Problem i USA - utrikes och inrikes

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Dessa problem har egentligen alltid funnits i USA:s samhälle och alla är vana vid att de finns, men om inte ens presidenten har det med i sitt ”program” så kan man fråga sig om varför inte ens han vill förbättra levnadsstandarden för sin befolkning.

Ett problem är de stora klasskillnaderna som existerar. Alla länder och deras samhällen har alla klasskillnader men inte lika markanta som USA har.
Kriminaliteten är väldigt hög och den är ytterst vanlig.
Bland de fattiga är det många som ”lider” av analfabetism- vilket är allvarligt.
Men det som är allvarligare är alla droger som missbrukas i hela USA.
Och dessutom lägger sig USA i andra länder i världens angelägenheter och för krig mot andra länder vilket medför lidande till följd av USA: s tillvägagångssätt.
Ett annat växande problem nationellt i USA är deras energiframställning, industrier och den privata konsumtionen som bidrar till den stora resursförbrukningen och miljöförstöringen.

I västvärlden har USA de mest påfallande inkomster – och förmögenhetsskillnader. Det finns en välbärgad överklass med en öppen och iögonfallande rikedom gentemot en stor men marginaliserad underklass, där andelen svarta och människor med central- och sydamerikanska bakgrund är överrepresenterade. Emellan dessa finns den så kallade medelklassen. Den lägre medelklassens levnadsförhållanden varierar mycket beroende på de ekonomiska konjunkturerna.

USA är ett invandrarland som symboliserar på många sätt förhoppningar och strävanden hos människor över allt i världen om bland annat ekonomisk framgång och personlig frihet. Det amerikanska samhället har en förmåga att locka till sig och dra in nya befolkningsgrupper och det är inte främst européer utan de allra flesta (faktiskt).
Under 1990- talet har även avståndet mellan svart medelklass och underklass breddats avsevärt och påverkat boende åtskillnaden negativt, speciellt i innerområden i storstäderna. Dessutom är fattigdomen oerhört påträngande och det gäller både landsbygden och städerna. Tiggeri och hemlöshet och drogmissbruk är stora sociala problem (som egentligen präglar och påverkar det sociala livet i USA – i alla fall för vissa grupper).

Det amerikanska välfärdsystemet har ett större löne- och markandsberoende än i andra utvecklade länder.
Företagsbaserade förmåner och frivilliga hjälpinsatser har större betydelse i USA än i något annat västland. Socialförsäkringssystemet är underutvecklat och utmärks av administrativ blandning av federala och delstatliga satsningar.
Sedan 1935 finns ett nationellt pensionssystem, Social Security, som framstod under Franklin D. Roosevelts tid. Ett annat federalt välfärdssystem som kom fram under denna tid är AFDC, Aid to Families with Dependent Children, som riktades till ensamstående familjeförsörjare. 1996 ersattes detta program av ett annat, TANF (Temporary Assistance to Needy Families) som är en grundläggande delstatlig angelägenhet med viss federal finansiering. Båda program är närmast ett socialbidragssystem men som uteslöt de flesta familjer med två försörjare.
För att få statliga medel krävs det att delstaten inte betalar ut bidrag till enskilda bidrags -
tagare i mer än fem år samt erbjuder jobb eller utbildning vid sidan av offentlig barnomsorg och fri sjukvård till behövande. Det är en stor skillnad på användning mellan delstaterna
och det har speciellt ökats efter införandet av det nya regionbestämda systemet.
Detta nya system är omdebatterat och är inriktat på att minska det så kallade bidragsberoendet.
Matkuponger (food stamps) är ett annat socilabidragssytem som finansieras av jordbruks -
verket.

De generella stödformer för barn och familjer saknas helt i USA vilket kan verka oroväckande och egendomligt. Barnomsorgen, till exempel, bedrivs i privat regi av företaget man jobbar för eller av frivilliga organisationer (kyrkor är ett exempel). Kan man inte tycka att USA skulle tjäna på att utbilda arbetslösa eller hemmafruar till dagmammor eller något liknande som kan ta hand om barn åt andra arbetande och upptagna kvinnor. Då får de bort en liten del av arbetslösheten och kvinnor med familj får en pålitlig barnskötare varje dag. Dessutom minskar kanske fattigdomen någon liten procent eftersom detta leder till att till exempel ensamstående får in en bra inkomst till familjen.

I USA finns ingen allmän sjukförsäkring, ett undantag är delstaten Hawaii, och över 15 % av befolkningen är oförsäkrad. President Lyndon Johnson startade på 1960 – talet två statliga program ”Medicare” och ”Medicaid” som ska täcka de fattigas, de handikappades och de äldres kostnader för akutsjukvård. Efter att man regionbestämt välfärdsystemet har lett till att allt färre är täckta av dessa program för alla regioner/delstater tar inte ansvar och för ut all information till invånarna.
Under 1990- talet har de handikappades situation förbättrades och det genom en rättighets-
lagstiftning som tvingar delstatliga och lokala myndigheter att delvis ta ansvar för de handikappades försörjning, bland annat. Anställda och egenföretagare är i regel försäkrade i privata försäkringsbolag och knutna till olika sjukvårdsproducerande organisationer.

Abort är en omstridd rättighet i USA men den är ändå lagfäst. Under 1990- talet ökade motståndet mot personalen på abortkliniker, flera anställda blev mördade.
Någon fastställd föräldraledighet finns inte efter att man fött ett barn till världen. I stället regleras den vid anställningsvillkoren för lönearbetare ( detta gäller även semester).

I början av september i år bröt USA upp från rasismkonferensen i Sydamerika och det tillhör de mindre anmärkningsvärda beslut som tagits sedan George W Bush blev president.
Än så länge har inte president Bush visat samma stora intresse för de internationella ekonomiska institutionerna (världsbanken och internationella valutafonden för att nämna några av de som företrädaren Bill Clinton, även fast USA har en stor röstvikt där.
George Bush är en frihandelsförespråkare men vill hålla nere med regeringsinblandningen i utrikeshandeln som i alla annan ekonomisk politik. Ur ett storpolitiskt perspektiv vill Bushregering uppenbara beslutsamhet gå förbi ABM avtalet ( ett avtal som förbjuder ett missilförsvar av den typ som USA vill bygga anses föråldrat) för att de ska kunna genomföra sitt missilförvarsprogram.
Enligt regeringsläckor blev det uppenbart att USA kan tänka sig att godta en viss kinesisk kärnvapenupprustning för att Kinas befolkning ska gå med på missilförsvarsutvecklingen. USA skulle kunna gå så långt att locka in Kina i en slutförande av provstoppsavtalet.
Men de amerikanska övervägandena har nog som grund att Kina i alla fall kommer att genomföra sitt upprustningsprogra...