eller att luften är på väg att gå ur en. Den rationella ångesten är i princip livsviktig för oss människor, den får oss att handla i vissa situationer – ”göra nåt åt saken”. Musklerna spänns, hjärtat slår snabbare och man kan handla på ett mer aktivt sätt, man väljer att stanna kvar och kämpa, eller fly fältet. När ångesten stängs inne, att man inte får utlopp för den så börjar kroppen att reagera, vi får t.ex. kallsvett eller hjärtklappning som kan vara skadligt. Ångesten är som kroppens alarmsystem, skulle alarmsystemet vara svagare hos något en person missbedömer eller underskattar denne lätt hotet. En person som har starkare varningssystem (får ångestkänslor lättare) överdriver ofta hoten och förstorar upp dem, detta kan medföra att problem som inte ens existerar kan framkalla ångest, det i sin tur är det som leder till skadlig eller sjuklig ångest.

Irrationell ångest

Irrationell ångest är som en ond cirkel. Själva ångesten skiljer sig egentligen inte så mycket från den vanliga rationella ångesten. När man pratar om irrationell, eller neurotisk ångest så betyder det i princip att man inte vet vart problemen kommer ifrån, man förstår inte varför alarmsystemet är igång. Det innebär att denna typ av ångest blir svårare att hantera och uthärda och det blir mycket svårare att bearbeta problemen, eftersom man inte vet vart de kommer ifrån. Det i sin tur gör att man kan lida av ännu mer ångest då man lätt känner sig hjälplös och uppgiven. Om ångesten blir extremt stark, så stark att man upplever att allt för många konstiga processer sätter igång kan det också leda till mer ångest då man blir rädd för att bli psykiskt sjuk (mer psykiskt sjuk – t.ex. galen, tokig) eller att man till och med ska dö.
Orsaker till den irrationella ångesten spekuleras det mycket i och jag kan inte hitta något konkret svar, men det finns vissa psykoanalytiska teorier som har fått mycket uppmärksamhet. Enligt den Freudianska läran så ser man att ångesten beror på oupplösta konflikter eller problem, som ofta förträngts till det omedvetna ända sen barndomen. Genom noggrann analys ska man kunna lyfta fram och tydliggöra konflikterna och lindra ångesten. Ur en beteendevetenskaplig synvinkel beror ångesten på fel vid inlärningen då felaktiga tankar skapar ångesten. Man måste här hitta tankarna och rätta till dem för att kunna lätta på ångestkänslorna.
Under de senaste 20 åren har det psykobiologiska perspektivet vunnit mer mark tack vare många forskningsfynd och positiva gensvar på respektive behandling. Troligast är att patienten vid ångest lider av störningar i det centrala nervsystemet. Behandling sker genom mediciner.

Det är svårt att värdera respektive teori, men jag tror inte att irrationell ångest, eller vanlig ångest för den delen, endast beror på biologiska faktorer. Det kanske inte heller beror på bara på en teori, utan flera sammansatta händelser som spelar in vid ångest. Man kan vara psykiskt instabil p.g.a. genetiskt arv, men ångesten kanske inte ”bryter ut” om det inte finns något speciell anledning. Lär man sig fel samtidigt som man har skador på det centrala nervsystemet så lider man ju större risk för att få ångesten. Det jag försöker säga är att jag tror att det är olika kombinationer av olika teorier. Jag tror inte man kan se på psyket genom ett enda perspektiv, utan måste se alla som en helhet och räkna in varje perspektiv vid behandling.



Fig. 1. Orsaker som kan resultera i ångest. Var för sig eller tillsammans.


Ångest kan komma i många samband. Ofta när man lider av någon annan psykisk sjukdom kommer ångesten till följd. Ett bra exempel på det är depression där ångest ofta har föregått depressionen. Sjukdomar kan framkalla ångest – sjukdomar som cancer framkallar ofta svår dödsångest, andra exempel är vid akuta fall av något som är vitalt för kroppen, t.ex. akut hjärtattack, hjärtsvikt eller astma. Vid drogmissbruk och ett abrupt avstannande med antidepressiva medel kan också ångest visa sig i form av darrningar, svettningar och hjärtklappning.

Alla människor har som sagt drabbats av ångest någon gång i livet och kommer säkerligen att göra det igen, problemet är bara att de människor som aldrig lidit av irrationell ångest inte kan sätta sig in i situationen, men tror att de kan. Man vet heller inte alls mycket om ångest. Ångest har idag blivit en folksjukdom, men man vet inte alls lika mycket om den som andra sjukdomar som t.ex. högt blodtryck, men ändå drabbas minst lika många.

Hur ångest tar sig till uttryck

Det finns ett flertal sätt som ångesten kan visa sig på. För att få en diagnos måste man uppfylla minst fyra av nedstående symptom, samt att de ska ha kommit mycket plötsligt och varat i ett par, tre minuter. Symtomen ska ha funnits i mer än sex månader, och annan psykisk sjukdom eller missbruk av droger får ha förekommit.

• Bultande hjärta eller ökad hjärtfrekvens
• Svettningar
• Darrningar eller skakningar
• Muntorrhet (kommer ofta vid nervositet)
• Svårigheter att andas
• Kvävningskänsla
• Obehag eller smärta i bröstet
• Illamående eller magbesvär
• Känslor av yrsel, ostadighet, virrighet, svimfärdighet
• Derealisation eller depersonalisation
• Rädsla att förlora kontrollen eller sitt förstånd
• Dödsångest
• Frossbrytningar eller blodsvallningar
• Parestesier (att man domnar bort eller att det kliar)
• Sömnproblem
• Muskelvärk, muskelspänningar
• Överreaktion
• Rastlöshet
• Koncentrationssvårigheter

Andra kännetecken som omgivningen kan lägga märke till samt andra känslor man kan få:
• Symtomen upplevs som jagfrämmande, man kan skilja mellan sig och andra.
• Man undviker konflikter, man blir s.k. aggressionsflyende. Aggressionen kommer ofta vid ett senare tillfälle och då ännu starkare. Man kan jämföra den med den mytomsbundna ketupeffekten.
• Man blir mer känslig, speciellt mot kritik. Det kan leda till att man blir mer pedantisk för att försöka undgå kritik.

Panikångest är också en form av sjuklig ångest. Orsakerna till en panikattack är väldigt svåra att ta reda på eftersom attackerna ofta kommer utan något speciell anledning – man är inte nära något hot eller fara. Attacken håller i sig ett par minuter men är ofta väldigt intensiv, det känns som att ångesten griper tag i en, stryper en, man får svårt att andas och grips av panik och man vet inte vart man ska göra av sig själv. Här kan vi också se ännu en ond cirkel då man ofta får ångest för panikattacken. Man blir så rädd att det ska hända igen och kan då lida av s.k. förväntansångest.
Just panikattacker, men även vanlig och sjuklig ångest kan leda till ett undvikande levnadssätt. Man blir helt enkelt rädd för att andra ska se en när man får ångest. Därför tenderar många till att undvika allmänna platser och folksamlingar så som köer, hissar eller främmande människor. Det är också här ångesten också skapar fobier, t.ex. socialfobi.

Ångesten påverkar också sömnen eftersom man får svårt att slappna av och komma till ro när man väl ska sova. Om man somnar vaknar man ofta och får på så sätt en osammanhängande nattsömn. Känslolivet påverkas också väldigt mycket. Man faller lätt i gråt, brusar upp eller blir överaktiv och nästan hyperaktiv.



Vård och hjälp

Till att börja med finns det saker man själv kan göra om man vet med sig att man lider av ångest innan man söker professionell hjälp.
Det första man kan göra är att sänka och undvika stress så gott man kan eftersom stress ger en ökad ångestkänsla. Det andra är att man gör avslappningsövningar med hjälp av kassettband som finns bl.a. på apoteket. Det är viktigt att man pratar med någon man anförtror sig på om sin ångest, det kan lätta upp stämningen och avlasta sinnet lite. Även fast man har svårt att somna vid sjuklig ångest måste man verkligen ta tillvara på den sömn man får. Ofta lättar ångesten efter god sömn. Man ska absolut inte använda sig av alkohol eller andra droger för att minska ångesten eftersom den kommer tillbaka efter ruset och är då ännu värre.

Det finns inget exakt svar på när man ska söka hjälp, men de flesta söker när ångesten inte försvinner och påverkar det vardagliga livet. Vissa söker också hjälp vid en livskris där ångesten är försvårad av fobier, nedstämdhet eller överdrivet ängslan för att få sjukdomar.

Att söka sig till akutmottagningar är inte att rekommendera vid t.ex. en panikattack. Man får visserligen ett besked om att det inte är något fel på kroppen, men den överhängande rädslan för att dö gör ofta att många har svårt att ta till sig beskedet. Därför ska man helst söka sig till en vårdcentral där behandlingen oftast sätts igång snabbare.

Man får börja med att prata med en läkare där man går igenom de kroppsliga besvären – så man bara behöver oroa sig för ångesten. Behandlingen av ångest är väldigt individuell – en metod som fungerar för en kan vara helt fel för en annan människa. Man kombinerar också ofta behandlingsmetoder för att uppnå bästa resultat. Idag använder man sig av följande metoder: Kognitiv psykoterapi, kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi, läkemedel och en ganska ny metod, avslappning.

Kognitiv psykoterapi
Förutom att den sjukliga ångesten har en kroppslig förklaring beror ångesten på hur man tänker om sig själv och hur man uppfattar kroppens signaler. Under behandlingen försöker man klargöra tankar och känslor som kommer i samband med ångesten, detta för att (givetvis med hjälp av sin terapeut) få hemläxor om att hitta sina ångestskapande tankebanor. Andra viktiga övningar som man gör är avslappning- och andningsövningar.

Kognitiv beteendeterapi
Beteendeterapin här används främst för att få bukt med panikattacker och fobier. Man utsätts för själva faran och får sen lära sig att det faktiskt inte är farligt, man kan säga att man härdas. Grundidén är att låta förnuftet styra känslorna och inte tvärt om.

Psykodynamisk terapi
Enligt den här teorin, som ju skapades av Freud, så spelar det omedvetna in otroligt mycket på livet, ens handlingar och känslor. Det är här samtalsterapi spelar in mest. Det man försöker göra är att komma åt de omedvetna, bortträngda tankarna och minnena som skapar ångesten och på så sätt få fram känslor förknippade dem. På så sätt lär man sig mer om sig själv och förstår varför man har ångest och kan börja bearbeta den.
Läkemedel
Det finns många läkemedel som används vid behandling av ångest, men det mest använda är bensodiazepiner (SRI- och SNRI-preparat). Dessa läkemedel lugnar snabbt och har inte allt för många biverkningar, men man får inte använda dem under en längre tid då de är beroendeframkallande. Om man behöver använda läkemedel under en längre tid får man SSRI-preparat istället. SSRI är främst framtagen för att få bukt med depressioner men har visat sig fundera bra vid behandl...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Irrationell Ångest (neurotisk ångest)

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2008-03-08]   Irrationell Ångest (neurotisk ångest)
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9428 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×