Vattensituationen i världen idag och dess följder

23 röster
18881 visningar
uppladdat: 2008-05-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vattensituationen i världen idag och dess följder

Vi valde att arbeta med detta ämne då vi tycker det är högst relevant och berör alla människor i världen. Vi som lever i den del av världen som har gott om vatten funderar sällan över vårt eget slöseri eller över hur situationen ser ut i övriga världen. Lyckas vi människor inte tillgodose behovet av vatten för alla människor på jorden, tror vi att stora kriser är att vänta.

Läget idag i siffror
Idag saknar 1,2 miljarder människor rent dricksvatten, lever i vattenknapphet/absolut vattenknapphet, och år 2025 kommer den siffran ökat till 1,8 miljarder. För de tre miljarder som befolkningen väntas öka kommande femtio åren ser situationen dyster ut, majoriteten kommer att födas i områden där vattenbristen redan idag är svår. Bland de svårast utsatta områdena finner vi till exempel landsbygden i Afrika (se diagram).


Jordbruket står för 70 % av vattenförbrukningen idag, 20 % tar industrin och 10 % hushållen.
Varje år tas det ut 160 miljarder ton mer vatten ur grundvattenreservoarerna än vad som naturligt återförs. Att ta ut mer ur grundvattenreservoarerna än vad som återförs naturligt har pågått i ca femtio år, då det krävs väldigt starka diesel/eldrivna motorer för att klara det. Detta är naturligtvis inte hållbart i längden, utan målet bör vara att bara ta ut så mycket som återförs naturligt. Av jordens totala vattentillgång är 2,5 % är sötvatten och av dessa 2,5 % har vi människor endast tillgång till 0,25 %. Detta eftersom sötvattnet finns bundet i glaciärer och djupt ner i marken.

Varje år dör 12 miljoner människor till följd av vattenburna sjukdomar, såsom malaria och bilharzia. 3-4 miljoner, merparten barn dör i diarrésjukdomar på grund av dåliga sanitära förhållanden som ett resultat av att cirka 2,6 miljarder människor saknar tillgång till säker avloppshantering.1, 4 miljarder människor lever i områden där allt sötvatten redan är ”taget”, intecknat av andra. För att täcka behoven av vatten år 2025 måste vattenförsörjningen i världen, tills dess, byggas ut med 22 %.


Orsaker till vattenbristen
I många länder handlar det inte om att naturresurserna är knapphändiga, utan det handlar om samhällsrelaterad resursknapphet. Det krävs ekonomiskt stora investeringar i vattenprojekt för att uppbringa vatten.

Urbanisering Att fler och fler människor lämnar landet för att söka lyckan i staden märks även det på vattenkonsumtionen. När människor flyttar in till staden får de lättare tillgång till vatten (landsbygden är det svårast utsatta område vad gäller tillgång på vatten), vilket också gör att de konsumerar mer. Att vi lever i en allt mer urbaniserad värld innebär att 80 miljoner människor ökar sitt vattenuttag varje år.

Befolkningsökning Vi blir ständigt fler och fler på vår planet och ju fler människor→ ju större åtgång av vatten, en människa behöver ca 50-100 liter per dag för hushållsbehovet. Utöver det, behöver man för att kunna leva ett ”produktivt och sunt liv” ytterliggare 3000-4000 l i form av mat varje dag.

Industrialiseringen, maten och vår ökade matstandard För att producera ett ton spannmål krävs ca 1000 ton vatten. Fler och fler människor har råd att äta högre upp på näringskedjan än tidigare och ju högre upp på näringskedjan, ju större åtgång av spannmål→ alltså vatten. I USA äter man exempelvis mycket kött, vilket gör att deras konsumtion av spannmål ligger på 800 kilo/person och år. I Indien, där basen i födan är ris, ligger spannmålskonsumtionen per person och år endast på 200 kilo. Tittar man på siffrorna för hur mycket vatten som går åt till mat (föregående stycke) förstår man att det är minst lika viktigt att det avsätts pengar till konstbevattning för produktion av mat som att det byggs dricksvattenbrunnar, då det går åt trettio gånger mer vatten till mat än till dricksvatten/hushållsbehovet, för en människa.

När mer vatten behövs i industrin, tas detta från jordbruket i ett land med dålig tillgång på vatten. Detta därför att det är mer lönsamt att lägga vatten till industrin, då det ger högre avkastning pengamässigt, än att lägga det på konstbevattning. Man får ut 50 gånger mer pengar på att tillverka något inom industrin jämfört med att producera spannmål för motsvarande mängd vatten. Detta gör att dessa länder, där vattenrätter säljs från jordbruket till industrin, tvingas importera spannmål. Detta innebär i realiteten att vatten förs från ett land/kontinent till en annan och denna typ av spannmålsimport kallas därför ”virtuellt vatten”. Detta tycker jag också innebär att vi i västvärlden faktiskt har möjlighet att påverka andra länders vattenstatus indirekt. Om vi, som har goda vattenresurser, i möjligaste mån producerar vårt eget spannmål eller kött, tär vi inte på andra länders vattenresurser. Men då får man ju även beakta att produkten kan vara en för kontinenten/landet viktig inkomstkälla. Det finns dock inte belagt att om vi minskar vår import från fattiga länder drabbas dem av det. Det tyder snarare på att det skulle gynna fattiga länder på sikt, de skulle få en chans att utveckla sin ekonomi och ställa om till hållbar produktion. Idag är det dessutom så att de nyttigheter vi importerar, starkt kan ifrågasättas om det verkligen rör sig om nyttigheter. Det värsta exemplet är ringblommor som odlas i Zimbabwe, på fin jordbruksmark, som används i vårt hönsfoder, för att hönsäggen ska bli gula och fina! Andra exempel på ”nyttigheter” som vi importerar är snittblommor, tobak och kakao och de upptar dem bästa jordarna och kräver mycket konstbevattning. Detta resulterar i att länder som exempelvis Brasilien får importera 60 % av sitt totala veteintag.

Subventioneringen av vatten Det kan tyckas konstigt att detta är ett problem, men i och med att vattnet i många länder är så kraftigt subventionerat, gör det att de som faktiskt har tillgång till vatten, inte värdesätter det, man slösar alltså med det. Eftersom man i det långa loppet inte får utgifter och inkomster att gå ihop på vattenföretagen, blir det ju heller inte att man investerar i nya anläggningar. Subventionering gynnar de som redan har vattentillgång, ofta rika, medan de fattiga lämnas utanför.

Vattensituationen i Irak och dess orsaker
I Irak och andra länder finns många sjukdomar där orsaken är orent vatten. Insjuknandet ökar fortfarande i Irak.
En viktig orsak till orent vatten är att avloppet till sjukhusen rinner ut i floderna (Tigris, Eufrat, Avvand)

Floderna har fått grön och blå färg eftersom där slängs mycket sopor och material. Avfallet kommer ofta från fabriker.

Orsakerna till vattenförorening:

 Gamla vattenledningar (som transporterar vattnet)
 Det finns flera trasiga vattenledningar i många områden i Irak, dem orsakar bakterier i vattnet
 Det blir elavbrott från stationen och el kan inte tillföras hela dagen.
 Alternerande användas, alltså vattnet leds till ett speciellt område under en dag och sparas till ett annat område.
 Industrin saknar lämplig teknologi för miljön.
 Man har inte tillräckligt med klor för att rena vattnet
 Reningsverken är inte så bra på att spara rent vatten.
 Kriget är en stor orsak, eftersom det hindrar många projekt som skulle ha kunnat utvecklas.

Vattenprojekt
I Irak har man valt ut sex platser för att utföra projekt för att förbättra vattentillgången och uppmuntra till liten vattenanvändning. Kostnaden är 9000 000 dollar. Iraks utrikesminister är just nu på resa i Japan där han försöker få pengar och uppslag till förbättrad energi och vattensituation i Irak.


Vad blir följderna av bristen på vatten för samhället och människorna?
Ett samhälle fungerar inte utan vatten. Vatten är en förutsättning för människornas välstånd och överlevnad i ett land. Vatten är en förutsättning för att infrastrukturen i ett land ska fungera. Utan vatten finns inga människor, inga industrier och heller inget jordbruk. Vatten utgör en av grundpelarna i ett fungerande samhälle. Ett samhälle med brist på vatten kan bara gå bakåt eller stå stilla i utveckling, ett samhälle med vatten kan blomstra; friska människor, arbete, pengar till staten och god infrastruktur.

Följderna för befolkningen i de länder där det råder vattenbrist är naturligtvis katastrofala. Man, oftast kvinnor, får ägna en stor del av dagen åt att gå långa sträckor till närmaste någorlunda rena brunn. Där går de alltså miste om arbetskraft som skulle ha kunnat användas till annat. Eller för att inte tala om när barnen tvingas använda dagarna till att hämta vatten, när de istället kunnat gå till skolan, vattenbristen tär inte bara på samhället nu, utan skapar också en generation som växer upp utan utbildning. Ett land utan utbildade människor har betydligt sämre möjligheter att växa sig starkt. Människor är en resurs, och alla dem som dör i vattenrelaterade sjukdomar, 12 miljoner, är ju inte ”bara” en mänsklig tragedi utan också en förlorad resurs för sitt land. Det blir alltså svårt för länderna i dem drabbade områden att utvecklas vidare, allt för mycket resurser går åt pga. vattenbristen. Att länderna inte utvecklas eller går ekonomiskt framåt skapar naturligtvis en frustration hos befolkningen.

Den allvarligaste följden av vattenbrist är väl ändå när det resulterar i krig. Folkgrupper inom ett land eller länder börjar kriga om vattenresurserna. Det handlar om internationella flodområden där kontrollen av vattentillgångarna delas av flera länder.

I områdena kring Eufrat och Tigris har sådana strider mellan länderna alstrats. De inblandade länderna är Syrien, Irak och Turkiet. Irak och Syrien hävdar att de har förstahandsrätt till vattnet i Eufrat och Tigris eftersom de var först med att använda sig av vattnet till konstbevattning historiskt sett. De anser sig inte behöva dra ner på sin kvot utan tvärtom bör de få möjlighet att utveckla sitt jordbruk anser de. Turkiet som ju geografiskt sett är det land som först har tillgång till vattnet blev 1990 ämne för Syriens och Iraks missnöje. De ansåg att Turkiet släppte på för lite vatten till de båda. Denna konflikt löstes aldrig eftersom Gulf-kriget startade och där gick Syrien och Turkiet samman mot Irak. När Turkiet dessutom började förhandla med Israel om att de skulle få köpa vatten från ”vattenrika Turkiet” blev Irak och Syrien riktigt uppretade, de ville inte att turkiskt vatten ska användas i Israel. Irak har även klagat på att det vatten de i alla fall får är förorenat.

Närmast utbrott till fullskaligt krig var det nog 1975, då Syrien och Irak stred om en damm, Tabqa Dam, som Syrien skaffat för att trygga el och konstbevattning. Båda länderna posterade ut trupper vid gränsen och Irak hotade att bomba dammen. Konflikten löstes dock tack vare medling, och genom en kompromiss; Irak fick något mer vatten påsläppt från Syrien, och Syrien fick mer vatten från Turkiet.

Att Turkiet inte vill erkänna kurdernas existens skulle också det kunna grunda sig i en vattenfråga. Det är nämligen så att de två viktiga floderna Eufrat och Tigris går igenom Kurdistan, och det skulle kunna vara ett hot mot Turkiets säkerhet.

Konflikten i Darfur i Sudan, stridigheterna mellan nomadbefolkningen och den bofasta befolkningen, , handlar till viss del om fördelningen av vattenresurser.

Som tur är leder dock sällan vattenkonflikter till direkta stridigheter, det handlar snarare om social oro. Detta stör möjligheterna för en positiv samhällsutveckling.

Problem blir det också när industrier konkurrerar med jordbruket. Konkurrensen leder lätt till konflikt. Fabriker har fått stänga när protesterna från jordbruket blivit för stora. Detta drabbar naturligtvis arbetarna på fabriken. I Kina har vattenbristen lett till att myndigheterna vill att den industriella utvecklingen ska stanna av, då många nya industrier kräver allt för mycket vatten. På Sri Lanka tvingas man väga industriell utveckling med arbete och starkare ekonomi, mot att överförande av vatten till sådana industrier skulle innebära ett hårt slag för landsbygden.

Att betänka är också att fördelningen av vattenresurser och striden om dem till stor del står i fördelning av spannmål, och där handlar det om ekonomisk styrka snarare än militär.

Prognos för framtiden och möjliga lösningar
Vilka vägar som är lämpliga att gå för att trygga vattenförsörjningen råder det delade meningar om. Att privatisera vattensektorn anser Världsbanken är rätt väg att gå. Fördelarna med privatisering är till exempel: Att den privata sektorn har pengarna som krävs för att kunna investera, användaravgifterna på vattnet skulle motsvara de verkliga kostnaderna vilket skulle leda till en sparsam konsumtion. Det skulle också leda till en minskad risk för korruption då redovisning ska ske för aktieägarna. Nackdelarna är till exempel: Företag har ofta kortsiktiga vinster som mål men vattenresurser kräver långsiktigt tänkande, ett företag vill bara leverera till den som kan betala→ fattiga hamnar utanför.

Regnvatten är en viktig resurs som kan tas till vara i dammar, så har man gjort i Indien där de ofta har korta intensiva regnperioder, sen kan man hushålla med vattnet i dammen.

Att avskaffa subventionering av vatten verkar vara en bra väg att gå; det ska leda till vatteneffektivare teknologier, vattensnålare grödor och vattensnålare animalieproduktion. Vattensektorn måste rationalisera och strukturera om på samma sätt som man gjort inom jordbruket senaste femtio åren. Det krävs kunskap, investeringar och god förvaltning för att lyckas tillgodose vattenbehovet i världen.

Att vi på grund av växthuseffekten också verkar gå mot mer skiftande väder, hjälper naturligtvis inte vattenförsörjningen på vägen. Torra områden kommer att bli torrare och regnperioderna kortare och intensivare, vilket kommer att bidra till en försvårad vattensituation, detta på platser...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vattensituationen i världen idag och dess följder

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2009-02-15

    väldigt bra och omtänkt uppsats

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2008-05-12]   Vattensituationen i världen idag och dess följder
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9853 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×