Kristendomes historia

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

KATOLSKA TRON

Katolska: Den katolska kyrkans viktigaste uppgift är sju heliga handlingarna (sakramenten). Dopet, konfirmationen, nattvarden, boten, äktenskapet, de sjukas smörjelse och prästvigningen. Genom dem möter människan gud och förenas med kyrkan.
När man döps i den katolska kyrkan öser prästen vatten över barnet. Barnet blir rent från synd och tillhör då herrens folk.

När man konfirmeras undervisas man och talar om livsfrågor, man ska bekräfta sin tro och bli medveten om hur man lever ett kristet liv.
Nattvarden innebär att man äter en bit bröd och en klunk vin till minne av Jesus sista måltid. Boten är när man går och biktar sig och ångrar sina synder, prästen talar med den biktande och diskuterar om hur personen ska gottgöra sina synder.
Äktenskapet innebär att gud välsinglar kärleken mellan man och kvinna, de ska älska varandra i nöd och lust. Den katolska kyrkan upplöser sällan ett äktenskap, det sköter staten.
Prästvigningen, biskoparna inviger prästerna under en gudstjänst genom att lägga händerna på prästens huvud. I den katolska kyrkan lever prästerna i celibat, i ensamhet.

När någon är så sjuk så att den personen inte kan komma till kyrkan kommer en präst till den sjuka personen och smörjer dem med olja, tröstar dem och ber för deras förfriskande, det ingår i en prästs heliga plikter och kallas de sjukas smörjelse. Den katolska kyrkan ser helgonen som förebilder. Den romersk-katolska kyrkans högsta ledare är påven. Påven bor i Vatikanstaten och är påve tills han dör. Ny påve väljs av kardinalerna, de högsta biskoparna. Katolska blir frälsta när dom förtjänar det genom goda gärningar.

Ortodoxa: Den ortodoxa kyrkan har samma syn på sakramenten men de talar om sju mysterier. När man döps i den ortodoxa kyrkan doppas barnet i dopfunten då renas barnet från synd och barnet tillhör då herrens folk. I den ortodoxa kyrkan konfirmeras man inte, istället inoljas man redan som liten med myrra och fylls av den Helige Ande.

Nattvarden går till så att man doppar brödet i vinet och får en sked med det blöta brödet och boten är likadan som i den katolska kyrkan. I den ortodoxa kyrkan innebär äktenskapet samma sak som i den katolska men den ortodoxa kyrkan tillåter skilsmässa. Prästvigningen går till på samma sätt som i den katolska kyrkan men det är bara biskoparna som behöver leva i celibat. De sjukas smörjelse går till på samma sätt som i den katolska kyrkan. I den ortodoxa kyrkan ber man till helgonen så att de kan lägga ett gott ord för personen till gud, inne i kyrkan har de ikoner, bilder på helgon. Den ortodoxa kyrkan leds av en biskop som kallas patriark, ärkebiskop eller metropolit. Frälsning når man på ungefär samma sätt som i den katolska kyrkan.

Protestantiska: Den protestantiska kyrkan har bara två sakrament, dopet och nattvarden. Dopet går till på samma sätt som i den katolska kyrkan, och på nattvarden äter man bröd och vin till minne av Jesus sista måltid. I den protestantiska kyrkan finns inga krav på celibat, de har inga helgon och man blir frälst genom guds nåd. De som leder den protestantiska kyrkan är biskopar, de samlas i ett kyrkomöte.



Jag har valt att jämföra katolska kyrkan och protestantiska kyrkan.

Lite historik
Kristendomen uppstod ur judendomen under första århundradet e.Kr. Till en början betraktades kristendomen som en liten gren inom judendomen. På 90-talet e.Kr. skedde en definitiv brytning mellan judendomen och kristendomen. År 1054 skedde en splittring inom romarriket, östlig och västlig kristendom gled isär. Två olika kristna kyrkofamiljer bildades; den romersk-katolska kyrkan och den ortodoxa kyrkan. Under 1500-talet splittrades den katolska kyrkan. Munken Martin Luther utlöste reformationen. En övergripande benämning på de kyrkor som uppstod under reformationen är protestanter. Skillnaden mellan protestantiska samfunden kan vara mycket stor.

Kristen tro
Kärnan i den kristna tron är att Jesus Kristus gav sitt liv och blev avrättad genom korsfästelse för människornas synders skull och att han uppstod från de döda på tredje dagen. Människorna har genom detta försoningsverk fått möjligheten till omvändelse och därmed förlåtelse och rening från synderna. Genom Jesu uppståndelse från det döda har hoppet om evigt liv efter döden också blivit en central lärosats inom kristendomen. Detta eviga liv beskrivs i Bibeln som en gåva som Gud ger åt dem som kommit till tro på Jesus. De olika kristna trosbekännelserna tillkom för att ena kyrkans syn på vad kristen tro är och fungerar därför som en bra sammanfattning av vad som ingått i begreppet kristen tro vid olika tidpunkter och platser.

Grundprinciperna i Kristendomen
• en enda gud (Monoteism)
• Treenigheten, Gud är både Fadern, Sonen och den Helige Ande på samma gång, tre olika men på samma gång en.
• Gud är omnipotent, allvetande och evig.
• Jesus Kristus är Messias och både Gud och människa på samma gång.
• Jesu födelse av en jungfru, människoblivande, uppståndelse, uppstigande till himmelen och återkomst.
• Befrielsen från synd och död är endast möjlig genom Jesu person och handlingar. Speciellt genom att han offrade sitt liv genom korsfästelsen och hans uppståndelse, genom vilken människan är frälst och försonad med Gud.

• Livet tar inte slut vid döden, utan människan kommer få evigt liv.
• Den sista dagen då Jesus kommer att återkomma för att döma alla människor.



Gudssyn
Både katoliker och protestanter är kristna, de är grenar av en och samma religion. Grunden i deras tro är lika – en tro på att Jesus var Guds son.

Den katolska kyrkans uppfattning är att Jesus grundade bara en kyrka. Han utsåg ett ledarskap som byggde på de tolv apostlarna. Dessa apostlar utsåg i sin tur efterträdare som i sin tur utsåg andra och så vidare. Detta skulle garantera att Kristi lära fördes vidare i oförvanskad form. Katolska kyrkans centrum var Rom och ser Petrus som den förste biskopen i Rom. Påvarna är alltså hans efterföljare. Biskoparna är en fortsättning på Kristi apostlar, eller lärjungar. Påvens ”Petrustjänst” ska garantera att kyrkan förblir en trots spridningen över hela världen, och att tron förmedlas oförfalskad.
Under 1400- och1500-talet förekom en del missbruk från prästerskapets sida. Martin Luther var en av dem som kritiserade dessa missbruk. De ansåg att kyrkan och dess ledning (påven) handlade fel. Det handlade bland annat om vem som skulle bestämma i Europa, om hur stor Påvens makt skulle vara och vem som skulle utnämna biskopar men även om Bibelns ställning, bland annat i förhållande till traditionen.

Den katolska trosläran grundar sig både på Bibeln och kyrkans traditioner. För katolikerna står ofta katolska kyrkan och dess traditioner över Bibeln.
Katolska kyrkan hävdar att biskopen i Rom (påven) är Petrus efterträdare och Kristi ställföreträdare på jorden. Läran om påven är bland det viktigaste i katolska kyrkan. Påven anses vara den ofelbare uttolkaren av uppenbarelsen.
För protestanter är Bibeln den högsta auktoriteten. Protestanter lär ut att endast Gud är ofelbar och erkänner inte påvens överhöghet. Den katolska uppfattningen att påven skulle vara ofelbar förkastas av protestanter som anser att alla människor är syndare med fel och brister.

Budskap, lära
Katolska läran
Gud existerar enl. katolikerna. Han är skaparen och styr allt. Han är det goda i världen och ger trygghet och kärlek. Gud hjälper en när man ber honom.
Så här uttrycker en katolik sin tro:
“- Gud har uppenbarat sig i Jesus Kristus som är både Gud och människa. Jesus blev sänd till världen för att frälsa oss från ondskan runt om oss och inom oss, allt det som hindrar gemenskapen med Gud.
I sin kärlek till oss gick Jesus i döden för oss. Hans uppståndelse från de döda var ett tecken på hans seger över ondskan i världen.
Allt detta är för mig ett mysterium som jag inte kan förklara. Men det är därför inte något osannolikt – tvärtom något fullt verkligt. Hela universum är ju ett mysterium, en gåta, men är ju ändå något fullt verkligt,
något som finns.”

De allra flesta kristna, oberoende av samfund, kan säkert hålla med om vad katoliken här säger.

Genom sakramenten ger Gud en kraft och hjälp.

Då man dör får man gå igenom en prövning, skärselden, som är ett tillstånd efter döden då själarna renas innan de tas upp i den eviga saligheten.

.
Några viktiga punkter i Luthers lära.

Människan blir frälst endast genom tro. Gud erbjuder människan frälsning genom Jesus Kristus av nåd, gratis. Hon kan inte själv förtjäna Guds nåd genom aldrig så goda handlingar.

Bibeln är det enda som människan ska rätta sig efter, inte efter vad påvar och kyrkomöten sagt. Tro på skärselden, helgon- och relikdyrkan har inte med bibeln att göra.

Katolska kyrkan har sju sakrament, men Bibeln nämner bara två: Dopet och nattvarden, Förklarade Luther(Grundaren). Nattvardens bröd förvandlas inte till Kristi kropp och blod, som alla andra kyrkor tror. Men Kristus är ändå närvarande i brödet och vinet.

Prästerna måste predika, alltså ge folk undervisning i vad bibeln säger. Därför skall gudstjänsten hållas på folkets språk – inte på latin.

Gudstjänstens psalmer och sånger ska vara på folkets språk. Luther själv skrev hundratals psalmer, som sjungs än idag runt om i världen.

Den kristne skall leva och verka ute i samhället, inte stänga sig inne i kloster. Präster får gifta sig som andra människor. Enligt Luther skall endast män få vara präster. ( Idag får kvinnor bli präster i de flesta lutherska samfund.)

Heliga böcker
Bibeln är kristendomens heliga skrift. Den består av judarnas heliga skrift, som de kristna kallar Gamla Testamentet, och Nya testamentet som handlar om Jesus och den kristna kyrkans första tid.
Den används både av protestanter och katoliker men de tolkar den olika. Se ovan under punkten grundsyn.

Människosyn
Protestanter ser alla levande kristna över hela jorden som delar av Kristi kropp och Kristi församling (kyrka) oavsett vilket samfund man tillhör.
Katoliker anser att den romersk-katolska kyrkan är Kristi kropp här på jorden med centrum i Rom.
Protestanter pekar på att Jesu död har öppnat vägen för varje troende att nalkas Gud direkt. Varje troende tar emot nåden genom tro.
Enligt den protestantiska synen tillhör alla troende ett prästerskap.

Enligt katolsk syn är varje människas liv något heligt, från befruktningsögonblicket till den naturliga döden. Det leder till en konsekvent hållning i etiska frågor; Katolska kyrkan är emot abort och dödshjälp och dödsstraff.

Helgon
Synen på Maria skiljer mellan katoliker och protestanter. Hos protestanterna är hon en viktig förebild medan man bland katoliker ser henne som förmedlerska och ber till henne. Protestanterna tror officiellt inte på att de döda lever nu hos Gud och kan be för oss. Därför ber man inte till Jungfru Maria om förbön och man ber heller inte för de döda. Katolikerna däremot tror att de döda passerar en reningsfas innan de får komma in i himlen, s.k. skärseld. Om vi har renats helt under vårt liv genom att leva i heroisk kärlek kommer vi direkt till himmelen, är personen ett helgon.

Präster
För katoliker har sakramenten en central ställning och den prästerliga auktoriteten är en viktig princip i katolska kyrkan. Katoliker anser att prästerskapet förmedlar Guds nåd genom sakramenten.

I katolska kyrkan finns inte kvinnliga präster utan endast män som lever i celibat. Det är för att Jesus gav de tolv apostlarna prästvigningen men inte t.ex. Maria Magdalena eller Maria Jesus mor. Anledningen är skillnaden i sakramentssyn. För katolikerna är det inte möjligt att ändra i formen för sakramentet för det är Kristus som har bestämt den. Kyrkan har inte fått befogenhet utan skall i stället förvalta sakramenten som de har givits henne av Kristus. De sju sakramenten hör enligt Katolska Kyrkans syn till den gudomliga Uppenbarelsen.

I den protestantiska kyrkan tillåts prästerna giftermål och även kvinnar kan bli präster.

De protestantiska kyrkorna är i regel landskyrkor, där varje lands kyrka är självbestämmande. Den katolska kyrkan är en sammanhållande kyrka med påven som överhuvud.

En annan skillnad är också att Svenska kyrkan står under staten. Det är t.ex. regeringen som väljer vem som skall bli biskop. Katolska kyrkan har inte detta beroende eftersom Påven inte står under någon stat.

Sakramenten
Definitionen på ett sakrament är inte riktigt densamma i katolska kyrkan och de protestantiska kyrkorna. Definitionen på ett sakrament i den lutherska kyrkan är, att det skall vara en av Kristus instiftad helig handling, där han genom synliga och jordiska tecken ger oss osynliga och himmelska nådegåvor. I katolska kyrkan talar man om, att fyra ting måste tillhöra ett sakrament för att det skall vara giltigt, en materia (t ex vatten i dopet), en ”form” som ger materien liv och består av Guds livgivande ord, rätt befogenhet och intention hos ministern (den som utför handlingen) och slutligen medverkan av den som mottar sakramentet genom fri vilja och främst tro.

Katolska kyrkan lär att endast katolska kyrkan är den ”riktiga” kyrkan, som kan erbjuda ”fullhet” åt en kristen. Detta därför att katolska kyrkan har sju sakrament. Protestantiska kyrkor har vanligen två sakrament och detta är orsaken till att de av katolska kyrkan inte anses vara ”riktiga” kyrkor.

Den katolska kyrkans viktigaste uppgift är sju heliga handlingar (sakramenten). Dopet, konfirmationen, nattvarden, boten, äktenskapet, de sjukas smörjelse och prästvigningen. Genom dem möter människan gud och förenas med kyrkan.
Dopet, prästen öser vatten över barnet. Barnet blir rent från synd och tillhör då herrens folk.
Konfirmation, man undervisas och talar om livsfrågor, man ska bekräfta sin tro och bli medveten om hur man lever ett kristet liv.
Nattvarden, man äter en bit bröd och en klunk vin till minne av Jesus sista måltid.
Boten, man går och biktar sig och ångrar sina synder.
Äktenskapet, gud välsignar kärleken mellan man och kvinna, de ska älska varandra i nöd och lust. Den katolska kyrkan upplöser sällan ett äktenskap, det sköter staten.
Prästvigningen, biskoparna viger prästerna under en gudstjänst genom att läggar händerna på prästens huvud.
Smörjelsen, när någon är så sjuk att den inte kan komma till kyrkan kommer en präst till den sjuke och smörjer den med olja, tröstar dem och ber för deras förfriskande.

Den protestantiska kyrkan har bara två sakrament, dopet och nattvarden. Dopet går till på samma sätt som i den katolska kyrkan och är grunden för ett kristet liv. Alla döps ”i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn”. Även nattvarden är lika eftersom äter man bröd och vin till minne av Jesus sista måltid. Skillnaden i nattvarden är synen på den. Den protestantiska kyrkan har ett ”öppet nattvardsbord”, dvs den som är döpt är välkommen att ta emot nattvard, oavsett i vilken kyrka personen är döpt. Katolska kyrkan menar att nattvarden skall firas av de som tillhör samma kyrka.

Konfirmation
I både den katolska kyrkan och de protestantiska kyrkorna är konfirmationen en bekräftelse av dopet. Den som konfirmeras lovar sig vilja leva i den tro han eller hon blivit döpt till. I båda kyrkorna ger man undervisning i den kristna tron före konfirmationen.

Trosbekännelse
Både den protestantiska och katolska trosbekännelsen bekänner tron på den ende och treenige Guden (Fadern, Sonen och den helige Ande), och Jesus Kristus ses som Guds son och människornas frälsare. (Den Nicenska och Apostoliska trosbekännelsen).

Bön
För en katolik och protestant är syftet med bönen att bli ett med Gud. Mässan är den viktigaste gudstjänstformen i kyrkan. Katoliker har helgonen som speciella vänner och talar med dem förtroligt. Det kan vara genom speciella böner eller med egna ord.
Exempel på böner som används både bland protestanter och katoliker är; Ave Maria, Gud som haver barnen kär och Fader Vår.

Gudstjänstritual
Gudstjänsten har stark ställning inom kristendomen. I de flesta trossamfund leds gudstjänsten av en präst eller pastor.
Viktigast av gudstjänsterna är söndagens huvudgudstjänst (vanligen på förmiddagen). I Romersk-katolska kyrkan firas då alltid nattvard, i de protestantiska kyrkorna kan det variera. Viktiga moment i gudstjänsten är bön, lovsång, bibelläsning, predikansfirande och nattvard.
I Svenska kyrkan börjar nattvardsgudstjänster med syndabekännelse och förlåtelse, i Romersk-katolska kyrkan förväntas däremot gudstjänstdeltagarna ha biktat sig i enskilt skriftemål. Nästa huvudmoment är bibelläsning, ofta en text från Gamla testamentet, en från brevlitteraturen (episteltext) och en från evangelierna (evangelietext) och därefter en predikan. Därefter kan trosbekännelse läsas, antingen den apostoliska eller den nicenska och följs ofta av kyrkans förbön och därefter av nattvardsgudstjänsten som inleds med en nattvardsbön, där bland annat instiftelseorden och Fader vår ingår. Traditionellt samlas man sedan i koret för att ta emot nattvarden, det förekommer också att präst går ner till församlingen med nattvardsgåvorna. Gudstjänsten avslutas med tackbön och välsignelsen.
Under gudstjänsten kan det förekomma flera sjungna moment: Introitus, Kyrie, Gloria, Laudamus, Sanctus, Agnus Dei och Benedicamus; dessa är de klassiska satserna i de stora musikaliska mässorna. I Svenska kyrkan sjungs dessutom psalm ur den svenska psalmboken.

Andra gudstjänster
Förutom huvudgudstjänsten finns ett flertal olika gudstjänster som t.ex. veckomässa, musikgudstjänst, temagudstjänst, dopgudstjänst, rosenkransen m.m.



Gudstjänstlokal
I varje katolsk kyrka finns ett altare. Det är därifrån den egentliga gudstjänsten hålls. Under altaret i Peterskyrkan tror man att aposteln Petrus är begraven. Oftast finns ett krucifix (avbildning av Jesus på korset) ovanför altaret, men det kan finnas på andra ställen i kyrkan också. Det finns även alltid ett tabernakel med en liten kupol upptill. Det är ett litet skåp där man förvarar hostiorna (latinsk katolsk benämning på det invigda nattvardsbrödet, oblaten). Över tabernaklet brinner alltid en lampa, evighetslampan, som ett tecken på att Kristus är närvarande i nattvardsbrödet

Den lutherska kyrkan har altare, krucifix och tabernakel precis som de andra kyrkorna. Tidigare gick prästen ner och delade ut nattvarden. I den lutherska kyrkan byggde man en altarring, dit besökarna kom för att få nattvard. Förut sjöng man inte psalmer, men Luther tyckte det var viktigt, så den lutherska kyrkan uppfann psalmtavlan. En predikstol finns också, som inte riktigt funnits förut. Vägg- och takmålningar täcktes över då katolska kyrkor blev lutherska. Men de togs fram i slutet av 1800-talet igen.I övrigt är kyrkorummet ett stort rum med mycket utsmyckningar. Det är högt i tak och på väggarna är bilder av bl. a. Jesus, Maria och Gud. Det finns även statyer av dem lite överallt.

Munsö kyrka- protestantisk kyrka
Munsö kyrka är rund, vilket är ganska ovanligt (det har endast funnits 13 st i Sverige). Den byggdes under 1100-talet och placerades nästan mitt på norra Munsö. Dess fasd är i gråsten som sedan omkalkades i vitt. På toppen av kyrkan sitter kyrktuppen. Dörren pryds med järnsmide från 1300-talet. Det första rummet i kyrkan kallas för vapenrummet. Förr tog man med sig vapen till gudstjänsterna för att skydda sig. Dessa fick inte tas med in i kyrkan utan förvarades i detta rum under gudstjänstens gång. Går man längre in i kyrkan kommer man ut på en gång med bänkrader på båda sidor. I vissa kyrkor är de gjorda så att man s...