Experimenten på människor

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehåll Sida
Innehåll 1
Inledning 2
Förord 2
Prolog 2
Koncentrationslägren 2-3
Dr Mengele och experimenten 3-4
Snäll Farbror 4
Till vilken nytta? 4-5
Slutord 5-6
Källförteckning 7

Experimenten på människor

Under andra världskriget utfördes fruktansvärda ”medicinska” experiment. De utsatta var judar, handikappade, zigenare, tvillingar, dvärgar, och andra personer som hade ovanliga drag och inte var gillade av nazisterna. Dessa vetenskapliga experiment skulle främja kunskapen om bl.a. om kroppens tålighet, ärftlighetsläran och rasläran.

I detta fördjupnings arbete kan du läsa om några av de olika experiment som utfördes, om den mest kända mannen som utförde dem, avsikterna bakom dem och resultaten av hans forskning.

Förord
Grundfrågorna jag ställde mig när jag skulle börja med detta arbete var:

Vilka sorters experiment utfördes i koncentrationslägren?
Vem var Mengele?
Vad ville han ha ut av experimenten, vilken/vilka var bakgrundstankarna?
Vad fick han ut av experimenten, finns det någon information vi har nytta av idag?

Det första två frågorna är hyfsat lätta att besvara och skriva om, men den tredje och fjärde är betydligt svårare. Orsaken till detta är att i slutet av andra världskriget när nazisterna insåg att de förlorat, försökte de undanröja bevisen av vad de hade gjort. Mängder av dokument och annat bevismaterial brändes eller förstördes på annat sätt.

Prolog

Redan under 1920 talet började vetenskapsmän komma med inlägg om en mindervärdig ras. Denna ideologi slog dock inte igenom på riktigt, men tillräckligt mycket för att ligga kvar latent och senare blomma upp på riktigt när Hitler kom till makten. Vid detta tillfälle var det inte bara Hitler och hans följeslagare som hängde på detta tankesätt utan även vissa industriella koncerner. Något som bör tilläggas är att industrierna fick reda på att det var svåra förbrytare och dödsdömda som skickats till dem när det egentligen var homosexuella, politiska fångar, judar och ett fåtal andra förbrytare. Men det ändrar fortfarande inte det faktum att det var fel att utföra experiment på människor mot deras vilja.

Koncentrationslägren

Det krävdes självklart ett stort antal människor att välja på eftersom långt ifrån alla var intressanta försöksobjekt. Så en ganska idealisk plats att placera laboratorierna på var koncentrationslägrena. Där kunde ett ständigt flöde av anländande tågvagnar förse läkarna med nya och näst intill oförstörda ”försökskaniner”. SS läkarna stod med i mottagskommitén för att sålla ut alla tänkbara objekt. Många anade att de låg i farozonen när SS soldaterna gick runt och ropade t ex tvillingar och försökte därför gömma sig. Andra var inte säkra på om det var bra eller dåligt att vara tvilling därför anmälde många sig frivilligt. De som försökte gömma sig blev dock oftast påkomna eftersom att läkarna var väldigt måna om att ta till vara på alla potentiella patienter.

Dr Mengele och experimenten

Den mest omtalade läkaren under andra världskriget var Dr Mengele även kallad ”Dödens ängel”. Han var besatt av att lösa gåtan med ärftlighetsläran och att förädla de mindervärdiga raserna. Svaret på ärftlighetsläran var viktigt eftersom man ville forska fram ett sätt så man kunde få tysklands ariska kvinnor att föda blonda, blåögda och välskapta tvillingar. För att på så sätt rädda tysklands framtid. Och svaret på detta trodde han låg hos generna i tvillingar.

Många av de experiment han utförde handlade om att försöka ändra tvillingarnas utseende och att ta reda på hur lika tvillingarna egentligen
var. Han försökte t ex ändra ögon färgen från brun till blå genom att droppa kemikalier i ögonen på barnen. Detta orsakade oftast svår smärta och blindhet.

Han testade också blodtransfusioner. Han bytte blod på tvillingarna för att se om de överlevde.

Han experimenterade även med sjukdomar. Barnen utsattes för olika injektioner i t.ex. ryggraden detta skedde utan bedövning och var väldigt smärtsamt. En överlevande från Auschwitz berättar om en ung liten pojke på 4-5 år. Han fick en 30 centimeter lång kanyl instucken i ryggen upp till halskotorna, där den bröts av belastningen. Pojken dog av skadorna den orsakade. Efter att pojken var död tog ”Farbror Mengele”, som han kallades av de mindre barnen, ut pojken på baksidan av laboratoriet där han skar upp honom och undersökte hans inälvor. En annan sak han gjorde var att infektera en av två tvillingar med t.ex. Tyfus. När den smittade parten dog tog han en spruta med kloroform eller fenol* och injekterade det i hjärtat** på den återstående för att undersöka hur det hade påverkat parten i fråga.

Josef Mengele gillade också operationer. Han opererade ofta och utan narkos eller bedövning. Han plockade bort olika organ. Prövade att på olika sätt sterilisera folk.
En annan överlevande från Auschwitz berättar om ett tvillingpar som skrek av smärta dag och natt. Orsaken till detta var att Mengele hade skurit bort huden på deras ryggar och sedan sytt ihop dem rygg mot rygg. Detta var tro det eller ej ingen märkvärdig operation och antagligen långt ifrån den grymmaste operation Mengle någonsin utfört.

* = En form av bensen alltså bensin
**= Injektionen i hjärtat resulterade i att blodet koagulerade nästan ögonblickligen

.
Snäll Farbror

Jag nämnde förut att Dr Mengle även kallades Farbror Mengele. Förvånande nog var inte detta av hans syskonbarn utan av några av hans patienter. Hur går det då ihop? Varför kallade hans egna patienter honom för farbror? De han torterade, skadade och dödade?

Jag skulle vilja jämföra Dr Mengele med Djävulen utklädd till Tomten eller om det så föredras en ulv i fårakläder.

Om Mengele kommit till selektionen med blodiga händer, blodstänkta kläder, en spruta i högsta hugg och en galen mans ansiktsuttryck, hade det knappast bidragit till ett förtroende ingivande intryck. Men när han istället anlände i rena och prydliga kläder, en fräsch andedräkt, godis i fickorna och ett vänligt leende på läpparna var det svårt för både patienter och medarbetare att inte ha ett gott ögat till honom.
Han behandlade barnen trevligt, gav dem presenter, lekte med dem och invaggade dem i illusionen att han faktiskt älskade dem. Gissa om de fick en chock när de krockade med verkligheten i laborationssalarna. Hårdare sanning har få skådat.

Till vilken nytta?

Vad hade man då för bakgrundstankar kring de olika experimenten?
Vad fick man ut av experimenten?
Fick man reda på nått man använder sig utav i dag?

Vi börjar med bakgrundstankarna. Officiellt sett var det meningen att forskningen skulle bidra till stärkandet av den ariska rasen på så många plan som möjligt. Men vad varje enskilt test hade för motiv var i många fall bara känt av läkaren. Och eftersom patienterna inte hade något värde var det ingen som egentligen brydde sig när man utförde tester som inte på något sätt kunde haft att göra med huvudmålet. Ett annat mål var att med hjälp av olika tester på fångar avgöra hur högt det var säkert att flyga utan att man dog av syrebrist eller annan orsak. Detta föra att piloterna skulle kunna flyga så högt som möjligt under deras blixt anfall.

Vad fick man då ut av experimenten? Exakt vad man drog för lärdomar av detta är det ingen som vet, man kan bara spekulera. Eftersom att nästan allt bevismaterial brändes i slutet av andra världskriget, vet man bara vad offer, vittnen och läkare har sagt. Men det finns fortfarande mycket information som inte har sett dagens ljus än och som aldrig heller kommer att göra det. För ofta var inte offren insatta i vad som uträttades mot dem. Några som till skillnad från andra har fått ta del av resultat från forskningen är CIA och amerikanska armén. Efter andra världskriget skyddade och gömde de några av de ledande forskarna som i själva verket skulle sotat sina brott bakom lås och bom. De slapp tyvärr undan tack vare ovanstående auktoriteter.

Finns det då trotts allt något som vi har användning för idag? Ja, Dr Mengele var ju väldigt intresserad av kloning eftersom han drömde om att skapa ett helt rike fullt av små ”Hitler barn”. Och dagens forskare har byggt vidare på vissa av hans upptäckter inom kloning. Men bortsett från det så bidrog hans experiment inte till något annat än enormt mycket lidande och död.

Slutord

Efter all fruktansvärd fakta jag har dragit fram i texten ovan har jag bara en fråga kvar.

Skulle detta kunna ske igen?
Kan vi bli besatta av att förädla rasen in i det extrema, att skapa en övermänniska?
Skulle experiment på människor på den nivån och i den uträckningen kunna etablera sig igen?

Idén om rasförädling tror jag aldrig vi släppte riktigt ordentligt. Forskarna byggde vidare på Dr Mengeles forskning inom kloningen och gener, och genmanipulation handlar som bekant om att föra de ”bra” generna vidare och ta bort de som är oönskade. Nu kommer förstås frågan upp om var vi ska dra gränsen? Hur mycket ska man få ändra generna? Ska man dra gränsen vid att ta bort ärftliga sjukdomar? Ska man gå in och ändra utseendet? Ska man skapa bättre fysiska egenskaper, mer muskler, bättre syn, hörsel? Är det okey att leka Gud?

Jag vet inte var man ska dra gränsen. Det jag likväl tycker är viktigt att komma ihåg när man drar gränsen är att det är människor det handlar om, och att alla har lika värde. Det kanske kan tyckas som en överflödig och plastig kommentar. Men om vi tittar tillbaka i tiden, eller varför nöja oss med det. Titta på dagens läge. Det räcker med en liten lågkonjunktur för att vissa ska tala skit bakom ryggen på sina grannar.

”Titta på de där jäkla invandrarna. De kommer hit till Sverige och tar våra jobb eller lever på socialen och barnbidrag”

Detta är inte min personliga åsikt, men en som jag har hört inte allt för sällan. Så fort det går dåligt för ett land måste det finnas en syndabock. Och då väljer man dem man finner mest olika sig själv. Och så har det alltid varit i historien. Det var precis så här under Hitlers tid. Och under krigsåren tappade man en väldigt viktig ägodel, respekten för människovärde. Det var av den orsaken som Dr Mengele kunde hålla på med sina otroligt grymma och ondskefulla experiment utan att någon direkt hejdade honom. För att den enskilda individen inte hade något värde.

Skulle då något likartat kunna inträffa i dagens samhälle?

I Skandinavium, nej inte särskilt troligt.
Vi levde trotts allt så pass nära förintelse...