Frankerriket - Början på något nytt..

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sammanfattning
Arbetet handlar om hur människan levde på medeltiden, hur samhället fungerade på medeltiden samt att försöka ta reda på vad medeltiden och Frankerriket gett oss för olika ”souvenirer” idag?
Jag inleder med att snabbt förklara hur det såg ut innan medeltiden, sedan går jag vidare och förklarar processen till medeltiden och till slut lite grann om Frankerrikets uppkomst, utvidgning samt undergång. Jag förklarar hur det gick till och hur man försökte förhindra fallet. Jag kommer även att dra en parallell från Frankerriket och visa hur den har följt med i historien ända till idag, för att på så vis kunna illustrera vikten med att vi faktiskt lär oss av historien.

Innehållsförteckning
1 Inledning Sid 4
1.1 Syfte Sid 4
1.2 Frågeställning Sid 4
1.3 Metod - och källkritik Sid 4
2 Undersökning Sid 5
2.1 Jordbruket Sid 5
2.2 Frankerriket Sid 6
2.2.1 Frankerrikets uppkomst Sid 6
2.2.2 Frankerrikets utvidgning Sid 7
2.2.3 Frankerrikets fall Sid 9
2.3 Feodalismen Sid 9
2.4 Karolingiska renässansen Sid 10
3 Diskussion och slutsats Sid 11
4 Referenser Sid 11
4.1 Litteratur Sid 11
4.2 Internet Sid 12
4.2.1 Wikipedia Sid 12
4.2.2 Övriga Sid 12
4.3 Bilder Sid 12

1 Inledning
Medeltiden var en tid som präglades av kulturell tillbakagång, ofantligt många krig och än mer offer. Men tillbakagång, krig och död var inte allt som medeltiden kunde offerera med. Det var ju under medeltiden som vissa av våra idag största kulturella källor fick sin början. Den kulturella frammarschen tog enorma steg när exempelvis boktryckarkonsten uppdagades. Så även om medeltiden raserade romarnas fantastiska arkitekturkonst och kultur, krigade och dödade oräkneligt många människor, så var det också en tid med nyskapande och nytänkande. Detta väckte nytt liv i människan och vårt samhälle ännu en gång.
Denna uppsats handlar om vägen från att världens mäktigaste rike raserades till det att människan än en gång fick nya idéer och skapade ett nytt arv som vi än idag har tydliga spår av.

1.1 Syfte
Syfte med detta arbete är att få ett historisk klargörande över hur Frankerriket kunde bli så mäktiga som de blev samt hur dem kunde förlora allting så som dem gjorde. Jag vill även visa samband inom kultur, geografi och internationella konflikter från Frankerriket till idag.

1.2 Frågeställning
Hur grundades Frankerriket?
Hur rämnade Frankerriket?
Vad införskaffades under Frankerrikets välde?
Vad av Frankerriket har påverkat/påverkar oss än idag?

1.3 Metod – och källkritik
För att få in så bra och relevant samt säker och källkritisk fakta som möjligt har jag läst (Sandberg, Robert, Karlsson, Per-Arne, Molin, Karl, Ohlander, Ann-Sofie (2006). EPOS För gymnasieskolans kurs A Historia, Stockholm: Liber AB), kollat i bra böckers lexikon och läst olika internetartiklar.
När jag läst artiklarna på internet samt böckerna har jag skaffat mig en sammanhållande bild på ungefär vilken fakta som är korrekt och vilken som inte är det. Jag har på så sätt kunnat sålla ut de irrelevanta fakta som dykt upp.
När jag varit inne på www.tacitus.nu så kontrollerade jag deras källor, om dem hade ansvariga utgivare, om jag kunde få kontakt med dem samt att jag läste bloggen som dem hade liggande på deras hemsida. På bloggen kunde jag läsa om vad andra personer tyckte om sidan och på så sätt få kommentarer av andra angående hemsidans innehåll.
Jag har sedan använt mig utav bra böckers lexikon när jag kollat efter årtal namn och specifik fakta för exempelvis dubbelkontrollering.

2 Undersökning
Medeltiden kallas den tid som efterträdde folkvandringstiden cirka år 500 e.kr. direkt efter Västroms fall fram till renässansens start cirka år 1375 e.kr.
Efter Roms fall började människor emigrera från södra Europa in i norra, där började så småningom nya riken att uppstå, dessa skriver jag dock mer om sen.
När befolkningen flyttade från de stora hamnstäderna i söder vållade det till att många städer, mestadels i norra Italien, blev övergivna och till slut ödelagda och plundrade av så kallade barbarer. Människor miste då i princip sin enda direkta kontakt med andra städer. De kunde heller inte göra någon handel som dem hade gjort innan, på samma sätt. Därför blev människor mer eller mindre tvingade att klara sig självständigt. Dem var alltså tvungna att överleva på det som odlades i deras by, istället för att som innan, ha möjligheten att starta en handelsväg med en annan by eller mindre stad som hade överskott.
Eftersom man inte kunde göra detta i nuläget var man tvungen att hitta en annan ny lösning. Nämligen att förbättra det jordbruk som redan existerade och på så sätt få en högre avkastning och mer mat. Detta lyckades man med och resultatet blev att byborna fick ypperliga överskott och troligen den bästa levnadsstandarden en bonde hitintills haft (cirka år 500 e. kr). (http://www.mimersbrunn.se/arbeten/5407.asp) (2007-11-30)

2.1 Jordbruket
Man var alltså tvungen att klara sig mer självständigt inom jordbruket i sin by än man gjort tidigare. För att klara av att göra detta fick man lära sig att utveckla jordbruket mer och uppfinna nya föremål som skulle effektivisera lantbrukets avkastning. Man uppfann hjulplogen, vilket innebar att man satte fast en plog på två stycken oxar, därefter satte man två stycken hjul på plogen som gjorde så att oxarna lättare kunde dra plogen över åkern och plöja jorden. Detta resulterade i att plöjningen gick snabbare och var lättare att utföra. Men det hjälpte inte så mycket att saker och ting gick snabbare, det var även tvungen att avkasta mer säd. Man kom då på treskiftesbruket, som man ersatte tvåskiftesbruk med. Detta innebar att man inte längre bara kunde odla på halva åkern ena året och andra halvan åkern nästa år. Nu med hjälp utav treskiftesbruket kunde man odla vårsäd på en tredjedel, höstsäd på en tredjedel och enbart låta en tredjedel ligga i vila per år. Detta tillsammans med hjulplogen gjorde gemensamt att jordbruket naturligtvis blev många gånger mer självförsörjande än det varit innan och byar kunde till och med vid denna tidpunkt växa sig ännu större. Därför klarade sig människor utan handel, i alla fall tills vidare. (http://www.mimersbrunn.se/arbeten/5407.asp) (2007-11-30)

2.2 Frankerriket
Frankerriket var det ledande landet under den tidiga medeltiden, det var här kulturen än en gång började växa fram, det var här Europas geografi formades och det var här människorna dog.
Frankerriket växte fram från askan och var under sin storhetstid en sprakande brassa, men som vilken eld som helst så måste även Frankerriket slockna och gå ner i dvala. Frankerrikets historia är intressant än idag eftersom man ända in på 1900 – talets mitt krigat om just den mark som man år 800 e.kr började kriga om. Men för att komma dit måste jag börja med hur Frankerriket uppkom.

2.2.1 Frankerrikets uppkomst
Som jag beskrev tidigare i min undersökning, så emigrerade större delen utav södra Europas befolkning upp in i centrala Europa. Olika familjeätter och stammar bildades i det området vi idag kallar för Tyskland och Frankrike. Dessa grupper med människor plundrade och terroriserade Romariket i flera sekel. En ätt som bildades var den ”merovingiska fursteätten”, denna ätt kom ut som segrare från det cirka 35 år långa klankriget som pågick bland de frankiska stammarna under den senare delen av 400 talet e.kr. Klodvig I som var överhuvud i den merovingiska fursteätten kunde efter segern grunda ett gemensamt, sammanhållet rike, detta rike skulle senare komma att kallas för Frankerriket. ((1977). Bra Böckers Lexikon 8 samt 13, Helsingborg, Bra Böcker AB) Han gjorde även det djärva draget att låta sig bli döpt och kristen i den katolska kyrkan. Med detta drag fick han ett stort inflytande ifrån befolkningen i de närliggande länderna och kunde därför utöka sitt rike ytterligare.
Något som dämpade Frankerrikets utvidgning var troligen systemet att dela upp riket vid varje tronskifte. När Klodvig I dog delades hans rike upp till hans fyra söner och dessa söner delade senare upp riket bland deras söner. Sån tur var, så var den merovidiska fursteätten väldigt krigiska och de flesta sönerna dog redan innan tronskiftet infördes. (http://www.tacitus.nu/historisk-atlas/frankerriket.htm) (2007-12-16)

2.2.2 Frankerrikets utvidgning
På 600 – talet försvagades dock Frankerriket då erövrade områden gjorde uppror och runtomliggande länder startade krig. Cirka år 700 e.kr drabbades den merovingiska fursteätten samman med Pippin av Heristal och hans ätt karolingerna i en relativt oblodig tvist. ((1977). Bra Böckers Lexikon13, Helsingborg, Bra Böcker AB) Ur denna ätt kom sedan Karl den store att föddas. Under denna tvist hade Frankerrikets makt minskat kraftigt. Karolingerna startade återuppbyggnaden av Frankerriket, men var samtidigt tvungna att försvara sig emot det nya hotet som kom ifrån söder, nämligen araberna. Försvarandet gick bra och nya områden i söder kunde betäckas. Den karolingiska ättens frammarscher mot de områden som den merovingiska fursteätten i slutet av sin ämbetsperiod hade förlorad gick också förvånansvärt lyckat. 754 bildades en allians med påven och kontrollen utav den merovingiska fursteättens landområden kunde slutas. Frankerriket var nu starkare än dem någonsin varit tidigare, både inrikes som utrikes.
När Pippin den lilla dog 768 lämnade han över riket till Karl den store som härskade Frankerriket från 768 – 771 tillsammans med sin bror Karloman. 771 e.kr dog Karloman och Karl den store regerade riket enväldigt fram till hans död 814.
Under Karl den stores regerande utvidgades frankerriket enormt. Mot araberna i söder lyckades han ta över betydande områden ner floden Ebro, i norr tog han över Bretagne och rivalerna i öster krossades och granulerades. Karl den stores rike överträffar allt som människan sett sedan Romariket och Frankerriket blev i både tal och skrift kallad för Romarrikets arvtagare.
(Bilder hittar ni på http://www.tacitus.nu/historisk-atlas/frankerriket.htm)
= Frankerriket 714 = Erövringar till 768 = Vasallstater
(http://www.tacitus.nu/historisk-atlas/frankerriket.htm) (2007-12-16)
(Bilder hittar ni på http://www.tacitus.nu/historisk-atlas/frankerriket.htm)
= Frankerriket 768 = Erövringar till 814 = Vasallstater
= Landförlust
(http://www.tacitus.nu/historisk-atlas/frankerriket.htm) (2007-12-16)

2.2.3 Frankerrikets fall
När Karl den store dog 814 dog inte den frankiska traditionen att dela upp rikt mellan sönerna med honom. Karl den stores rike delades därför upp mellan hans söner och återigen krigade man mer inbördes än mot hoten runtomkring. Dem höga adelsmännen runt omkring Frankerriket hade heller ingen inkomst då riket nu var för stort för att rida ut från och plundra grannländer.
När karl den store dog fick hans söner vars en bit landremsa att härska på. En landbit utgick från norra Spanien och ungefär nuvarande Frankrike, den andra norra Italien och ungefär nuvarande Tyskland och en tredje gick igenom östra Europa. Här emellan var det titt som tätt olika dispyter och ibland även krig. Men trots detta klarade sig Frankerriket ganska så bra, tack vare det feodala systemet, som jag förklarar närmare senare i texten, kunde även adelsmännen hållas i schack.
Men när Lothar abdikerade 855 och mellanflanken delades upp bland dennes söner i än mindre delar började rikena bli små. 863 dog Karl son av Lothar och hans rike delades lika mellan Lothars bröder, ytterligare lite senare dog Lothar II och de resterande arvtagarna från Karl den store började kriga om området. På liknande sätt ser Frankerrikets historia ut ända fram till 911 då Frankerriket hade delats upp i så små delar och syskonen hade blivit så pass många att det nästan var omöjligt att veta vem som krigade med vem. Alla landsherrar, kungar, furstar och kejsare som fanns i det tidigare Frankerriket gick då ihop och bildade Frankrike, Tyskland, Italien, Jurans och Provence. (http://www.tacitus.nu/historisk-atlas/frankerriket2.htm) (2007-12-16) Här skulle alltså den otroliga resan ta slut. Men landsremsan som drog sig mellan Frankrike och Östeuropa slutade man inte kriga om förrän efter Tysklands uppger sig besegrade 1945 och kol – stålunionen just i remsan man krigat om i över 1000 år invigs. Det är alltså inte förrän här, långt, lång efter Frankerrikets fall som man kan skaka hand och meddela att man slutit fred och avsluta dispyten. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_kol-_och_st%C3%A5lgemenskapen) (2007-12-16)

2.3 Feodalismen
Länderna var nu inte så centrerade som de en gång varit. I Romariket centrerades all handel till norra Italien och all makt i större delen utav Europa kom ifrån Rom. För hade byar och länder varit beroende utav Rom och de stora städerna kring Medelhavet. Det var därifrån dem fick mat och förnödenheter. Men när handeln upphörde i Frankerriket fanns inte längre det beroendet. Människor kom på att dem faktiskt skulle kunna klara sig själv i sin by med enbart jordbruket. Därför försvann pengarna och kungen hade längre ingen inkomst alls att ta ifrån folket. I Frankerriket delades då makten upp under Karl den stores befallning.
Kungen placerade ut adelsmän i olika län, dessa skulle sen i sin tur ansvara för att skatterna betalades in. Dessa adelsmän som nu bosatte sig i de olika länen kom att kallas vasaller. Kungens vasaller utsåg sedan lägre vasaller som fick ta hand om ännu mindre områden och betala sin skatt till sin vasall. För att göra det enkelt så var bönderna längst ner i skalan och betalade skatt i form av säd till vasaller som var bosatta i små fästningar runt om i ett län som en ännu mäktigare vasall styrde. De lägre vasallerna betalade sen skatt till den mäktiga vasallen som tog hand om säden eller varorna åt kungen ifall denna skulle komma på besök.
System gick alltså ut på att kungen arrenderade ut olika län till högt uppsatta ämbetsmän som istället för kungen, fick ta hand om indrivningen av skatterna.
Men kungen gav så klart inte bara bort delar av sitt rike utan att få något tillbaka, han krävde från vasallerna att dessa vid ett eventuellt krigstillfälle skulle stötta honom med trupper. Kungen skulle även om denna kom på besök i vasallernas fästningar få gratis bostad och gratis mat så länge denna önskade. Detta orsakade enorma maktskillnader i riket och de fyra stånden i samhället bildades (Adeln, Präster, Borgare och Bönder). (http://www.mimersbrunn.se/arbeten/5407.asp) (2007-11-30)

2.4 Karolingiska renässansen
Jag nämnde innan i min inledning om hur förödande medeltiden var. Ovan kunde ni läsa om alla de krig som endast fyra sekel åstadkom i en liten del av Europa. Det är ingen tvekan om att medeltiden var hemsk, men jag nämnde även om dess skönhet. Om hur nya tider skapades och kulturen faktiskt kom tillbaka. Den karolingiska renässansen är ett praktexempel på just detta.
Karl den store återinförde under sitt välde den romerska kulturen med målarkonst och fantastisk arkitektur som inspirerade den katolska kyrkan vid deras införande av kyrkor i Frankerriket. Karl den store införde den romerska varianten utav latinskolor i hela Frankerriket med dåtidens kanske bästa utbildning som spirade i halva Europa.
Men det som den karolingiska renässansen kanske utmärker sig mest med är förmodligen återinförandet av de gamla, klassiska manuskripten från forna Grekland och Rom och återskapandet av teatern. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Karolingiska_ren%C3%A4ssansen) (2007-12-16), ((1977). Bra Böckers Lexikon 8 samt 13, Helsingborg, Bra Böcker AB)

3 Diskussion och slutsats
Frankerriket bildades genom att olika klaner, folkgrupper, familjeätter eller liknande krigade till sig mark. Den merovingiska fursteätten var den ätt som kom ut som vinnare ifrån kriget. Efter detta växte Frankerriket till en mäktig stormakt, då tog karolingerna över makten genom olika tvister. Med karolingerna på makten växte sedan Frankerriket än mer och feodalismen tvingades till införande för att hålla ihop landet. Men trots svårigheter med att förhindra inbördeskrig så återinfördes den latinska utbildning, skolor och romersk arkitekturkonst. Den viktigaste företeelsen som återinfördes var de gamla, klassiska manuskripten som i sekel varit undangömda. Man gjorde även knappa försök att införa teatern igen.
Frankerriket förlorade mycket mark efter det att Karl den store lämnat tronen och hans söner delade upp landet. Hade man inte delat upp marken hade man förmodligen kunnat hålla emot de yttre trycken en 100 år till. Frankerriket hade nog ändå trots en sammanhållning gått under, under det 100 åriga kriget eftersom pengar mer eller mindre inte existerade inom det feodala systemet och därför var där svårigheter att upprätthålla en gedigen arme. Något som även Frankerriket kan ta på sig äran från är hur jordbruket under tidig medeltid växte och blev effektivare med bland annat hjälp ifrån hjulplogen och treskiftesbruket.
Något som vi än idag har i minne från Frankerriket är kulturen, skolorna och manuskript liknande Iliaden. Men det kanske viktigaste åminnelsen från frankerriket är tvisten som följt efter oss i historian angående avgränsningen mellan Frankrike och Tyskland, där värdefulla gruvar av kol och stål finns, och vilken har lett till oräkneliga krig.
När jag kollar ovan p...