Biobränslen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Ordet energi definieras som kraft och förmåga att utföra arbete. Energi behövs överallt för att saker ska kunna fungera. Vi människor behöver energi i form av socker för att orka röra oss och kunna koncentrera oss. Även djur behöver energi för att kunna jaga och skaffa mat, och även för att kunna hålla värmen i kroppen.

Detta arbete ska inte handla om hur människor behöver energi eller hur vi får del av det utan det här arbetet ska handla om hur alla våra hus och all teknik får energi och kan fungera. Det finns många olika sätt att ”utvinna” energi ifrån. Man kan ta vara på energin från vinden, från vattnet, från solen och inte minst från organiska material så som ved eller torv. Energi och värme kan man även få från de olika kärnkraftverken i landet, som drivs med hjälp av grundämnet uran, och man kan även elda med olja eller kol för att värma upp huset.

I Sverige förbrukar vi ungefär 1,1 miljoner MWh energi per dag och per år blir det omkring 400 miljoner MWh. 1 MWh är lika mycket som 1000 kWh och det är ungefär så mycket energi som en normal kyl och frys förbrukar under ett år. En människa i Sverige förbrukar i genomsnitt 122 kWh om året enligt energiochmiljo.se. Denna siffra har ökat drastiskt under de senaste decennierna och det är inte bara i Sverige. Detta beror på dels på den ökande befolkningsmängden men framförallt beror ökningen på att människor använder mer och mer elektronik. Det finns i nästan varje hem i I-länderna minst en TV. Många människor använder mobiltelefoner, hårtorkar, plattänger, radior, datorer och andra elektriska apparater. Alla dessa saker är sådant som kräver elektricitet och det får man genom de ovanstående energikällorna. I dagens samhälle anses människor som inte använder mobiltelefoner eller inte har en TV i sitt hem vara konstiga och bohemiska.

Det är stora debatter i media om alla koldioxidutsläpp som påverkar växthuseffekten. Koldioxidutsläppen har blivit större i hela världen till följd av ökad energianvändning. Människor runt vår jord skaffar sig fler och fler bilar som kräver mer och mer bensin eller diesel. Många nyare bilar har starka motorer och fyrhjulsdrift och detta bidrar mycket till de ökande koldioxidutsläppen. Men i alla hopplöshet finns miljöbilarna. Det är en industri som blir allt större och större och fler människor inser att miljöbilarna har lika stor körduglighet som de stora massiva fyrhjulsdrivna bilarna.

I mitt arbete kommer jag att fördjupa mig om biobränslen (speciellt kraftvärmeverk och fjärrvärme) och ta reda på hur bra det är, dels i förbrukningssynpunkt men också ur miljösynpunkt. Jag hoppas att du som läsare får en innehållsrik och trevlig läsning som kommer att lära dig något nytt om biobränslen och de miljöproblem vi kommer få runt vår jord om vi inte börjar tänka på vårt dagliga utsläpp av koldioxid. Trevlig läsning!

Syfte

Syftet med detta arbete är att jag ska lära mig mer om biobränslen och deras påverkan på miljön samt om biobränslen är en hållbar energiform som har fler fördelar än nackdelar. Jag vill även, med hjälp av mitt arbete, få människor i min omgivning att finna ett bra sätt att spara energi och motverka de miljöproblem som uppstått och kunna förhindra att dessa blir värre.


Metod

Jag har gjort en rapport om hur bra, eller dåliga, biobränslen är. Informationen jag har använt kommer framförallt från Internet men även från böcker, faktablad, tidningsartiklar och en viss del från filmer. Jag har varit mycket källkritisk mot källorna på Internet och kollat på olika platser för att få en så bred bild som möjligt av energikällan. Jag har satsat på att få se biobränslena ur många olika perspektiv, både fram – och baksidor. Jag vill att läsaren själv ska bilda sig en uppfattning om biobränsle.


Biomassa

Biobränsle är en förnyelsebar energiform som består av organiska material. Om man planterar lika mycket nya träd som man hugger ner kommer inte biobränslena ta slut, men om man inte låter naturen ha sin naturliga gång, kommer även biobränslena ta slut så småningom. Den biomassa som används till biobränslena är gjord utav:
 Avverkningsrester som bark eller grenar. Trädets grenar, toppar och även stubbar används som en energi – och värmekälla. Dessa delar sönderdelas eller mals ner och blir mer hanterliga. Det som bildas nu är flis och spån. Finmalet material kan pressas till pellets och briketter. Flis och spån kan även komma som rester från träindustrin.
 Hampa. Detta kan i framtiden vara det som ersätter det fossila kolet. När hampa omvandlas används lufttäta ugnar. Där upphettas hampan i otroliga grader och det produceras då rent brinnande träkol. Denna process kallas pyrolys.
 Brännved kommer från träden där så mycket som möjligt används. Stammarna kapas på det traditionella sättet till ved och säljs till privatpersoner som har vedpannor hemma som värmekälla.
 Energiskog är till exempel salix. Det är träd som odlas på åkermark. Salixen planteras med hjälp av sticklingar som är cirka 25 centimeter höga och på ett hektar planteras mellan 20000 och 25000 sticklingar. Salixen skördas på vintern vart tredje till femte år då den är ungefär fyra meter hög. På vintern är risken för rotskador minst och stubbarna kan då med hjälp av sina nya skott växa upp igen. Dessutom har alla näringsrika löv fallit av träden på vintern och näringen kommer då marken till nytta. Salixstubbarna behöver bytas ut ungefär vart 30: de år för att kunna fortsätta föryngra sig. Energiskogen kan eldas som flis, pellets eller som vanlig brännved där längden på stammarna varierar beroende på hur stor förbränningsugnen är. Salixträden mals även ner till pulver och används vid tillverkning av etanol.
 Spannmål är inte jättevanligt, men det förekommer. Korn, vete och råg är mycket svårt att elda med. Men havre är en bra energi - och värmekälla.
 Stråbränslen delas in i två grupper, energigräs och halm. Energigräs odlas på åkermark och kan till exempel vara rörflen och elefantgräs, men detta förekommer inte så ofta, utan det är halmen som är vanligast att elda med.

 Biogas bildas ofta av hushållsavfall. Där används hushållssopor som till exempel kompost. Många gånger blandas hushållsavfallet med djurspillning för att metangasbildningen (biogasen) ska påskyndas. Biogasen bildas också av sig självt på soptippar runt om i landet. Biogasen är ett mer miljövänligt alternativ än vanlig bensin. Detta för att utsläppen av kväveoxider, kolväten och sotpartiklar är lägre vid biogasanvändning. Men det innebär även risker vid framställning av biogas. När organsiska material bryts ner av mikroorganismer i syrefria miljöer bildas metan och även koldioxid. Metangasen är en luktfri gas som är 21 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. Ett utsläpp med oförbränd metangas skulle inte vara bra för den redan skadade atmosfären. Metangas bryts dock ner inom tolv år i atmosfären.


Fjärrvärme

Fjärrvärmesystemet är ett enkelt system. Det enda som krävs är en värmekälla som kan värma upp vatten. Vattnet går sedan ut i isolerade ledningar i marken och sedan in i en värmeväxlare inne i fastigheterna. Värmeväxlaren för sedan vidare vattnet i husens värmeledningar och sedan tillbaka ut i en annan ledning som leder tillbaka vattnet till en stor ”kastrull” där vattnet än en gång värms upp. Fjärrvärmen kan ta vara på värme som skulle gå förlorad i vanliga fall. Detta görs genom att vattnet inte bara kyls av utan det fyller en funktion först. Det finns många exempel på där mycket värme skulle ha gått i spillo om inte fjärrvärmenätet fanns. Den så kallade spillvärmen finns på alla industrier och fabriker som inte är sammankopplade med fjärrvärmenätet. Ett exempel är Värö bruk i Varberg. Där förses en tredjedel av staden av värme och varmvatten som kommer från brukets spillvärme. Spillvärmen motsvarar idag 5 TWh av Sveriges värmeproduktion och det är vad 500 000 småhus kräver i uppvärmning.

Fjärrvärmenätet är mycket stort i Sverige, hela 40 % av Sveriges uppvärmningsproduktion kommer från fjärrvärmenätet. Det är mycket utbrett i många städer till exempel Enköping. Där används endast fjärrvärme som uppvärmning i husen. Fjärrvärmenätet är viktigt att det finns så att kraftvärmeverken har någon verkan. Man måste nämligen koppla ihop fjärrvärmenätet med kraftvärmeverken för att kunna ta vara på värmen ifrån vattnet. Men fjärrvärmen kan även utnyttjas vid andra slags energikällor. Innan kraftvärmeverken kom eldades det med betydligt mer kol och olja än det gör idag. Det gjorde att fjärrvärmens vatten värmdes upp av det istället, men ur miljösynpunkt är det bättre att fjärrvärmen värms upp med hjälp av biobränslen.

Sedan fjärrvärmen kom till Sverige har koldioxidutsläppen minskat med 11 miljoner ton. Det är en minskning på ungefär 20 %. Sverige går i spetsen för fjärrvärmens utveckling i I-länderna. Sverige har visat andra länder att det går att tänka på miljön utan att dra ner på komforten. Fjärrvärmebranschen menar att i varje stad eller ort dit fjärrvärmenätet når har det blivit en bättre och luftigare miljö. Kväveoxider, sot och andra partiklar minskar och det blir en behagligare värme i huset med hjälp av fjärrvärme än om man har en ved – eller oljepanna. Fjärrvärmebranschen är mycket positiva till framtiden. De tror att inom bara några år kommer fjärrvärmen användas i cirka 75 % av alla hushåll i Sverige.


Kraftvärmeverk

Biobränslen framställs i olika slags industrier. Det finns de industrier som framställer värme, el eller drivmedel. Sedan finns det de industrier som framställer både värme och el, så kallade kraftvärmeverk. Dessa kraftvärmeverk fungerar så att stora ugnar eldas med till exempel flis eller spån och vattnet i ångpannan börjar koka. I ångpannan utsätts den ångan som bildas för hög temperatur och ett otroligt högt tryck. Ångan drivs sedan ut i ett litet rör som går till turbinen. Ångan får turbinen att snurra och detta driver då generatorn som producerar el som leds ut i elnätet. När ångan passerat förbi och gått ner i kondensatorn bildas vatten igen när temperaturen börjar sjunka.
I kondensorn kyls vattnet ner av det kalla fjärrvärmevattnet som kommit tillbaka från fjärrvärmenäten. Fjärrvärmevattnet tar värmen från ångan som kommit ner i kondensatorn och leder ut vattnet i städer och ger hus eller andra lokaler värme. Vattnet som leds ut från kraftvärmeverket är cirka 150 grader varmt och när det kommer tillbaka är det ca 50 grader varmt. När vattnet kommit tillbaka från staden leds det återigen in i ångpannan och det uppstår ett kretslopp där cirka 90 % av flisens energiinnehåll kommit tillgodo. Mellan 30 och 50 % blir el och resten värme. I ett vanligt kondenskraftverk som bara producerar el, kyls värmen i vattnet bort och mellan 50 och 70 % av energin försvinner.

I ett kraftvärmeverk kan flera kilon koldioxid sparas in. På 1 kWh el som produceras i ett kraftvärmeverk med biobränslen som energikälla minskas utsläppen av koldioxid ut i atmosfären med 1 kilo. Det är om man jämför med ett vanligt kolkondenskraftverk. Det är inte bara koldioxidutsläppen som minskas utan även svavel – och kväveoxidutsläppen. Alla biobränslen innehåller en del kol som släpps ut i atmosfären vid förbränning det vill säga koldioxiden. Men detta kol är inte mer än växterna själva släpper ut. Det gör att, så länge vi inte hugger ner mer träd och eldar med mer biobränslen än att nya träd hinner växa upp, släpps det inte ut mer koldioxid i atmosfären än växterna skulle ha gjort. Vi kan på det viset stabilisera växthuseffekten när det inte bildas ett täcke av för mycket koldioxid. När man eldar med olja frigörs kol som legat lagrat i marken och det bildas då mer koldioxid i atmosfären.

I dagens Sverige är det en ganska liten andel av hela Sveriges el – och värmeproduktion som består av kraftvärmeverk. 1998 kom endast 6 % av all energi och värme från just ett kraftvärmeverk. Men det ser ändå ljust ut för den framtida utbyggnaden. Det finns närmare 50 städer i Sverige som redan har ett kraftvärmeverk. Det finns statliga bidrag att få om de kraftstationer som finns beslutar sig för att bygga ut sitt kolkondenskraftverk till ett kraftvärmeverk istället, eller att byta ut de befintliga pannorna till nya.

I Sverige finns det stora förhoppningar att dels fjärrvärmenätet men också kraftvärmestationerna ska byggas ut och att mer av Sveriges el – och värmeproduktion ska komma från kraftvärmeverken. Det är inte en omöjlighet att öka kraftvärmeproduktionen även i Sverige. I Finland har de redan börjat utveckla den. Där kommer en tredjedel av all el från ett kraftvärmeverk. Fjärrvärmenätet är också mer utbrett än i Sverige. Det svarar för halva Finlands uppvärmning. Och av hela Finlands fjärrvärme kommer 80 % från kraftvärmeverken.

I hela EU är det ynka 9 % av all uppvärmning och elproduktion som kommer från kraftvärmeverken, men det håller på att byggas ut även inom EU. EU vill nämligen fördubbla andelen energi och värme som kommer från ett kraftvärmeverk fram till år 2010 och det är på god väg att lyckas. Det ligger ett stort ansvar på EU: s medlemsländer att inom det egna landet ta fram idéer och förslag på hur det så effektivt som möjligt ska gå att genomföra detta. Det finns många hinder att komma över, praktiska, men framförallt ekonomiska. Men om länderna gör sitt jobb ordentligt kommer vi om tre år ha dubblat kraftvärmeproduktionen.


Energi – en självklarhet

Alla elektriska maskiner behöver energi i form av el. Utan elektriciteten skulle inget i detta samhälle fungera. Hela världen har blivit elektricifierad. Det går inte en dag utan att vi behöver elen. Det krävs el för att kunna tända sänglampan på morgonen. Det krävs el för att sköta våra morgonbestyr. Det ska duschas och tvättas hår. Därefter ska håret fönas och torkas, det ska plattas eller lockas. Sedan är det frukost. Där ska vatten kokas, ägg stekas, bröd rostas och mjölk, smör och andra kylvaror ska vara väl kylda i kylskåpet. Efter frukost är det tid att gå till jobb eller skola. Där ska datorerna användas och det ska pratas i mobiltelefon. När vi kommer hem ska middagen lagas. Då sätts spisen igång och fläkten för att stekoset ska försvinna ut ur köket. Middagen äts och sedan är det dags för disken. Då ställer man in det i diskmaskinen som är halvfull, men det behövs rena tallrikar så den sätts igång i alla fall. Barnen sätter sig framför TV och tittar på barnprogram, kanske sätter sig de vuxna och tittar på Rapport, eller något annat nyhetsprogram. Det är någon som kommer på att en tvättmaskin behöver sätts igång innan tvättrummet blir överfullt med smutstvätt. När mörkret kommer tänds lamporna i taket, i fönstrena och på väggarna. När det är tid att krypa till kojs sätts mobiltelefonen på laddning så att batteriet ska vara fulladdat på morgonen.

Varje dag är den andra lik. Hela vårt liv styrs av att elektriciteten fungerar. Vi människor är vana vid att allt fungerar. Det är bara att sätta i kontakten i väggen och sedan är telefonen laddad. Det hade blivit kaos om elektriciteten försvann om bara för ett litet tag. Det skulle inte gå att sitta vid datorn eller TV: n eller ens tända en lampa. Det har blivit en vana att allt är elektriskt. Den enda som inte har anpassat sig till detta är vår jord. Jorden kan inte producera olja fastän oljebehovet har ökat. Jorden kan inte producera fler träd på kortare tid. Jorden kan inte ändra sig efter teknikens allt snabbare utveckling. Jorden hinner inte med att producera så mycket energikällor som människorna tycker att de behöver. Det finns någonstans ett stopp och dit rusar världens befolkning utan att tänka på det. En dag kommer alla jordens resurser ta slut. Det kommer inte längre vara självklart att sticka in kontakten i väggen och dammsugaren fungerar. Det kommer komma en dag då jorden inte längre finns därför att vi människor har förstört den. Men det finns hopp i mörkret.


Spara energi. Hur då?

Det finns många sätt att spara energi på. Det finns saker som inte kostar ett öre och det finns också de som kostar en hel del.
 Skruva ner termometern en grad på elementen. Det sparas då cirka 5 % av uppvärmningskostnaden. Det blir billigare och det behövs inte lika mycket el eller värme.
 Ta en dusch i stället för ett bad. Använd ett snålspolande munstycke för att använda så lite vatten som möjligt. Stäng av vattnet när du tvålar in dig och schamponerar håret. Duscha inte för länge.
 Byt ut alla glödlampor till lågenergilampor. Lågenergilamporna drar ungefär en femtedel av vad en vanlig glödlampa drar. Om en glödlampa drar 25 W drar då en lågenergilampa endast 5 W.
 Sätt bara igång diskmaskinen när den är helt full. Det drar mindre energi att diska färre gånger med full diskmaskin än att diska fler gånger. Testa också hur långt diskprogrammet måste vara. Det kan gå att korta ner programmet och disken blir ändå ren. Om man inte har diskmaskin ska man diska i balja och inte under rinnande vatten. Det är som att spola ner pengar i avloppet.
 Att stänga av alla stand by funktioner är en mycket enkel sak att göra. Det spara mycket på ett år.
De energispartips här ovan är sådana som är ganska enkla att genomföra. Sedan finns det andra saker som är lite dyrare och kräver med tid att få igång. En sådan sak är att byta värmesystem. En normalstor villa med enbart direktverkande el där en ensam människa bor, som dessutom snålar, gör av med cirka 30 000 kWh per år. Om man byter ut detta system till till exempel bergvärme, jordvärme, luftvärmeväxlare, fjärrvärme, pellets eller något annat kan man halvera sin årsförbrukning av el och värme. Det är en dyr förändring men det blir billigare i längden. Gamla kylskåp är stora energibovar. Det är betydligt billigare och mer energisnålt att köpa ett nytt och fräscht kylskåp. Att isolera huset är också ett bra sätt att spara energi. Värmen stannar då inne i huset istället för att värma kråkorna. Man kan även byta ut sina gamla fönster mot fönster med bättre U-värde.


För – och nackdelar med biobränslen

Argument för biobränslen är många. Det största argumentet är att det inte tillförs någon extra koldioxid ut i luften som det gör när man förbränner de fossila bränslena. Biobränslen har inte hunnit lagra koldioxid på samma sätt som de fossila bränslena har. Vid förbränning av biomassa tas nästan all koldioxid upp av andra växande växter. Den naturliga balansen står sig bättre än vid eldning av icke förnyelsebara energislag. Vissa forskare säger att det släpps ut mycket koldioxid ändå. De säger att det huggs ner mer träd än vad som växer upp och det gör att det bildas för mycket koldioxid. Växterna som håller på att växa upp tar inte hand om all den koldioxid som släpps ut, utan det bildas ett överskott ändå.
Enligt Novator, en bioenergitidning, är bioenergi mycket bra på grund av att:
 Biobränsle svarar idag för 50 % av bränslet till fjärrvärmeverken
 Biobränsle tillför ingen ny koldioxid till atmosfären
 Biobränsle är framtidens energi
 Biobränsle kan ge 24 000 årsarbeten
 Biobränsle ger skatteintäkter
 Biobränsle förbättrar handelsbalansen
 Biobränsle är en förnybar energikälla
 Uttaget av trädbränsle ur Sveriges skogar kan tredubblas
 Förädlade biobränslen är framtidens villabränsle
(Punkterna är tagna ifrån http://www.novator.se/bioenergy/facts/arguments.html)
Nackdelar med biobränslen är att:
 skogar i världen skövlas för att ge plats åt energigrödor eller för att få fram palmolja.
 spannmålspriserna ökar därför att åkermark används till andra grödor än mat och spannmål eldas istället för att ätas. Detta leder till en ökad världssvält.
 transporterna av biomassa eller biobränsle som sker med fossila bränslen.
(Bolund m.fl. 2007-05-30)


Diskussion

De ökande koldioxidutsläppen oroar många. Det finns forskare som säger att biobränslen är det mest miljövänliga. Det är mycket möjligt att det är så, men betänk dessa saker innan du bestämmer dig för att välja biobränslen. Alla transporter mellan skogarna och konsumenterna, släpps det inte ut otroliga mängder koldioxid då? Skogarna finns i norra Sverige och de flesta människor bor i söder. Lastbilarna som transporterar biobränslena drivs med diesel och det är ett fossilt bränsle. Det släpps alltså ut koldioxid innan själva biobränslet förbränns och det är lika illa det. Koldioxidbalansen rubbas när lastbilarna släpper ut avgaser. Det måste finnas något annat sätt än att transportera biobränslena på lastbilar. Använd järnvägen istället. Där kan det transporteras mycket mer biobränslen och det skulle inte släppas ut lika mycket koldioxid. Det mest miljövänliga transportsättet hade varit att utnyttja älvarna, men många av dem är överbyggda av vattenkraftverk och det går inte att komma förbi med timret. Det finns endast fyra älvar i Sverige där det inte byggts några vattenkraftverk.

De lastbilar som transporterar timmer och pellets eller andra biomassor borde köras på biogas, etanol eller något annat biobränsle. Etanolframställningen skulle kunna göras i Sverige, men enligt vår regering blir det för dyrt. Därför har framställningen av etanol flyttats till Brasilien där man använder sockerrör som grund för etanolen. Från Brasilien till Sverige är det cirka 880 mil. Etanolet ska transporteras över ett stort hav med hjälp av båt och sedan med tåg eller lastbil. Det är just båttransporten jag blir irriterad över. Hur mycket föroreningar släpps inte ut i havet under den långa resan till Sverige? Båtarna drivs med hjälp av diesel och koldioxiden bara spottas ut.

Det är mycket frustrerande att läsa om hur regeringen tänker på miljön och de med etanolbilar får skatteavdrag. Men ändå förlägger de etanoltillverkningen på andra sidan jordklotet bara för att det är billigare att tillverka där. Regeringen säger emot sig själva och borde tänka om.

Energigräs behöver åkermark att växa på. Det gör att energigräs och andra energigrödor tar spannmålens plats. Spannmål odlas på många olika plaster runt om i världen så det gör inget att lite spannmålsodling försvinner. Det som blir problem är att många tänker på detta vis. Ju fler det blir som satsar på energigrödor istället, ju mindre spannmål kommer produceras. Spannmålspriserna har under en 20 års period varit ungefär densamma men för ett år sedan ökade de drastiskt. Detta beror på att det är större efterfrågan på spannmål. I Skåne har bönderna plöjt upp 30 000 hektar vall som legat i ungefär tio år bara för att kunna mätta allas behov av spannmål. Detta kan inte fortgå. Människor har inte råd att betala det bönderna begär. För några år sedan låg priset på spannmål under en krona och är idag uppe runt 1,50 – 2 kronor. Det låter inte som en stor förändring, men bönder som köper in stora lass med havre eller korn får stora hål i plånboken. Framför allt grisbönderna är förgrymmade över dessa spannmålspriser. De som odlar havre och annat själva tjänar inte ett öre på dessa priser. Fläskpriset är nämligen inte alls så högt som spannmålspriset och detta gör att varje gång grisarna skickas till slakt försvinner även mycket pengar som grisen ätit upp. De lantbrukare som odlar vete, korn råg eller havre är betydligt gladare. Nu får de allt sålt och dessutom för en rejäl peng. Eftersom efterfrågan är stor kan priserna komma att höjas ännu mer. Men höjs priserna kommer människor som har det sämre ställt inte kunna köpa havregryn, mjöl eller annat.

När alla grenar och kvistas tas om hand och flisas ner utarmas skogen. Den naturliga näringsberikningen försvinner. Grenarna och kvistarna hade annars förmultnat och tillfört skogen näring. Nu när det inte kommer tillräckligt med näring växer träden sämre och de blir inte lika stora, och det gör att fler träd behöver huggas ner för att kunna tillfredställa behovet av ved och även andra biomassor. När skogen utarmas försvinner även djurens naturliga skydd. De kan inte gömma sig i kvistmassorna och de kan inte bygga bo under grenarna. Djurens boplatser försvinner och även deras mat. När inte träden får i sig tillräckligt med näring kan de kanske inte producera så mycket blad som skulle behövas. Nya skott har svårare att komma upp och träden har svårare att föröka sig. Det blir ett stort problem när det inte växer upp tillräckligt med träd. Ta Indien som exempel. Där eldar de flesta med ved. Där behövs det inte till uppvärmning av husen utan det är till för att laga mat över elden. Människorna i Indien får bara längre och längre att gå för att hitta den ved de behöver för att täcka det dagliga behovet. Detta beror på att träden hinner inte växa upp ordentligt. Varför de inte gör det beror dels på att de inte får tillräckligt med näring men det beror också på att det inte finns tillräckligt med vatten.

Alla världens bilar är stora miljöbovar. De nya snabba, smidiga fyrhjulsdrivna bilarna är de värsta. De släpper ut så mycket koldioxid och förorenar luften med avgaser. Men ändå säljs de till skyhöga priser. Jag kan inte förstå det riktigt. Människor måste ju ha hört alla diskussioner i media om växthuseffekten och hur den påverkar hela vår jord. Hur kan de då ändå köpa en ren miljöförstörare. De miljöbilar som idag finns är mycket bra och utvecklade. Det är också en fördel för miljöbilarna att människor som köper och kör en miljöbil får reducerad skatt. Det jag vill komma fram till är att de människor som ska köpa ny bil borde fundera på att köpa en bil som drivs med biobränslen.

I Nederländerna har forskare uppfunnit en bil som kan köras på väte, men tankar fossila bränslen. Detta är en bil där hjulen drivs med el. Det är nämligen så att dieseln eller bensinen leds till en bränslecell där den förvandlas till el. Detta skulle kunna vara framtidens drivmedel av bilar. Den här lilla bilen kan köra tre mil och endast förbruka en liter bränsle. I Nederländerna har man även kommit på ett sätt att förvandla vanlig matolja till diesel på under 18 timmar. Det är en delvis hemlig process, men förhoppningsvis kommer detta slå på marknaden och bli en världssensation. Nederländerna är ledande inom forskning om biobränslen och alternativa drivmedel. Där har man omvandlat organiskt material till en sorts olja i en tryckkokare. Man har på detta sätt kunnat imitera processen som sker i marken under miljoner år på bara några dagar.
Många av landets lastbilschaufförer är mycket positiva mot alternativa bränslen så som biogas eller etanol. Det som är problemet för dem att byta ut sina gamla dieseldrivna lastbilar är de få tankställen som finns runt om i Sverige. En åkare skulle inte kunna köpa etanoldrivna lastbilar om de inte körde runt i Stockholm eller Göteborg. Det finns alltså inte tillräckligt med tankställen för att det skulle löna sig att byta till ett mer miljövänligt bränsle. Så länge det inte finns tankställen finns det heller inga biogasdrivna lastbilar.

I Sverige har vi en mycket ren diesel. Vi ligger i toppen för att filtrera bort de farligaste ämnena i bränslet. Problem som uppstår när det är icke svenska förare som kommer hit för att levererar gods. Speciellt de förare som kommer från Estland, Lettland och Litauen är mycket dåliga på att tanka svensk diesel. De har eget bränsle med sig från hemlandet och detta gör att de släpper ut mycket av de ämnen som svenska lastbilsmotorer filtrerar bort. Är det inte konstigt att den svenska lagen tycker att detta är okej. Jag tycker, tillsammans med många av landets åkare, att det måste ske någon form av lagändring där det står att utländska fordon, framförallt dieseldrivna sådana, måste rätta sig efter det svenska filtreringssättet, eller åtminstone tanka svenska diesel när de kör igenom Sverige. Det måste bli skärpning på kontroller av vad som kommer ut från fordonen och kanske framförallt då lastbilarna som drar mycket bränsle när de är tungt lastade.

Alla de tips som finns för att spara energi. Hur bra är de egentligen? Är det verkligen så bra att byta ut alla sina lampor till lågenergilampor? Det är jättebra att byta ut alla glödlampor mot mer energisnåla, men låt sedan inte fler lampor vara tända. Det är ett problem som inte många verkar begripa sig på. Anledningen till att man byter lampor är att det ska dras mindre ström. Hur kan det göra det om man har fler lampor tända? Lågenergilamporna kan inte spara energi om man inte släcker överflödigt ljus. När man går ut ur ett rum och man vet att man inte ska vara där på ett tag, släck lampan efter dig. I badrummet tillexempel, dit in går man inte hela tiden. Låt då lampan vara släckt. Likadant i sovrummet. Där är man inte heller hela tiden. Det finns de som säger att lågenergilampor drar mer ström än fabrikörerna vill erkänna. Eftersom det tar längre tid för lampan att tändas behövs det mer ström i själva tändningsögonblicket för att glödtrådarna ska börja lysa. Man ska alltså inte sätta lågenergilampor i de rum där lampan ofta tänds och släcks. Lågenergilampor drar minst ström om de får stå på under en längre tid.

Den plats som används mest i huset är köket. Där träffas man för att diskutera dagen och det är också där lamporna är tända mest. Där kan man låta lampan var tänd hela kvällen om man har bytt ut glödlampan mot en lågenergilampa. Lågenergilampan fungerar nämligen så att den mesta energin använder den just i det ögonblicket den tän...