Barnaga.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I Sverige förbjöds aga i skolan 1958, och aga inom familjen 1 juli, 1979. Sverige var det första landet i världen.
Bryter man mot denna lag kan man få böter eller fängelse.

Vad är barnmisshandel?
När man tänker på barnmisshandel är det ofta slag, sparkar och hårda ord som man tänker på först. Men barnmisshandel, även misshandel i stort innefattar mycket mera, som tillexempel bristande omsorg, sexuella övergrepp och sjukdomar. Som sjukdom räknas psykisk sjukdom, invaliditet och lidande som kan påvisas medicinskt.

När man bedömer misshandeln ska man ta hänsyn till barnets ålder, och ju mindre barnet är, desto grövre brott. Misshandeln behöver inte vara grov, men den ses som det om barnet är så litet att det är skyddslöst.

Fysisk misshandel: är när föräldrar eller andra vuxna medvetet skadar ett barn eller inte förhindrar att ett barn skadas.
Till exempel tvinga barnet att dricka alkohol eller ta droger, sparka, slå, bränna, skaka, bita och dra i håret, att försöka kväva eller dränka barnet. Misshandeln kan tex. ge blåmärken och skelettskador på inre organ, hjärnskador och psykiska problem.

Psykisk misshandel: är när en vuxen försöker att skrämma och isolera barnet, eller att genom verbalt våld nedvärdera och förlöjliga barnet. Psykisk misshandel ger inga synliga märken men kan ge djupa ärr i själen.
Barn behöver kärlek, kroppskontakt och uppmuntran.
Om föräldrar hotar och kritiserar barnet känner de sig oälskat och omöjligt att tycka om. Dessutom ser många barn att det är deras fel att föräldern slår dem och säger nedvärderande saker, vilket försämrar självbilden avsevärt. Denna känsla kan leda till en felaktig självbild som försvårar barnets möjligheter att utveckla bra relationer till andra.

Bristande omsorg: är när föräldrar saknar förmåga att tillgodose barnets behov av mat, kläder, värme och medicinsk vård. Barn med bristande omsorg kan vara magra, trötta, olämpligt klädda, ängsliga och rädda. De kan vara överdrivet fogliga och duktiga eller aggressiva och okoncentrerade. Många av barnen har dessutom svårt att skapa kompisrelationer.

Är barnmisshandel i olika former vanligt?
Varje år blir tusentals barn misshandlade i Sverige. Barnmisshandelsbrott ökar och i statistiken ingår föräldrars eller andras vuxnas misshandel av barn, men också barn som misshandlar varandra.
Många tror att barnmisshandel är ovanligt. Tvärtom är det bara svårt att upptäcka. Ingen vet idag hur många barn som misshandlas i Sverige, men man räknar med att bara 320 av en miljon fall av barnmisshandel anmäls. De flesta misshandelsfall börjar redan när barnen är små och pågår till tidiga tonåren, då barnen ofta säger ifrån själva eller anmäler sina föräldrar.
Förra året anmäldes cirka 5000 fall av barnmisshandel, vilket är en ökning med 13 % sen 2004. Men det beror främst på att fler anmäler.

Statistik enligt BRIS på vem barnen oftast blir slagna av:
Far 41 %
Mor 14 %
Båda föräldrarna 8,7 %
Pojkvän/flickvän 8,5 %
Styvfar 6,2 %
Syskon 4,7 %
Lärare/skolpers. 1,9 %
Annan känd jämnårig 8 %
Annan känd vuxen 2,8 %
Annan 4,4 %

Varför slår föräldrar sina barn?
Man måste se till alla faktorer – individen, familjen, samhället, kulturella värderingar – men också tidsfaktorn. Familjen kan ha tillfälliga problem, eller permanenta.
Vissa barn och föräldrar passar helt enkelt inte ihop vilket orsakar ständiga missförstånd, motsättningar och irritation. Det kan vara svårt för lugna och loja föräldrar att förstå och acceptera ett livligt och temperamentsfullt barn.

Föräldrarna kan ha upplevt våld under deras egen uppväxt genom att själva ha blivit misshandlade, genom att pappan misshandlat mamman eller genom både och.
Man ska se föräldrarnas egen historia av våld som en riskfaktor, och inte något som förutbestämmer att de ska misshandla sin fru eller sina barn.
Barnmisshandel kan exempelvis utlösas av krissituation, stress, relationsproblem, missbruk, psykisk sjukdom, ekonomiska problem, maktlöshet eller egna svåra barndomsupplevelser.
I ”vanliga familjer” är det ofta alkoholen som ställer till det.

Vad kan skydda en från att bli likadan som sina föräldrar?
Det finns en rad skyddande faktorer under uppväxten och i vuxenlivet.
Om bara en av föräldrarna har misshandlat barnet, och barnet har haft en varm relation till den ena föräldern eller någon annan vuxen minskar risken avsevärt.
Hög intelligens, god talang i något ämne och ett bra utseende kan också vara skyddande faktorer.
Om man upplever någon form av framgång och erkännande stärks självkänslan och förmågan att klara svårigheter.
Om man i vuxenlivet har en varm och stödjande partner minskar risken, samtidigt som en trygg och kärleksfull vuxenrelation också påverkar omsorgsförmågan positivt.

Vilka blir konsekvenserna av barnmisshandel?

Ett exempel à
Mycket allvarliga fall av barnmisshandel uppmärksammades i media i november 2002.
En pappa dömdes för att ha sparkat ihjäl sin 3-årige styvson och en annan pappa dömdes för att ha misshandlat sin 4-7 veckors baby så att hon slutade växa.

Sådana brott är mycket ovanliga men förekomsten minskar inte.
Det sker oftast inte som en enstaka händelse utan ingår i ett mönster som upprepas under lång tid.

Konsekvenserna av våld beror inte bara på de speciella skadorna, utan också på hur gammalt barnet är, typen av våld, hur lång tid misshandeln har pågått och vilken relation den som slår och den slagne har.

Konsekvenserna kan bli allvarliga om barnet är utsatt för upprepat våld, förövaren är en föräldragestalt och barnet är även utsatt för vanvård, försummelse och/eller psykisk misshandel.

En vanlig form av barnmisshandel är ”Shaken Baby Syndrom” där svåra skador kommer som följd, och även hög dödlighet.
Skadorna uppstår oftast när föräldern eller vårdaren förlorar kontrollen när de inte kan få slut på barnets skrik. Då skakar de barnet våldsamt så att huvudet åker fram och tillbaka., och det kan ge intrakraniella blödningar, i första hand en blödning under hjärnhinnan, och ögonbottenblödning – som i värsta fall kan orsaka blindhet.
Symptomen är ökad gnällighet, tilltagande gråblek och flammig hy,, slöhet och slapp muskulatur. Har barnet drabbats av en intrakraniell blödning får det ofta huvudvärk, därefter börjar barnet kräkas och till sist kramper.

Det är svårt att försöka urskilja de psykiska konsekvenserna av barnmisshandel, och då framförallt de långsiktiga konsekvenserna. Det beror på att många misshandlade barn är även utsatta för till exempel sexuella övergrepp, vanvård, försummelse och psykisk misshandel.


Hur kan man hjälpa?
Vad finns det för instanser som tar hand om det och vad gör de när de får larm om det?

Trots att misshandel kan få förödande konsekvenser och är förbjudet i lag känner vi ofta en motvilja mot att ingripa i andras familjeförhållanden. Men ju tidigare man ingriper ju snabbare får dom hjälp att bryta mönstret innan någon kommer till skada.
Anmäl det till polisen eller till socialtjänsten, våga ställa dig på barnets sida.

Vad gör socialtjänsten om de får larm?

Socialtjänsten arbetar för att barn och ungdomar skall växa upp under trygga och goda förhållanden. Och när dom får en anmälan så gör dom en individuell prövning för att se till barnets behov, föräldrarnas omsorgsförmåga och möjlighet att tillgodose barnets behov samt utreda om det finns risk för att barnet skadas.
Orsaken till att socialtjänsten gör en utredning är att
· en familj eller individ har ansökt om stöd eller behandling
· socialtjänsten har fått in en muntlig eller skriftlig anmälan om misstanke att ett barn eller ungdom far illa på grund av hemmiljön eller deras eget beteende
· ett barn eller ungdom har gjort ett brott.
Utredningen innehåller
· Familjens situation
· Barnets/ungdomens situation
· Tidigare kontakter med socialtjänsten
· Vidtagna åtgärder
· Utlåtande och referenser
· Utredarens bedömning
· Förslag till beslut och eventuella insatser.
· I vissa fall tas utdrag ur social- och polisregister
Socialtjänstens insatser
· Råd och stöd
· Samtal individuellt eller familjesamtal
· Kontaktfamilj eller kontaktperson
· Behandlande insatser i hemmet, t ex hemterapi
· Gruppsamtal t ex tjej- och killgrupper, dvs samtals- och aktivitetsgrupper för tonåringar samt efter behov även föräldragrupper
· Läger
· Stöd att bryta ett missbruk
· Stöd till dem som blivit dömda till vård inom socialtjänsten
· Placering i familjehem, på institution etc
· Remittering vidare till andra instanser utanför förvaltningen


Sverige och andra länder – vad skiljer oss åt?

Barnaga i hemmet är tillåtet i 147 av 200 länder, och aga i skolan är tillåtet i 106 av 200 länder. Ungefär 80 % av världens barn har utsatts för aga hemma, oavsett klasstillhörighet, utbildning, religion och inkomst.
År 2004 tvingades 218 miljoner barn arbeta, och 126 miljoner av dem med farliga arbeten.
6 miljoner av de barnen satt fjättrade, och 1,8 miljoner av dem prostituerade sig för att få in pengar till sina familjer.
Men det mest skrämmande av allt är att 2002 mördades 53.000 barn!

I Sverige fanns följande siffror för inställningen till barnaga:
1971 : 53 % är för.
1981 : 26 % är för.
2005 : 13 % är för.

Kriminalstatistiken visar misshandelsbrott riktade mot åldersgrupperna 0-6 år, där antalet fall uppgått till 800 per år och barn 7-14 år, där de anmälda brotten årligen uppgått till nästan 4000 fall per år under 1990-talet.
Men samtidigt är det inte många fall där man anmäler. Trots att det är anmälningsplikt är det många som inte vågar berätta, till exempel om man har en nära relation med den som misshandlar.
Sedan 1982 har antalet anmälda barnmisshandelsfall fyrdubblats, men det tror man inte beror på att fler barn misshandlas, utan på att mörkertalet sjunker och fler anmäler.


Är uppfostran tryggare nu än den var för några årtionden sedan?

Barnen idag har mindre respekt för sina föräldrar eller målsmän. Förut skulle man blint lyda minsta order.
Barn och föräldrar umgicks mycket mer förut, vilket gjorde deras inflytande mycket stort.
Men idag är den vuxnes kontroll mycket mer begränsad, eftersom kompisar, idoler och massmedier spelar en betydande roll.
Vi har andra förebilder än våra föräldrar.

I en amerikansk undersökning på 60-talet kom det fram att ungdomarnas främsta förebilder var föräldrarna, sedan mor- och farföräldrarna och på tredje plats skolan.
En likadan undersökning gjord på 90-talet sattes kompisarna först, sedan massmedia och sist föräldrarna.

I Sverige vill vi fostra barn på ett sätt som bygger på omsorg, samspel och respekt. Här ska vi inte slå våra barn. I de kulturer där man gör barn illa är också uppfostran annorlunda. Då bestämmer den vuxne. Genom åren blir vuxna mer och mer negativa till att barn blir slagna.

Aga i skolan – hur är det nu, och hur var det då?

På 1850-talets glesbygd påbörjades skolgången vid sju års ålder och fortsatte tills konfirmationsläsningen inleddes. Barnen läste varannan dag, främst av två anledningar. Dels var det ofta lång väg till skolan, dels var ofta syskonen i samma familj tvungna att bära samma kläder och skor. Skolböckerna fick de också dela på. En tredje faktor var att det kunde finnas många barn som läste i samma skola. Det kunde ibland finnas upp till 90 barn och då var det bra om man inte behövde undervisa alla 90 varje dag, utan ”bara” 45 stycken per dag.
En av de första sakerna unga människor tänker på idag när man talar om skolan förr är bestraffningen. Skamvrån är vida känd och man har även flitigt använt örfilar. De kunde man få om man inte gjort läxan eller kommit för sent. En annan bestraffningsform var, precis som idag, kvarsittning. Barnen kunde få sitta på rasterna och lära sig läxan om den var anledningen till straffet.
Det strängaste straffet omfattade att barnet som skulle straffas fick gå ut i skogen. Där skulle eleven plocka en enrisruska och ta tillbaka till klassrummet. Väl där placerades han i skamvrån med handflatorna uppåt.
Därefter skulle läraren slå och det kunde göra riktigt år. Denna sorts bestraffning kallades handplagg.

1917-1920 skedde barnavårdslagstiftning, nu hade man inte längre skyldighet att slå sina barn, men rättigheter att tukta dem.1928 avskaffades agan förbjöds agan i ...