Heliga Birgitta

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Syfte och frågeställningar
3. Metod
4. Undersökning
5. Diskussion
6. Sammanfattning
 
1.Inledning
När vi fick chansen att välja vad eller vem vi skulle skriva om i uppsatsarbetet var jag väldigt osäker. Jag velade fram och tillbaka, jag ville skriva om någonting intressant ämne som tilltalade mig. Valet hamnade tillslut på den Heliga Birgitta för det har skett en del intressanta händelser i hennes liv. Birgitta är en av de mest fascinerande personer i Sveriges historia då hon är kvinna och kanoliserats . Detta är en bedrift då kvinnans situation var underminerad på den här tiden. Jag har aldrig förr skrivit ett arbete om henne, det är det många andra som har gjort i exempelvis grundskolan, men jag gjorde aldrig det. Eftersom jag inte hade så mycket kunskap om henne så kändes det som om jag kunde lära mig något nytt under arbetets gång.

2. Syfte och frågeställningar
Målet med detta arbete är att få en inblick i Birgitta Birgersdotters liv, tolka hennes tankar och lära mig någonting nytt under tiden jag arbetar med uppsatsen. Jag har valt att inte gå in på hennes uppenbarelser i allt för stor omfattning, för hennes syner intresserar mig inte lika mycket som hennes liv och det hon uträttade. För att uppnå mina mål har jag satt upp några frågor jag skall försöka besvara så gott jag kan:
 Vem var hon?
 Vad har hon för koppling till Vadstena kloster?
 Vad är det som har gjort henne till helgon?
 Vilka konsekvenser fick hennes tankar och ageranden för eftervärlden?

Svaren på ovanstående frågor kommer att framgå i undersökningen och diskussionen, antingen i löpende text eller i konkreta svar.

3. Metod
För att kunna besvara mina frågeställningar så letade jag fram fakta i litteratur och på internet. Jag lånade böcker om Birgitta för att förstå hur hennes liv sett ut i helhet. När jag fått en uppfattning om hennes liv gick jag djupare in i böckerna för att hitta svar på mina frågor. Jag jämförde de olika böckerna och internetsidorna för att få fram den fakta som var mest exakt. Årtal och namn på ställen varierade mycket, och jag valde att lite på de källor som kändes säkrast och den information som var mest återkommande. Jag bestämde mig för att endast ta med Internetsidor som kändes pålitliga, som tillexempelt nationalencyklopedins och Vadstena kommuns hemsida om Heliga Birgitta. Sidor som Wikipedia eller andra opålitliga källor sorterade jag bort direkt, det känns inte så bra att ta med fakta därifrån då vem som helst kan gå in och skriva saker som inte stämmer överens med sanningen.


4. Undersökning
År 1303 på en gård i Uppland föddes en flicka, som fick namnet Birgitta. Hennes föräldrar var av det finare slaget, fadern var en av de mäktigaste männen i Sverige vid den tiden. Han hette Birger Persson och ägde mycket skogsmarker och var medlem i konungens riksråd. Birgittas mor Ingerborg hade släktband med konungen och var dotter till lagmannen i Östergötland .

Birgitta fick under sin barndom många uppenbarelser, ett exempel är när hon var sju år så fick hon i en syn möta Jungfru Maria som satte en krona på hennes huvud. Som tioåring såg hon för första gången den korsfäste Kristus.
Birgitta fick tyvärr inte så många år tillsammans med sin mor då Ingerborg avled 1314. När modern avled var Birgitta blott 11 år, fortfarande en liten flicka. Efter sin moders död skickades hon som 12-åring till sin Moster i Östergötland. Här skulle hon på sin fars uppmaning fostras till kvinna.
Birgitta ville mycket gärna gå i kloster, men så blev det inte då Birgitta blev bortgift mot sin vilja till Ulf Gudmarsson när hon var 13 år. Det kan verka vara en väldigt ung ålder att gifta sig, men under medeltiden var det mycket vanligt med unga giftermål. Ulf Gudmarsson var fem år äldre än Birgitta, men det sägs att deras äktenskap fungerade i harmoni och de var båda lyckliga. Ulf och Birgitta bodde på en gård i Östergötland som hette Ulvåsa. De fick med tiden 8 barn, lika många pojkar som flickor, och Birgitta kände stort ansvar för dem. Men det var inte bara hennes egna barn hon tog hand om, hon öppnade sitt hem för både fattiga och sjuka. Ulvåsa blev snabbt känt för sin vänlighet för Birgitta behandlade alla människor med lika värdighet, precis som Jesus gjorde. På gården tog hon emot alla människor som behövde hjälp, det kunde vara ogifta kvinnor med barn och gamla hemlösa män.

Både Ulf och Birgitta var mycket troende, de vallfärdade till olika platser tillsammans. När de var på väg hem till Ulvåsa igen efter en sådan resa blev Ulf mycket sjuk, och han avled 1344 vid Alvasta kloster. Birgitta stannade vid klostret en tid, och då började hon få nya uppenbarelser och hon upplevde sig som ”Kristi brud och språkrör”. Hon kände sig manad att grunda en ny klosterorder och skapa ett katolskt kloster för både munkar och nunnor i Vadstena. För att kunna genomföra detta måste påven ge sitt godkännande, och därför reste Birgitta till Rom 1349. Även om Rom betraktas som den ”rätta” platsen för påven så bodde han inte där under den tiden. Påven befann sig i Avignon i Frankrike, men Birgitta reste till Rom ändå för att vänta in honom. Hon gjorde upp planer som skulle få Påven att återvända och arbetade aktivt för detta ändamål. Birgittas dotter Kristina hade rest med henne ned till Rom, de bodde i ett hus vid Piazza Farnese. Påven Urban V återvände till Rom 1368 och två år senare godkändes hennes önskan om att skapa en ny kosterorder. (www.birgitta.vadstena.se)

År 1371, när Birgitta var 68 år började hon en vallfärd till det heliga landet Jerusalem. Under den här resan avled Birgittas son Karl, och detta ska ha tagit hårt på henne. När Birgitta och hennes följe återkom till Rom var hon mycket försvagad, och hon avled den 23 juli 1373 vid hennes dåvarande hem Piazza Farnese. Efter hennes död fördes hennes kvarlevor tillbaka till Vadstena. Det sägs att blinda människor som rörde kistan med relikerna fick synen tillbaka, och på samma sätt fick förlamade människor känsel och rörlighet tillbaka. (Andersson, 1977, Boken om Birgitta)

År 1384 invigdes Vadstena kloster, precis som Birgitta hade önskat. Det var ett dubbelkloster för både Nunnor och Munkar. Utséendet på kyrkan var från början av trä, men efter lite mer än 40 år i bruk byggdes den om helt efter Birgittas ritningar och hennes organisationslösningar. Birgitta ville att utsmyckningen av kyrkan skulle vara minimalisk, för att klostret skulle ha en ödmjuk nivå så att nunnorna kunde leva harmoniskt. Klostret styrdes till största delen av en abedissa, och Vadstenas första sådan var Birgittas egen dotter, Kristina. Abboten, den manliga motsvarigheten till abedissa, bestämde över andliga saker i klostret. Vadstena kloster blev snabbt ett mycket populärt resmål efter helgonförklaringen, inte minst för pilgrimer. Under 1500-talet när Gustav Vasa införde protestantismen i Sverige avvecklades klostren med jämna mellanrum. Gustav Vasa gick hårt mot vadstena och konfiskerade dess gårdar och annan egendom. Vadstena kloster var i drift fram till 1595. Idag är Vadstena kloster endast för nunnor. (Utgren, Harrysson 2003)

Den 7 oktober 1391 helgonförklarades Birgitta Birgersdotter. Det var Påven Bonifacius IX som skrev in henne i helgonens gyllene bok. Fem år efter kanoliseringen blev hon utsedd till Sverigen skyddshelgon. Hon är Sveriges genom tiderna enda kanoliserade person. Långt innan hon blev helgonförklarad blev hennes uppenbarelser nedtecknade och översatta till latin och senare en mängd andra språk. Namnet på böckerna blev Reuelaciones celestes . (www.birgittasystrarna.se/birgitta.htm) (www.ne.se)


5. Diskussion
Så vem var egentligen den heliga Birgitta? Hon anses med rätta vara en av de största kvinnorna i svensk historia. Vissa ser henne som ett gudomliskt språkrör och en inspirationskälla till att leva ett bättre liv, andra ser henne som en vanlig kvinna som säger sig ha sett syner och fått uppenbarelser för att få publicitet och olika privilegier . För mig (som inte tror på Gud) är hon en kvinna som lyckades åstakomma många saker i sitt liv, bara att vallfärda till Rom för att möta påven säger mycket om hennes drift för kristendomen. Hon var utan tvekan en mycket karismatisk kvinna som kunde uttrycka sig på olika sätt. Hon kände medlidande och ansvar för andra människor och hade många uppenbarelser under sitt liv. Birgitta hade stora politiska inflytningar, det märker man inte minst när hon var med och medlade om fred mellan England och Frankrike runt år 1348. Hon var en kvinna som hade ambitioner och gav inte upp dem så lätt. När det handlar om uppenbarelser så är jag inte riktigt övertygad om hurvida det är sanning, det hon påstås ha sett. Men det beror ju på om man är kristen och tror på gud. Är man mer eller mindre troende så kan man mycket väl vara övertygad om hennes syner.

Birgitta ville ju som tidigare nämt starta en ny klosterorder med ett kloster i Vadstena, men som sagt var problemet att påven inte befann sig i Rom, samt att kyrkan hade beslutat att inga fler ordar fick inrättas. När hon var nere i Rom för att vänta in påven gick hon omkring i området runt Piazza Farnese, besökte gravar och olika kloster. Jag tycker att det är starkt gjort att kunna gå runt och vänta på att kanske få igenom sin vilja, och det visar ännu en gång på hennes otroliga ambitioner och tålamod. När hon fick igenom sin ansökan i Rom 1370 skulle hon starta upp sitt efterlängtade ”dubbelkloster”. Orden som Birgitta grundade finns kvar än idag och går under namnet Birgittinorden eller som de själva kallar sig, Birgittasystrarna.
Att bli helgonförklarad är inte något folk blir var och v
arannan dag, det är i själva verket något mycket ovanligt. Därför är det ganska stort att en kvinna (som tidigare nämt var kvinnans ställning i samhället ofta underminerad) är Sveriges genom tiderna enda helgon. Jag tror att hon blev kanoniserad för sina uppenbarelser och sitt sätt att bete sig mot andra människor. Kanske också för att hon hade så stort inflytande över många och att ingen vågade riktigt säga ifrån när hon kallade sig ”Kristi brud”. Men det här är ju bara vad jag tror, jag fick inte fram någon ordentlig fakta om varför hon faktist blevhelgonförklarad.

Vissa hävdar att om Birgitta Birgersdotter skulle ha levt idag så hade hon inte blivit helgonförklarad för det hon uträttade. Det vill säga att orsakerna som gjorde henne till helgon då inte skulle vara tillräckliga i nutid. Andra hävdar motsatsen, att det hon uträttade då skulle ha lika stor vikt i dagens samhälle som förr. Jag vet inte riktigt vart jag står i den här frågan, men det lutar nog mer åt att jag tror att hon inte skulle blivit helgon i dagens värld.

Det är inte bara Heliga Birgitta som har känt sig som ”Kristi brud och språkrör”, det är många kvinnor och män som säger sig vara herrens ”ansikte utåt”. För inte så länge sedan här i Sverige kallade sig Åsa Waldau sig för Kristi brud i samband med ”Knutby-dramat” och då blev det ett himla liv. Människor reagerade väldigt starkt på henne, vilket jag förstår. Jag tänker inte gå in djupare på Åsa Waldau och hennes fall, skulle bara jämföra Birgitta med någon från Nutiden.
Vad konsekvenserna av hennes uppenbarelser och handlingar är varierar nog beroende på vem du frågar. Frågar du en professor som är mycket insatt i ämnet skulle du nog få till svar att hennes tankar influerar vardagen hos många, exempelvis nunnor. Frågar du däremot någon som inte har så mycket information om henne så låter nog svaret annorlunda, exempelvis att man inte märker av hennes handligar alls i vardagslivet.

6. Sammanfattning
Birgitta Birgerstotter anses vara en av de mest inspirerande kvinnor i Sveriges Historia. Hon växte upp i en mycket valbärgad familj. Birgitta fick syner, såkallade uppenbarelser när hon var liten, ett exempel är att hon en gång träffade Jungfru Maria som satte en krona på hennes huvud. Modern dog under Birgittas unga år, och inte långt efter det giftes hon bort till Ulf Gudmarsson. De fick med tiden 8 barn, fyra flickor och fyra pojkar. Birgitta kände stort ansvar och medlidande för människorna runt omkring henne, hon öppnade sitt hem för alla människor som hade det svårt, och hon blev snart känd i trakten för sin vänlighet mot allt levande. Birgittas och hennes make Ulf var båda mycket troende inom kristendomen. Paret var ofta ute på pilgrimsfärd tillsammans, men det var efter en sådan här resa som Ulf avled 1344. Efter makens död började Birgitta få starka uppenbarelser, bland annat om att hon skulle instifta en ny klosterorder och grunda ett kloster. För att kunna göra detta måste Påven godkänna skapandet av klosterordern. Sagt och gjort, Birgitta vallfärdade ner till Rom för detta ändamål. Me...