Danmark

34 röster
21414 visningar
uppladdat: 2008-04-07
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Historia

Inlandsisen

Danmark var liksom övriga norden en gång täckt utav is. Isen började smälta för 18 000 år sedan och för drygt 13 000 år sedan var det ingen is kvar.
Människor levde i Danmark under tiden som isen höll på att smälta.
De var små familjegrupper som inte var bofasta utan vandrande runt i Danmark, de levde på att jaga renhjordar under sommar- och vinterbeten. Växterna började växa ganska tidigt efter det att isen smält.

Stenåldern

Klimatet under stenåldern växlade i perioder, det var oftast kallt och det växte inte mycket skog. Det lilla som växte var några enstaka träd och i vissa perioder även björkskogar.
Djuren var främst renar men under de varmare perioderna kunde man även få se järv, älg, varg, jättehjort och björn.
Eftersom människorna levde på jakt under de kalla tiderna och det inte fanns så mycket jaktbyten kunde det lätt bli brist på mat. Då fick man börja fiska och samla bär. Däremot under de varma tiderna fanns det rikligt med djur till jakt.
För bara ca 10 000 sedan ändrade sig klimatet och blev varmare, då blev skogarna mörkare och det blev även mer öppna landskap där kronhjort, råddjur och vildsvin levde.
Som redskap under järnåldern användes främst trä, ben och horn men även sten kunde användas. Efter det att man vart fiskare och jägare blev man bönder och började odla vete och skaffa sig boskap.

Bronsåldern

Under bronsåldern började man använda redskap som spjut och svärd som var gjorda av brons.
Man bodde ganska enkelt i låghus som var ca 20-30 meter långa, husen kunde vara längre och man delade in huset i olika rum.
Djuren betade ute året om medans resten av hushållet var under samma tak.
Man bytte till sig brons och guld mot t.ex. boskap som kor.
Danmark var fortfarande ganska mycket täckt utav stor skogar, klimatet blev fuktigare vilket gjorde att det blev svårt för träden att växa.
Det blev brist på brons vilket ledde till att människorna fick hitta på ett nytt material att tillverka redskap av, det nya materialet blev järn.




Järnåldern

På järnåldern kom man på att man kan gödsla jorden, djuren ställdes då i stall för att enklare samla upp gödseln.
Som vinterfoder hade man fram tills järnåldern löv, de ersattes av hö och halm och gjorde mjölken rikligare.
I början av järnåldern var samhället väldigt jämlikt, på gård bodde en familj med ett hus och lite boskap men inte så mycket mer.
Gravarna man grävt upp skiljer sig inte mycket från varandra och inte heller gårdarnas storlek och detta tyder på att alla var ungefär lika mycket värda i början av järnåldern.
I slutet av järnåldern började gårdarna ligga allt närmare varandra och bilda en liten by. Människorna delades in i grupper, de som ägde mer var mer betydelsefulla än de som ägde mindre.
Ett militärisktsamhälle började även utvecklas i slutet av järnåldern.


Medeltiden

Danmark var det mäktigaste landet i Norden under hela medeltiden, de hade över en miljon invånare vilket var ungefär lika mycket som Sverige och Norge hade tillsammans.
Danmark utvecklades fortare än de övriga länderna i Norden, de var först med att börja införa samhällsgrupper där vissa hade sina uppgifter att följa beroende på hur mycket makt man hade. Adeln, präster och borgare var en klass för sig medans resten var en egen, de flesta högre män var faktiskt invandrare från Tyskland.
Jordbruk var viktigt för danskarna och under medeltiden var de som störst inom jordbruk.
De flesta arbetsuppgifter handlade om att sköta gården och rika män med större gårdar kunde anlita en man för att sköta sysslorna inom gården.
Adeln och kyrkan ägde mer än en tredje del av all bondejord medans kronan ägde resten. Under medeltiden grundades fler städer, Roskilde, Lund Ribe var några av städerna som grundades tidigare.
Norge var erövrad av Danmark liksom Island, Färöarna och Grönland var. Danmark hade även lyckats erövra de svenska Skåne, Halland och Blekinge.




1500-talet

1536 blev Norge en dansk provins, Norge blev då jämställd med de övriga av Danmarks landskap. Engelsk och nederländsk konkurrens om Danmarks krona startade och upphävdes under 1500-talet.
Danmarks ekonomi fungerade väldigt bra, jordbruket var fortfarande den dominerande näringskällan, under hela denna tid var jordbruket framgångsrikt och gav bönderna lite mer än vad de behövde.
De som drabbades av jordbruksvinsten var kyrkan, kronan tog nu åt sig mer och mer av de kyrkorna ägde.
Danmark och Sveriges relation försämrades under 1500-talet tack vara Kristian II.
Kristian var en mycket mäktigt man som ville bevisa att de var han som bestämde, han startade Stockholms blodbad i Sverige och avrättade alla de som trotsat hans makt.
Han var kung i Danmark mellan åren 1513-1523, han var även kung i Sverige men bara under åren 1520-1521.
Danmark var även duktiga militäriskt de lyckades erövra nästan hela Sverige, svenskarna var då tvungna att passera genom en dansktull med deras utrikeshandel.

1600-talet

Danmark var även under 1600-talets början ett mycket bra ekonomiskt land, de hade bra förutsättningar för odlingsmark.
Kristian IV var kung under åren 1588-1648, han var mycket målmedveten.
Han ville försöka stärka Danmarks position i Europa genom att delta i det trettioåriga kriget men han misslyckades.
Den svenska militären fick hjälp utav tyskarna att ta en del av Danmarks rike.
Danmark förlorade då år 1658 Blekinge, Halland, Skåne, Ösel, Gotland och de norska landskapen Bohuslän, Jämtland och Härjedalen.
Tack vara ingripandet av Nederländerna som var Svenskarna rivaler fick Karl X Gustav att inte ta hela Danmark. Efter denna hädelse blev det en svår belastning för adeln, främst för riksrådet som Fredrik III hade dominerat under sin tronbestigning år 1648. Jordbruksförutsättningarna försämrades hastigt när de förlorat så mycket land detta varade i ett århundrade.




1700-talet

Danmark och Sverige var fortfarande inte överens om Östersjöns områden, de tog ända till ca år 1720 innan de slöts en fred.
Under åren 1700-1720 försökte Danmark ett antal gånger att ta tillbaka de förlorade landskapen men de misslyckades varenda gång.
Ungefär vid 1700-talets mitt ökade adelns jord till ca 60 %, kronan och godsägarnas jord var ungefär lika uppdelat som innan och bondejorden omfattade bara 4 %.
Böndernas situation försämrades under enväldets tid, vornedskabet börjades avveckla år 1702 när hoveriet ökade.
Vornedskabet betyder att man som person ligger under en annan person med mer makt.
I stället infördes år 1733 stavnsbåndet i landet och rekrytering av soldater till den danska armén, alla bosatta män på en gård som var mellan 14 och 36 år förbjöds att utan tillstånd flytta hemifrån.


1800-talet

Danmark allierade sig med Frankrike i början av 1800-talet, de tyckte inte britterna om utan började anfalla Danmark med deras flotta.
Den första gången anföll britterna Danmark år 1801 i Köpenhamn.
Attacken som kom från britterna år 1807 blev avgörande för Danmarks dåvarande ekonomi. Danmark hade fullt upp med att försvara landets södra gränser när de blev överraskade med ett angrepp mot Köpenhamn från britterna.
Britterna dödade över 2000 civila danska invånare, de förstörde trehundra nybyggda båtar och 30 % av Köpenhamn förstördes.
År 1814 förlorade Danmark ännu mer land, då tog nämligen Sverige hela Norge ifrån Danmark men de fick ändå behålla Grönland, Färöarna och Island. Danmark börjad även att uppfinna saker under denna tid.
Den industriella revolutionen var i Danmark under 1800-talet, maskiner och andra saker utvecklades som gjorde det enklare för människorna att utföra jobb och inte slita ut sig lika mycket. Under denna tid infördes också att det ska gå att betala med norska, danska och svenska kronor i alla tre länderna.




1900-talet
Danmark utvecklades till ett mycket modernt land under 1900-talet med en hög levnadsstandard liksom de övriga nordiska länderna. Många saker förbättrades under denna tid som gjorde det enklare för människorna att leva.
Under andra världskriget mellan åren 1940-1945 var Danmark ockuperade av den tyska armén. Först hade danskarna bestämt sig för att göra motstånd men tyskarna hann bara börja anfalla och döda 16 danskar innan danskarna gav sig frivilligt.
Ca 12 000 danskar anmälde sig som frivilliga till den tyska armén men bara 6 000 kom med. Efter kriget stiftade Danmark en ny lag där man inte fick ta värvning i den tyska armén.
Radio och TV slog igenom under denna tid och gjorde det enklare för människorna att kommunicera. Roskilde Festivalen är en mycket känd festival som även är Nordeuropas största.
2000-talet
Danmark är enligt forskningsbyrån The Economist Intelligence Unit det tredje säkraste landet i världen. Undersökningen baserades på faktorer om hur många krig landet deltagit i, relationer till grannländer, militäriskt kostnad och antalet döda i konflikter.
Nya Zeeland och Norge är länderna som ligger förre Danmark, Sverige ligger på en sjundeplats.
Öresundsbron är en broförbindelse mellan Sverige och Danmark som invigdes år 2000 den har gjort att Danmark inte är lika isolerat längre utan det är enklare att ta sig till och ifrån landet.
Just nu är det Anders Fogh Rasmussen partiledaren för Venstre som är stadsminister sedan 2005 då han röstades fram av medborgarna.
Sedan 1993 har arbetslösheten halverats i Danmark, ungdomarna stod för ca 3 % av arbetslösheten. Undervisning på sitt hemspråk har försvunnit i många kommuner i Danmark, danskundervisningen har även förbättras alla som börjar skolan ska nu kunna danska. Det pratas fortfarande om vilket land Skåne ska tillhöra, den danske folketingspolitikern Søren Krarup tycker att Sverige kan ge bort hela syd Sverige till Danmark alltså, Halland, Skåne och Blekinge. I en undersökning i aftonbladet i slutet av 2007 tyckte hälften av de som röstade att Sverige ska ge bort Skåne till Danmark och vi får väl se hur det bli. 2005 publicerats karikatyrbilder av profeten Muhammed i dansk tidning, bilderna visade ett samband mellan, terrorism, kvinnoförtryck och islam. Omvärlden reagerade stark på bilderna och flera protester och hotelser har skett. Bilderna har publicerats ännu en gång både i svenska och danska tidningar, den 13 februari i år hölls en protest i Pakistan där de brände och förstörde den svenska och danska flaggan.



Djur och Natur

Natur
Danmark består av många öar men öarna har väldigt lika klimat.
Danmark har ett tempererat kustklimat med hög luftfuktighet och starka vindar. Nederbörden är ungefär 700 mm per år och temperaturen har som högst varit +36°C och som lägst -31°C.
Landet får milda vintrar och svala somrar och detta tack vara golfströmmen som värmer upp vattnet på vintern och kyler det på sommaren.
Danmark består till mestadels av odlad mark och åkrar.
Det finns inte mycket skogsområden i landet och det som finns är mest lövskogar där bl.a. bok och ek växer. På 1800-talet var bara 4 % av Danmarks yta skogsbelagt nu är det 12 %, på Jylland finner man en stor del av skogsområdena.
Danmarks kuster skiljer sig från de övriga stränderna i Norden, i Danmark har sandstränderna jämnats ut av vågor och strömmar som sedan blivit låga sandstränder med fin sand.
Det växer mer än 2 000 olika sorters växter i Danmark, på Jylland finner man äkta oceaniska arter som t.ex. järnek, storfryle och färgginst.
Landskapet är platt utan några höga höjder, det finns berg men de är varken höga eller många, däremot finns de många kullar men de är det enda i stort sett.

Djur

Landets djurliv blir påverkat av att Danmark är till mestadels ett ö land med vatten runt sig och att det är ett lågland utan mycket skog.
Det lever ca 43 inhemska landdäggdjur i Danmark, t.ex. mink, kanin och dovhjort är några av djuren som blivit inplanterade.
Danmark har nu ett mellaneuropeiskt djurliv, efter det att isen smält bort levde det även t.ex. brunbjörn, järv, vildkatt, vildhäst, visent, uroxe och bäver i landet, de flesta av dessa djur dog ut när klimatet ändrade sig.
Nu lever de i Danmark mycket utav igelkott, råddjur, fälthare, räv och kronhjort är mycket vanligt på Jylland.
Utter har nu blivit allt mer sälsynt, från att ha funnits i stort sett hela Danmark hittar man den bara nu på norra och mellersta Jylland.
Älg och skogshare har tagit sig från Skåne över till Själland några gånger men har aldrig lyckats överleva.
I havet lever 18 olika sorters valar och 5 olika sorters sälar, gråsäl, grönlandssäl, knubbsäl, blåsäl och valross. Det finns runt ca 200 olika fiskarter.
Danmark är rikt på fågelarter, 175 olika arter vet man häckar regelbundet i landet men man har observerat ca 415. Några fågelarter i Danmark är bl.a. gäss, kornsparv och olika sorters måsar.


Hur Danmark styrs

Danmark är ganska likt Sverige inom statsskick och politik.
Landet är ett demokratiskt land parlamentisk demokrati, regeringen måste då ha stöd från mer än hälften av ledamöterna i parlamentet.
Motsvarigheten till vår svenska riksdag i Danmark är folketinget, i folketinget sitter det 179 ledamöter, två av dem kommer från Grönland och två från Färöarna.

Liksom Sverige väljs ledamöter till folketinget i allmänna val där man måste vara över
18 år för att få rösträtt.
Man har ingen bestämd längd mellan valen utan statsministern kan bestämma när han eller hon tycker det är läge på att ordna ett nytt val.
Det får dock inte gå mer än fyra år innan det blir ett nytt val, ett parti måste få mer än 2 % av rösterna för att få en plats i Folketinget.

Liksom i de övriga nordiska länderna finner man monarki där kungen och drottningen inte har något att säga till om, deras främsta uppgift är att representera landet.
Danmark är indelat i fjorton olika amtskommuner, amtskommuner är en motsvarighet till Sveriges län och som i sin tur är indelat i ca 275 kommuner.

De flesta danska partierna är överens om hur Danmark ska styras, de tycker att t.ex. företag ska få spela en stor roll inom ekonomin.
Skillnaderna mellan de högra och vänstra partierna är att de högra inte vill ha så mycket statliga inblandningar i ekonomin.
De vänstra däremot vill att staten nästan ska sköta allt som rör ekonomin, de vill inte ha några privatföretag.

I Folketinget sitter de fler människor än vad de gör i den svenska riksdagen, vilket gör det svårt för ett ensamt parti att få mer än hälften av rösterna för att vinna.
Därför måste man kompromissa mellan de olika partierna för att vinna ett beslut.
Danmark är medlem i NATO och EU, Danmark har liksom inte Sverige infört valutan euro, de blir alltmer kritiska till EU så vi får se hur länge de är kvar.

Anders Fogh Rasmussen är sedan 2005 Danmarks stadsminister, han är partledare för Venstre som är ett liberalt parti, det är hans parti som genomfört en begränsning av invandringen.






Stora partier

Socialdemokratiet har under de senaste femtio åren vart det dominerande partiet, de motsvarar de svenska socialdemokraterna men de är inte lika stora i Danmark som i Sverige.

Socialistisk Folkeparti är ett vänsterparti.

Enhedslisten är också ett vänsterparti.

Centrum- Demokraterne bildades när en högergrupp inom socialdemokraterna gick samman för att starta ett eget parti.

Venstre är ett parti som börjar bli liberalt innan var de ett parti för bönderna.
Det är inget vänsterparti som man skulle kunna tro genom att höra namnet.
Venstre kan man säga är en blandning mellan de svenska Centern och Folkpartiet.

Radikale Venstre är ett mittenparti och inte ett vänsterparti, vilket gör att Radikale Venstre har suttit under de senaste femtio åren både i höger och vänster.

Konservativ Folkeparti börjar nu alltmer söka sig till mitten, innan hörde de till den högra sidan.

Kristelig Folkeparti är ett parti som försöker få in kristna värderingar i politiken.

Danske Folkeparti har t.ex. kritiserat invandringen till Danmark och vill få stopp på det. Partiet bildades när missnöjespartiet Fremskrittspartiet splittrades.




Karta och geografi

Danmark är ett litet land till ytan med bara 43 000km².
Danmark består av flera olika hel- och halvöar, de största öarna är Jylland, Själland och Fyn efter dem kommer bl.a. Lolland, Falster och Langeland.
Bornholm är en ö som tillhör Danmark men ön ligger utanför sydöstra Skåne, vilket är ganska långt bort från det övriga Danmark.
Mellan öarna går det många färjor men de har också många broförbindelser. Öresundsbron som går mellan Själland och Skåne är 16 kilometer lång, från Själland går det en till bro som leder till Fyn och den är 13 kilometer lång.

Danmark är ett slätt land utan höga höjder, Yding Skovhøj är landets högsta punkt och ligger bara 173 meter över havet.
Danmark har inte mycket skog utan mer än halva landskapet är till mestadels täckt utav odlad mark med stora sanddyner på norra och västra Jylland.
Danmark är ett land som är omringat av en 7 134 km lång kuststräcka och har även ett kustklimat med milda vintrar och svala somrar med regn året om.

Köpenhamn är Danmarks huvudstad, några andra stora städer är: Århus, Odense på Fyn och Ålborg. Eftersom Danmark består av så många öar landgränsar det bara med ett land och det är Tyskland.

I jämförelse med resten av Norden är Danmark väldigt tättbefolkat, det bor ca 5,5 miljoner invånare i landet och Danmarks yta är bara en tiondel av Sveriges.
På östra Själland, i och omkring Köpenhamn bor nästan en tredje del av invånarna.
Det dominerade språket är såklart danska men de talas även Grönländska, färöiska och i söder vid gränsen mot Tyskland talas även tyska men bara av 20 000 personer.
Danmark tar in lite invandrare i gemförelse med Sverige, av alla utländska medborgare kom knappt 24 % från EU-länder och en fjärdedel av dem från Tyskland.



Miljöproblem

Utsläpp
I Östersjön finns det mycket vattenföroreningar, det är inte bara Danmark som orsaker dem utan även länderna runt om. Utsläppen kommer främst från bl.a. fabriker, avlopp, förorenat regn och oljeläckor i havet.
Förr i tiden trodde man inte att det skulle bli några konsekvenser av det man släppte ut men det blev det.
Först nu har vi tagit tag i problemet och försökt att återgärda dem med olika resurser t.ex. med att rena ämnena och avfallen innan vi släpper ut dem men för att få vattnet rent igen måste man sluta med all industri och avfall och det klara inga länders ekonomi.

Det är vi som blir drabbade i slutändan, vi får giftigt fisk och giftigt vatten, det går att rena vattnet men det kostar massor mer pengar.
Naturens egna kretslopp slutar även helt att fungera om vi fortsätter så här. Det har också påträffats flera missbildade fiskar med t.ex. två huvuden osv., fortplantningen fungerar inte heller som den ska. Det är t.ex. p-piller som följer med urinen ut i avlopp och sedan ut i vattnet och fiskarna får det i sig.

Kolkraftverk
Kolkraftverk behöver biobränslet kol för att fungera, biobränsle menas att det inte är några förnyelsebara ämnen, det tar flera år av lagring för att framställa dessa ämnen.
Kolverken släpper ut alldeles för mycket av koldioxid, svavel och kväve detta bildar en försurning.

Danmark förstör inte bara deras egen natur utan även länder runt om som t.ex. i södra Sverige där försurningen har drabbat sjöar och dödat tusentals liv. Danmark brukar vara en förebild när det gäller alternativa energikällor, 1994 kom 88 % av all el från kolverken.
Man har såklart satt in olika sorters reningstekniker som tar bort en stor del av ämnena men allt går inte att få bort.



Växthuseffekten
Luften är väldigt förenad i Danmark de släpper ut mycket avgaser från bilar och industrier men det är inte bara Danmark som påverkar deras miljöproblem utan även alla länder runtom med industrier. Man vet inte exakt hur farliga dessa ämnen är för oss men vi vet att det har en negativ rektion på vår hälsa och kropp.

För att förklara växthuseffekten så enkelt så möjligt så säger vi att en bensindriven bil åker och släpper ut farliga ämnen i luften och när solens strålar slår ner på jorden och för att sedan ta sig tillbaka igen så träffar en del av dem giftiga ämnen som skickar tillbaka dem ner på jorden igen.
Detta blir då en uppvärmning på jordytan som gör att isen smälter, klimatet blir fuktigare och delar av landytan hamnar under vatten.

Det är inte bara Danmark som har det här problemet utan i stort sett hela världen.
Man försöker hela tiden minska utsläppen, katalysatorn är en del som finns i alla bensin drivna fordon som renar de giftigaste ämnena.
Den renar ca 99 % av alla miljöovänliga ämnen innan dem släpps ut, tyvärr har man inte kommit på hur man ska göra för att rena det helt.
I avgaser från bilar finns det t.ex. koldioxid, kvävoxid och kolväten. Kväveoxid orsakar bl.a. övergödning som gör att vattnet blir för näringsrikt och växtligheten översvämmar t.ex. planktonalger. Den försurar även naturen och förstör kretsomloppet.
Koldioxid finner man vid förbränning av tobak som är dödligt för människan.
Kolväten är mycket farliga för hälsan det är cancerframkallande och det finns kolväten som påverkar växthuseffekten, som t.ex. metan.



Industri och näringsliv
Danmark är ett rikt land som tjänar mycket pengar.
Några av deras inkomstkällor är bl.a. byggnadsindustrin och tillverkningsindustrin som tillsammans sysselsätter ungefär en fjärde del av invånarna.
Danmark är trots sina begränsningar till råvarutillgången ändå ett mycket högt utvecklat industriland.
Även i fall tillverkningen är mångsidig så är det i jämförelse med andra industriländer småföretagen som är störst och tar en stor andel.
Deras främsta inkomstkälla är allt inom lantbruket som t.ex. mejeri, bryggeri, slakteri och kött- och konservindustri. Detta är drygt en tredje del av landets industriproduktion och de sysselsätter nästan var femte industriarbetare i Danmark.

Verkstadsindustrin hjälper de andra industrierna genom att tillverka motorer, industri-, lantbruks- och hushållsmaskiner. De tillverkar även elektriska och elektroniska instrument. 6 % av sysselsättningen inom industrin kommer ifrån det kemiska de är ca 10 % av industriproduktionen.

Inom de kemiska tillverkas bl.a. olja som även används till plastindustrin och framställning av konstgödsel. Olja och oljeprodukter varierat i utgifter, i början av 1970-talet sjönk ekonomin för Danmark inom oljeindustrin men vände sedan till överskott i slutet av 1980-talet, just nu ger den lite i överskott. Exporten har under hela 1990-talet varit större än importen.

Läkemedel är också en industri där är Novo ett stort företag som är ett av världens främsta företag som tillverkar insulin och enzymer.
Danmark är ett litet land till ytan som saknar många viktiga råvaror därför är utrikeshandeln viktigt för Danmarks ekonomi.

Danmarks BNP inom exporten är nära 29 % och inom importen 26 %, det gör Danmarks utrikeshandel större än i de flesta länder.
Danmarks utrikes handel är som sagt viktigt för landet, efter de att de gått med i EU har exporten till länderna ändrats, 65 % av all export från Danmark går nu till övriga EU-länder. Den största delen går till Tyskland (21 %), till Sverige (12 %) och till Storbritannien (10 %). Importen kommer ifrån övriga EU-länder 71 % där av 22 % från Tyskland, 13 % från Sverige och 8 % vardera från Storbritannien och Nederländerna.
Mellan Danmark, USA, Frankrike och Norge är också handeln viktig. Danmark har ingen riktigt inkomstkälla de måste ha för att klara sig de har många små som i stället ger landet en mycket stadig ekonomi.

Några stora företag i Danmark är LEGO Danmark A/S, Royal Scandinavia A/S och Den kongelige Porcelainsfabrik.



Turism
Turismen är en av landets inkomstkälla, många hyr en sommarstuga på Jyllands västkust, de flesta är tyskar.
Många besöker Köpenhamn där det finns mycket nöjesturism och mycket sevärdheter.
Man finner också många affärsresenärer i Köpenhamn.
På Jylland finns det berömda Legoland som förra året hade ca 1,5 miljoner besökare.
Om man lägger samman alla turister som besökte nöjesattraktionerna hade Danmark under 2006 ca 27 miljoner besökande turister vilket var en ökning från året innan med 4,2 %.
Förra året var Tivoli som ligger i Köpenhamn den nöjesattraktion som tog emot flest besökare hela 4,4 miljoner. Det finns också många safariparker runt om i Danmark.
Danmark är ett perfekt resemål för en barnfamilj det finns många roliga och intressanta nöjesattraktioner att besöka som passar alla, t.ex. Tivoli, Legoland och Dyrehavsbakken.
Fiske
Fisket är inte så stort i Danmark som de är i Norge men ändå en viktig inkomstkälla.
Danmark ligger på en femtonde plats av världens största fiskeproduktion, ca 80 % av alla fisk är småfisk som är mindre värdefull, i Nordsjön fiskas främst sill, torsk och rödspätta medan de i Östersjön fiskas strömming. På västra och norra Jylland ligger de största fiskehamnarna t.ex. Skagen, Esbjerg och Hanstholm där fångsten på räkor och havskräftor har en stor ekonomisk betydelse för landet.

Jordbruk och Landskapsskötsel
Redan i början av 1900-talet var Danmark ett av världens främsta land med export av kött, smör och ost, konkurrensen ökade speciellt årtiondena efter andra världskriget men Danmark är fortfarande en ganska stor exportör.
Danmarks medlemskap i EG 1973 i nuvarande EU gjorde att gårdar fick slå ihop sig för behovet av större investeringarna blev allt vanligare. 1997 fanns det 63 200 gårdar vilket var en tredjedel mindre än vad det var 1950.
Gårdarna producerar nu mer och sysselsättningen inom jordbruket har minskat för man använder mekaniska saker som gör en del av jobbet.
Det är ändå en stor del av landarean som består av jordbruksproduktion, hela 56 % vilket är internationellt sett mycket.
Fram till 1990-talet var spannmålsproduktionen som tar upp 58 % av den odlade marken främst till för odling av korn som användes till svinfoder.
Nu är i stället vete mest betydelsefullt och av rotfukter är foderbetor till vinterfoder för nötkreaturen viktigast.
Landet är världens svintätaste land, 215 grisar per 100 invånare och är efter Irland det land som har flest nötkreatur per invånare i Europa.
Två tredjedelar av all smör-, ost-, fläsk-, bacon- och köttproduktion exporteras och gör Danmark till en av världens främsta exportörer inom jordbruk.

Danmarks och Sveriges alkohol- och narkotikapolitik
Sverige och Danmark är två länder som båda är medlemmar i EU och har en liknad historia bakom sig ändå skiljer de sig på vissa punkter, en av de största skillnaderna är synen på alkohol.

Det pågår ständigt en debatt i både Danmark och Sverige om hur samhället/staten bör ingripa vid narkotikamissbruk. T.ex. om de ska vara lagligt med innehav eller om hur metadon behandling ska vara.
Metandon används främst vid svår smärta som smärtlindring men används även som avvänjning vid narkotikamissbruk, i Sverige fungerar denna metod skapligt bra men i Danmark dör fler av metadon än av heroin.

Narkotikamissbruket sägs ha ökat både i Sverige och i Danmark under 1990-talet, det är dock fler experimentella danska unga missbrukare än unga svenska. Könsfördelningen på de som missbrukar narkotikan är i båda länderna är ca 75 % män och ca 25 % kvinnor.

Sveriges alkohol- och narkotikapolitik
Sverige är ett land med strikt alkohol- och narkotikapolitik, vilket vi ser som positivt.
År 1917 skrev Ivan Bratts en bok ”Motboken” som skulle påverka alkohol- och narkotikapolitiken framöver, det så kallade ”Brattsystemet”.
Han försökte uppmana samhället om att det inte var alkoholen utan missbrukaren som var problemet, detta gjorde att människorna i Sverige såg de som använde alkoholen på två sätt, brukare och missbrukare.
De människor som missbrukade alkoholen sågs då som människor med problem, sjuka människor och i alkohol- och narkotikapolitiken idag finns dessa tankar kvar.

I media framhävs det att rädslan för att Danmark har en för liberal inställning till narkotikan och att denna även påverkar vårt svenska samhälle.

Enligt en källa 1995 hade Sverige 20 000 grova narkotikamissbrukare där av var även cannabismissbruk medräknat, blandmissbrukare är mycket vanligt och 200 – 300 000 hade alkoholmissbruk.
1996 skedde 250 dödsfall där narkotikan var inblandad.
I Sverige finns det olika sätt att få hjälp med sitt missbruk på t.ex. metadon behandling och olika sorters behandlingshem.
Narkotikamissbruket är fortfarande stort, 2001 hade de ändå sänkts från 28 000 till 26 000 vilket är en bra förändring. Sverige har fått beröm av FN att de blivit bättre med bekämpningen mot missbruket.
FN chefen Antonio Maria Costa tror att Sverige kan bli en förebild för många länder genom att ha vänt den negativa utvecklingen.



Den första lagen om innehav, bruk, försäljning och tillverkning av narkotika kom år 1923 i Sverige.
Tillägg har lagts till i lagen ett fåtal gånger t.ex. att en läkare som missbrukar sin rätt att skriva ut preparat kan nu straffas, att man kan tvångsvårdas och att de som transporterar och förvarar narkotika kan nu också straffas.
Straffet för smuggling i stora mänger ger mellan 2-10 år i fängelse, den som langar och hanterar narkotika får högst 3 års fängelse.
Du får sitta som mest 6 månader i fängelse eller betala böter om du blir påkommen med små mängder narkotika.

Danmarks alkohol- och narkotikapolitik
Danskarna dricker väldigt mycket alkohol, de dricker ofta men inte i så stora mängder medan vi i Sverige dricker sällan och mycket.
För en ”vanlig” dansk är de inte ett så stort problem men ändå så är det ju såklart ett problem som leder till att fler dör i förtid.

I Danmark finns det ju även de som missbrukar alkoholen och narkotikan. Danmark har grova alkohol- och narkotikaproblem, de vet om att det är ett problem men ser det inte så stort som vi i Sverige gör.
14 000 av Danmarks 5,2 miljoner invånare har grova narkotikamissbruk, cannabis är då inte inräknad.

1969 kom ett förslag på om hur man skulle bekämpa narkotikan, man skulle då slå till vid lagningen och handeln men de lyckades inte så bra som de hoppades på.
Danmark anser nu att det inte går att få stopp på narkotika- och alkoholproblemen utan sätter istället nu sina resurser på att hjälpa och ge missbrukarna bättre vård.

Danmark har sedan långt tillbaka delat in narkotikan i två grupper, lätta som t.ex. cannabis och tunga som t.ex. crack.
De droger som klassades som lätta blev inga stora straffa på om man skulle bli påkommen med dem. Innehav av lätta droger var på pappret illegalt men togs sällan på fullt allvar.

Narkotikan var orsaken till att 239 dödsfall skedde under året 1999 i Danmark, 27,6 % av dem inträffade i Köpenhamn.



Diskussion
Danmark och Sverige har båda två alkohol- och narkotikamissbruk.
Båda länderna anser att arbetet mot narkotikan måste vara förebyggande insatser men även behandling åt missbrukarna måste finnas.
Jag tycker att det är bättre att satsa på förbyggande resurser, det borde bli billigare i längden, för om varje missbrukare ska tas in på behandlingshem och få vård blir det för belastat för samhället tror jag. Sverige tar dock problemet på mer allvar än Danmark, de tror att detta går att få stopp på medan danskarna är mer skeptiska till det.
Danmark är mycket mer liberal till narkotikan än vi i Sverige.
För att få ett fungerande land behövs friska människor som kan jobba och försörja sig själva, för om de inte tjänar pengar har de inte heller något att handla för och affärer och fabriker får då inga inkomster och kanske måste läggas ner. Brottsligheten borde även minska om missbrukarna försvann och ett land kan inte utvecklas med massa missbrukare som inte kan jobba och inte driva landet framåt.
I Sverige gjordes en gång ett försök att få stopp på missbruket, det var Åhströms idé till ett mer liberalt Sverige, man lät narkomanerna då få den mängd narkotika de ville ha utskriven. Nils Bejerot var emot denna idé, han sa att missbruket skulle öka om man genomförde förslaget och de tog inte...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Danmark

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2009-03-17

    Kanonbra tjejen! Kämpa på !

Källhänvisning

Inactive member [2008-04-07]   Danmark
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9579 [2024-03-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×