Papperstillverkning.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Frågeställningar

Hur tillverkar man papper?
Hur tillverkade man papper förr i tiden?
Hur har papperskonsten utvecklats genom åren?
Hur påverkar papperstillverkningen miljön?
Hur ser papprets historia ut?
Hur gjorde jag handgjort papper?
Vad tillverkas papper av?
Varför återvinner man papper?


Beskrivning – så gjorde jag mitt papper.

Först och främst var man tvungen att göra pappret. Man rev massor av tidningspapper i frimärkssmå bitar, sen hällde man på ganska mycket vatten. Därefter skulle pappersmassan stå över natten. Någon dag senare fortsatte vi. Vi hällde ut pappersmassan i en avlång balja och doppade ner en ram i pappersmassan. Sen tog man upp ram och silade försiktigt ut vattnet samtidigt som man försökte få pappersmassan att lägga sig så jämt som möjligt.

När pappersmassan låg jämn över hela ramen, lade man ner den mot en tidning och tryckte försiktigt med en tygtrasa från ovansidan. Om man hade lust kunde man klippa ut bilder från tidningar och lägga på pappret, så att de fastnade. När man hade lagt tygtrasan över hela ramen och försiktigt tryckt till så vred man om trasan vid baljan och upprepade proceduren några gånger så att pappret blev nästan torrt.

När det var nästan torrt tog man försiktigt med en liten kniv och lossade pappret från ramen. Sen lirkade man försiktigt upp bit för bit tills pappret var helt av, då la man det åt sidan. Om det behövdes kunde man sedan ta tidningspapper runt om och kavla ut det sista vattnet med en kavel men min var redan tillräckligt torr så jag gjorde inte det. Efter kavelproceduren la man sitt papper mellan två nya tidningspapper och stök försiktigt med ett strykjärn ovanpå. När pappret var klart la man det på en bricka så att det torkade.



Om papper

Trä, som papper ju är gjort av, består till 40 % av cellulosa. Cellulosans långa molekyler är de som bildar fibrer. Fibrerna i sin tur hålls ihop av ett slags klister som kallar lignin och ca 30 % av veden utgörs av det. Vi använder papper till allt möjligt, kartonger, tidningar, böcker, ja vad hade vi varit utan pappret?

Papprets historia

Papper av ungefär samma sort som används nu för tiden tillverkades redan några århundraden före Kristus i Kina. Pappret tillverkades då av pappersmullbärsträd, på latin: Broussonetia papyrifera, nässelbast och gräs. Sakta men säkert bredde sig papperskonsten väster ut från Kina och på 600- talet e.Kr. hade papperstillverkningen växt, den spred sig så småningom till länderna kring Medelhavet.

Konsten att tillverka papper spred sig från land till land och på 1300-talet kom papperstillverkningen till Tyskland. Kring år 1520 påstås det att en biskop i Sverige anlade ett pappersbruk i Lindköping. Där formadespappret för hand enda fram tills i början av 1800- talet, då Fourdrinierpappersmaskinen blev allt vanligare. Den uppfanns år 1798 av en fransman som hette Louis Robert och den formade papper i långa banor.

Kineserna hade länge använt sig av material hämtade direkt ur växtriket när de framställde papper medan européerna använde sig av lump, som är som en sorts slitna bomulls- och linnevävnader. När pappret blev populärare räckte inte lumpen till för alla och då blev européerna också tvungna att börja använda råmaterial direkt från växtriket. Så höll det på ett tag men redan på 1830- talet fick en fransman, vid namn Piette, en ide.

Man skulle börja tillverka papper av halm. Uppfinnare började antagligen intressera sig för pappertillverkning för endast ca 10 år senare – år 1846, kom en man vid namn Vaelter på en annan ide som skulle framställa slipad trämassa. Uppfinningen kom till Sverige på 1850-talet och gick ut på att man genom slipning av trä mot roterande sandstenar under begjutning med vatten få fram pappersmassa.

Många metoder prövades och till slut uppfanns den metoden vi använder idag.

Papperstillverkning

För att få fram pappersmassa måste man lösgöra linginet. Detta kan man framför allt göra på två olika sätt, på ett mekaniskt eller kemiskt sätt. Därför skiljer man mellan mekanisk massa och kemisk massa. Man kan också kombinera mekanisk och kemisk behandling.

I en kemisk massa hackas trädet först ner i centimeterstora bitar, dessa kallas flis. Man kokar sedan flisen tillsammans med några ämnen som kan lösa upp ligninet. Den kemiska metoden är också uppdelad i två metoder – sulfatmetoden och sulfitmetoden.

Vid sulfatmetoden kokar man flisen i en basisk lösning som består av natriumhydroxid och natriumsulfid. Detta ger en massa, oblekt används denna massa mest till kartonger och säckar. Man kan också bleka massan, då kan man använda den för att göra skrivpapper av.

Sulfitmetoden anpassar sig mer till gran- och björkved. I den metoden kokar man flisen i en sur lösning som t.ex. innehåller natriumsulfit. Massan bleks så att den blir vit och används sedan till skriv- och tryckpapper.

I en mekanisk massa mals veden sönder så att fibrerna blir fria från ligninet. Ligninet finns dock fortfarande kvar i massan och detta gör att pappret gulnar och förlorar styrka med tiden. Mekanisk massa används nästan enbart till tidningspapper, toalettpapper och hushållspapper.
Det dåliga med tillverkningen av mekanisk massa är att veden som blir över åker ner med avloppsvattnet, när avfallet bryts ner går det åt massor av syre, det kan medföra syrebrist för organismer som lever i vattnet där avloppen mynnar ut.

När väl massan är gjord transporteras den till pappersbruk där man gör olika sorters papp av den. Där maler man sönder massan och löser upp den i vattnet. Man tillsätter också lim för att göra pappret starkare och fyllnadsmedel som t.ex. krita, lera och titandioxid.
Sen sprider man ut den våta massan på enorma sildukar där vattnet sugs bort. Cellulosafibrerna har nu blivit korta och ligger utbredda i olika riktningar. När vattnet sugits bort manglar man massan så att ytan blir slät och sen rullar man ihop pappret till långa rullar med ca 2 km papper per rulle.

Pappersåtervinning

Varje svensk använder ca 220 kg papper per år. Ett ton papper motsvarar ca 14 träd och de 220 kg papper varje svensk använder motsvarar alltså hela tre träd. I Sverige återvinner vi mindre än hälften av allt papper vi tillverkar. Vi återvinner alltså 100 kg av 220 per person och år genom återvinning, vilket motsvarar mer än ett träd. Nästan allt tidningspapper går tillbaka som returpapper, det vi är dåliga på att återvinna i Sveriga är förpackningar av olika slag. Annat papper som vi inte återvänder, utan som försvinner ut ur cirkulationen är t.ex. toalettpapper, hushållspapper och blöjor.

Ca 30 % av allt gammalt papper bränns idag upp och ger oss energi. Det bildas koldioxid m.m. i förbränningen men detta påverkar...